Spam-tidsmaskin

Spamen bland kommentarerna i min blogg har ökat markant den senaste tiden. Jag har ingen aning om varför. Än så länge är det ändå kontrollerbart. Nästan alla fastnar i Bloggers filter men de sänds ändå till min emailadress eftersom jag får alla kommentarer som email också. Med en länk till det inlägg där de har smygit sig in. Jag brukar mest bara radera dem och regelbundet kolla samt rensa i spamfiltret. Inga funderingar eller så all. Igår kom dock ett spam som plötsligt tog mig bakåt i tiden. Nästan på året precis. Eller snarare fem år tillbaka. På dagen.

Plötsligt sköljde så många känslor och minnen över mig. Jag läste mitt gamla inlägg och fick tårar i ögonen. Det kändes så avlägset och ändå minns jag med sådan exakthet alla tankar och känslor från då. Oron. Ovissheten. Sedan ser jag på min älskade Skrutta som jag just har bakat en chokladkladdkaka tillsammans med och förundras. Över hur fantastiskt det hela slutade. Över att jag fick bli mamma till henne och över att det känns som ett mirakel. Över att jag har den allra finaste tjejen i hela universum och hur över hur oerhört det känns.

Vägen hit var inte den lättaste men jag är så glad, lycklig och tacksam över att vi kämpade och inte gav upp. Och också över att all den påföljande dramatiken slutade så väl. Att den första oron gav vika och att vi istället kunde glädjas. Känna förväntan. Inför allt som skulle komma. Att vi skulle få bli föräldrar. Fem år sedan det var då. Fem år. En hel liten evighet. Och ändå är detta bara början.