Sju månader

Idag är ju också 7-månadersdagen för den här lilla (?!) krabaten. En otroligt glad och nöjd kille. Väldigt social. Älskar att "prata" och konversera med folk. Nästan alltid med ett leende på lur. Charmar och flirtar. Tydlig när det gäller att visa vad han vill och inte vill. Hungrig. Trött. Uttråkad. Men det är nästan endast de tre sakerna som får honom att gråta eller ilsket "ropa". Annars är det mest leenden, skratt, babbel och gurglanden som gäller. Lite sen är han ju med vissa saker eftersom hans korrigerade ålder endast är fem månader. Till exempel så håller han precis på försöka hitta tillräckligt med balans och styrka för att sitta upp utan stöd. Han är nästan där men inte riktigt. Rörelsekontrollen är det också lite si och så med fortfarande. Ganska ryckigt med svängiga armar. Stora rörelser i stort sett utan någon finmotorik.

Favoritställningen är faktiskt att stå upp. Med hjälp av en vuxen då såklart. Men det är då han är som allra nöjdast. När han får stå och "trampa". Så när man försöker dra upp honom från liggande till sittande spänner han nästan alltid benen och "skjuter ifrån" så att han hoppar över sittandet och går direkt till att stå. Haha!

Sju månader har han funnits hos oss. Varit en del av vår familj. Först en månad på sjukhuset. Sedan här hemma med oss. Sju månader. En kylig och seg vår. En fin sommar med en hel månad i Sverige. Och så nu en höst som hittills bjudit på mest vackert och varmt väder. Sju månader. Och jag känner att jag inte kan förstå riktigt hur vi klarade oss utan den här underbara Godingen så länge.