Ja nu är det inte långt kvar tills vi alla sitter på flyget på väg från vår gamla hemstad till vår nya. Om en vecka kommer jag att ha vaknat upp i mitt nya hem. Overkligt är väl en underdrift...
Här är det fullt upp. Att vara ensam med två barn och försöka vara en bra mamma för båda samtidigt som man försöker hinna med både praktiska saker innan flytten har tagit en hel del energi. Jag beundrar verkligen alla ensamstående föräldrar och förstår verkligen inte hur de bär sig åt. Nu är det kanske lite extra mycket runt oss här med en dotter som är mycket ledsen och oroad över flytten. Igårkväll grät hon vid nattningen. Hon sörjer. Att lämna sina älskade vänner är svårt oavsett ålder. Att lämna det som varit ens trygghet. Ens "allt" och "hela värld" är självklart jobbigt. Det måste det få vara. Vi som är vuxna vet att förändringar gör ont men att det troligtvis kommer att bli bra i slutänden. Annorlunda, ja. Men ändå bra. Men det är sådant som är svårt att förmedla till en 6-åring.
Lillebror känner inte av flytten på samma sött. Däremot är han inne i en väldigt intensiv fas nu vilket bidragit till min trötthet. Han kämpar med att stå och att krypa, något som han även övar på i sömnen. Med resultatet att han sover rätt illa. Och det betyder att även min nattsömn varit lite sisådär för att uttrycka sig milt. Men igårkväll hände det faktiskt! Han stod på alla fyra på golvet och plötsligt hade han tagit sig fram två myrsteg. Till Storasysters och min stora förtjusning. Heja heja!
Jul är det ju också snart. Något som nästan gått mig förbi, ändå har jag dekorerat här hemma. En adventsljusstake. En adventsstjärnor. Ljusslinga runt fönstret. Bra med tanke på att vi ju skickat de flesta lamporna. Vi ser även julkalendern varje dag. Jag och Storasyster. Mysigt. Men annars är det som sagt så att jul och advent fått stå tillbaka rätt mycket. Och det lär bli en rätt sparsmakad och annorlunda jul i år.
Vårt flyttlass har iallafall anlänt till Los Angeles nu, så jag gissar att det blir leverans inom de närmaste 1-2 dagarna. Och på lördagkväll kommer M hit. Längtar. Sedan har vi söndagen på oss att göra oss av med allt som vi inte ska flytta med oss i resväskorna. Och packa resten. Och sedan, tidigt på måndagmorgon bär det av...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
8 kommentarer:
Forstar att det ar fullt upp nu och inte latt for Storasyster att lamna kompisar. Det harliga med barn ar ju fort de anpassar sig till nya miljoer.
Hoppas ni far en mysig jul mitt I allt flyttbestyr och allt gar bra. Det ar stor omstallning att lamna invanda trakter och vanner men sa berikande att fa lara kanna nya manniskor och platser. Onskar er en underbar julhelg!
Kram!!!!
Pia
Oj vad tiden går fort. Vi håller tummarna för att ni kommer att få det bra, och vem vet om våra vägar möts igen. Brevväxling för barnen kanske kan vara något när ni bott in er lite. Hoppas att ni kommer att få njuta av julen i värmen. Kram Malin
Förstår att det är massor med känslor nu.
Nej, inte lätt för en sexåring at flytta. Minns det själv, då vi flyttade då jag var sex år, och vi flyttade bara två förorter bort. Inte över en hel kontinent.
Så ja, jag förstår Ella.
OCH er alla.
Jösses, på måndag bär det av alltså. Jul i sunny California.
Tänker mkt på er, det ska du veta.
Kramar!!!
Det är inte lätt att lämna något man tycker om och vänner man tycker mycket om vare sig man är liten eller stor. Det kommer säkert att bli bra men självklart tar det ett tag att landa i nya vardagen och lära känna nya vänner och sin nya omgivning. Skönt att M kommer hem till helgen och att ni kommer iväg gemensamt på måndagen. Julpynt och julfirande förstår jag inte får så hög prio detta året. Det blir jul igen nästa år och då får ni pynta och mysa till det. Du kommer att älska att få större och mer utrymme. Att flytta från mindre till större gör det lättare att packa upp och komma iordning. Stort lycka till ny med det allra sista och med resan mot väst och ert nya hem.
Stor kram
Hoppas allt går smidigt de sista dagarna innan flytt och att lillebror sover lite bättre. Minns att det var samma med Jamie för ett tag sedan. Han var måttligt frustrerad över att inte kunna krypa. Men det gick ju över det med. Nu drömmer han i stället och gråter otröstligt vissa nätter.
Alltid är det något!
Hoppas E finner sig på sitt nya ställe. Ungar är fantastiska på det sätt att de anpassar sig fint och snart har hon nya vänner.
Jag väntar med spänning på ert nya liv i lite varmare breddgrader.
Kram Mallis
Ja, som du säger, det är inte lätt för en vuxen heller så förstås än svårare och ogripbart för en 6-åring. som du säger, det måste det få vara. Jag tror att hon, precis som vuxna, även känner av den här avskedesstämningen och den kan bidra till oro som jag tror (precis som för vuxna) släpper en hel del när man är i väg. Den här speciella och, tycker jag, rätt jobbiga stämningen som är på slutet släpper när man kommer iväg. Även om det är mycket läskigt, främmande och allting är nytt, så tror jag både vuxna och barn känner att det nu börjat och man kan slappna av på ett sätt. Inte vet jag, men jag tror det kan vara lite så.
Det har ju varit så mycket för er på slutet, allt packande, alla förberedelser. Det kan ju även för en vuxen vara svårt se hur ens liv, hem, tillvaro bara håller på att försvinna och helt förändras (ens hem ser inte ut som ens hem, tomt och flyttlådor som åkt). avsked med vänner. Allting som finns i luften, stora som små känner av det och förstås än mer svårt förstå för en stor liten tjej. Så.... även om det är mycket nytt och en helt ny anpassning ni står inför så tror jag det faktiskt kommer kännas rätt skönt att nu om några dagar komma iväg. Alla vara samlade på nya platsen, i nya hemmet, börja det nya. Jag tror det kommer göra att det känns mindre läskigt och skrämmande på nåt sätt. Vardag och rutiner är ju rätt viktigt, och sådär i randen till nåt nytt. Mitt i en flytt med precis allting vad det innebär så tror jag det känns lite som hela havet stormar. som sagt, även om allting är nytt på det nya stället, men nånstans så inträder en känsla av ok, nu är vi här. Nu kan vi börja försöka skapa oss en vardag och rutiner här och jag tror den känslan kommer kännas rätt lugn och trygg, även om det är nytt och mycket som ska falla på plats. Jag tycker barn lever så mycket i nuet, på ett annat sätt än vi vuxna gör också, kanske därför de känner av ännu mer det som händer här och nu och har svårt förstå det som väntar, vad det innebär men sen när de är inne i det så anpassar de sig rätt bra.
Hur som helst, lycka till med det sista. Jag tänker också mycket på er!!! Många kramar
NU ÄR det ännu närmare. LYCKA till. Tänker på er. God Jul i förskott Saltis.
Duktig lillebror. Jag har flyttat med sexåring vet hur sorgligt det är att bryta upp men det kommer gå bra. Bara hon går in i trygghet på nya stället.
Kram
/Susanne
Lycka till med detta stora äventyr! Det är fantastiskt att vi får följa med. Tack ska du ha för det! God Flytt!
Skicka en kommentar