Gott Slut & Gott Nytt!

Ja, det har varit tyst tyst tyst här på bloggen. Så mycket annat som upptar både tid, energi och kraft just nu. Dessutom var det inte förrän häromdagen som vi fick ordning på datorn, och jag har som sagt inte orkat blogga alls på padda eller telefon. Ni som följer mig på Insta och/eller Facebook har dock kunnat se lite av vår vardag under den här tiden.

Som de flesta av er vet så har Den Stora Flytten nu skett. Vi har alltså nu bott i vårt nya hem i lite mer än en vecka. Anlände på kvällen måndagen den 22 december. Idag i skrivande stund är klockan strax efter midnatt på nyårsafton, alltså den 31 december. Så vi har alltså varit San Diegans i ca nio dagar. Och det har varit dagar fyllda med allt från flyttbestyr till utflykter men framförallt att försöka att få vårt hem funktionellt.

Mycket att göra under dessa dagar alltså. Bland annat har vi:
 - julpyntat lite så vi kunde fira jul
 - faktiskt firat jul
 - åkt flera turer till IKEA för att köpa lite möbler (de flesta lämnade vi ju kvar i NYC)
 - köpt en till bil
 - utflyktat till Balboa Park, Point Loma, Downtown, La Jolla
 - premiärbadat i vår pool
 - påbörjat omregistreringen av gamla bilen (just nu kör vi utan registreringsplåtar eftersom vi skickat tillbaks våra NY-skyltar men fortfarande väntar på våra kaliforniska)
 - M har gjort teoriprovet så han kan få sitt CA-körkort, och själv ska jag göra mitt prov imorgon
 - och sist men inte minst fått en liten kille som numera KAN KRYPA!

Så nu har vi inte någon lugn stund här direkt, och man inser att vi nog måste börja barnsäkra vårt nya hem rätt snart....

Men nu såhär på årets sista dag vill jag passa på att önska er alla ett RIKTIGT FINT 2015!!!!!

Jag kommer skriva lite mer senare om vårt gångna år 2014, vilket varit mitt mest händelserika och omvälvande år någonsin tror jag, med sina Tre Stora Händelser. Den första mindre rolig eftersom den innebar att jag blev arbetslös. Den andra helt fantastisk eftersom den innebar att vi fick vår nya familjemedlen, vår älskade, ljuvliga helt underbara Lillebror. Den tredje och sista stora händelsen detta året var ju flytten från New York City hit till San Diego. Och om den kan jag just nu inte säga så mycket mer än att det känts enormt sorgligt och vemodigt att lämna vårt älskade NYC, våra vänner och vårt liv där. MEN att det samtidigt känns enormt spännande, särskilt nu då vi faktiskt är HÄR och vår vardag inte längre handlar om att packa ihop vårt liv och ta farväl, utan istället att starta om på nytt, vilket alltid är läskigt och fantastiskt på samma gång. Så ja, för oss kommer det nya året innebära ett nytt kapitel. På alla sätt och vis. Och vi hoppas såklart att det kommer att bli ett lika bra (eller bättre) sådant som vårt NYC-kapitel var.

Så GOTT NYTT ÅR till er ALLA som fortfarande finns kvar där ute och läser denna bloggen! Jag hoppas ni vill fortsätta följa oss även sedan vi lämnat NYC. Och jag hoppas att jag ska kunna skriva lite mer frekvent igen snart.

Slutspurt

Ja nu är det inte långt kvar tills vi alla sitter på flyget på väg från vår gamla hemstad till vår nya. Om en vecka kommer jag att ha vaknat upp i mitt nya hem. Overkligt är väl en underdrift...

Här är det fullt upp. Att vara ensam med två barn och försöka vara en bra mamma för båda samtidigt som man försöker hinna med både praktiska saker innan flytten har tagit en hel del energi. Jag beundrar verkligen alla ensamstående föräldrar och förstår verkligen inte hur de bär sig åt. Nu är det kanske lite extra mycket runt oss här med en dotter som är mycket ledsen och oroad över flytten. Igårkväll grät hon vid nattningen. Hon sörjer. Att lämna sina älskade vänner är svårt oavsett ålder. Att lämna det som varit ens trygghet. Ens "allt" och "hela värld" är självklart jobbigt. Det måste det få vara. Vi som är vuxna vet att förändringar gör ont men att det troligtvis kommer att bli bra i slutänden. Annorlunda, ja. Men ändå bra. Men det är sådant som är svårt att förmedla till en 6-åring.

Lillebror känner inte av flytten på samma sött. Däremot är han inne i en väldigt intensiv fas nu vilket bidragit till min trötthet. Han kämpar med att stå och att krypa, något som han även övar på i sömnen. Med resultatet att han sover rätt illa. Och det betyder att även min nattsömn varit lite sisådär för att uttrycka sig milt. Men igårkväll hände det faktiskt! Han stod på alla fyra på golvet och plötsligt hade han tagit sig fram två myrsteg. Till Storasysters och min stora förtjusning. Heja heja!

Jul är det ju också snart. Något som nästan gått mig förbi, ändå har jag dekorerat här hemma. En adventsljusstake. En adventsstjärnor. Ljusslinga runt fönstret. Bra med tanke på att vi ju skickat de flesta lamporna. Vi ser även julkalendern varje dag. Jag och Storasyster. Mysigt. Men annars är det som sagt så att jul och advent fått stå tillbaka rätt mycket. Och det lär bli en rätt sparsmakad och annorlunda jul i år.

Vårt flyttlass har iallafall anlänt till Los Angeles nu, så jag gissar att det blir leverans inom de närmaste 1-2 dagarna. Och på lördagkväll kommer M hit. Längtar. Sedan har vi söndagen på oss att göra oss av med allt som vi inte ska flytta med oss i resväskorna. Och packa resten. Och sedan, tidigt på måndagmorgon bär det av...

Tyst

Om ni undrar över bloggtystnaden så beror den främst på två saker. Ett, att vi skickade datorn med flyttlasset. Så den befinner sig nu alltså någonstans mellan New York och Kalifornien (och jag orkar inte blogga så mycket från telefon eller padda). Två, jag är ensam med barnen nu vilket gör att det inte blir så mycket tid över. Jag var dessutom helt slut efter packningen av vårt hem. Två dagar tog det ungefär för mig att återhämta mig. Hade tänkt göra så mycket de här två sista veckorna som New York-bo men har insett att det kommer att bli betydligt mindre av dessa planer. Det som står högst på priolistan just nu är nog att träffa vänner. Så det är både playdates för Storasyster samt middagar och fikor inbokade för min del. Dessutom är det ju Lucia nu på lördag så då kommer vi tillbringa större delen av dagen i kyrkan. Genrep först och sedan själva konserten (Luciatåget) på eftermiddagen fyra till sex.

Försöker även njuta av vår utsikt. Den vi tagit så förgiven de senare åren men som jag verkligen kommer att sakna. Otroligt mycket. Ännu en sak jag vill göra innan flytten är att besöka Matisseutställningen på MoMa. Och promenera runt lite i staden. Känna den speciella NYC-atmosfären. Pulsen. Energin. Gärna en sväng i Central Park också såklart.

Två veckor nu. Kan inte fatta. Två veckor bara. Det är allt som är kvar. Av alla våra nio år här. Manhattanbo. New Yorker. Snart ett minne blott.