I Blue Room har de bland annat tillsammans gjort en bok med bilder och berättelse med inspiration från Eric Carle. Tydligen var det Lill-Skruttan som kom på idén till själva storyn fick vi veta nu när boken presenterades. Skoj! Och hon tyckte att den skulle handla om George the Whale.
Barnen gjorde sedan en Puppet Show (dockteater) byggd på boken. De började med att tillverka sina egna puppets av gamla yogurtförpackningar. Sedan har de även gjort själva teaterkulisserna. Jättefint verkligen! Jag måste säga att jag blev imponerad. Av allt. Självklart var det allra roligaste att få ta del av själva dockteatern, men jag var imponerad av allt arbete som låg BAKOM detta också. Under själva pjäsen läste en av deras lärare ur boken och så hade varje barn en egen replik. De hade tydligen själva fått komma på vad det var de ville säga när de diskuterat hur historien skulle vara.
Lill-Skruttan är ju lite blyg och hon har under ett par dagars tid pendlat mellan "att hon nog skulle vara jätteblyg när de skulle spela upp sin Puppet Show" och att vara hur uppspelt och förväntansfull som helst. Hon var först ut också och det märktes att hon var lite spänd inför det hela. Men det gick så bra så. Alla var så himla duktiga och ja, jag är som sagt imponerad. Alla barnen i rummet är mellan 4 och 5 år bara. Ändå gjorde framförde de det hela galant. Sedan är jag också mycket imponerad av lärarna. Vilket jobb! Vilket engagemang! Otroligt härligt att få se och ta del av som förälder.
Här presenteras boken av den av lärarna som haft störst engagemang i detta projektet.
Sedan var det dags för Puppet Show och Lill-Skruttan var först ut.
Först skulle hon hämta sin puppet.
Sedan tog hon plats på scen.
Här är hennes puppet som säger sin replik
Puh, över...
Så kom ju de andra barnen och deras puppets i tur och ordning.
Efteråt kom alla fram och bugade
Tack tack!
En mycket lättad Lill-Skrutta
Så var det sedan dags för hejdåkram
Som sagt, det var så otroligt roligt att få se det här! Nu kommer de eventuellt att ta sin "George the Whale" på en liten "turné" neråt i korridoren till "småbarnsrummen" för att spela upp sin dockteater för de yngre barnen där. Det vore toppen om det blir av tycker jag eftersom jag tror att både de äldre och de yngre barnen skulle få jätteroligt. Dessutom är det skoj om de äldre barnen kan få känna att fler får ta del av deras fina pjäs! För de har verkligen lagt ner oerhört mycket arbete på detta.
8 kommentarer:
KUL! Vad roligt att det E som låg bakom idén till berättelsen. Stor fantasi? Det har Liisa med. Däremot skulle Liisa behöva en gnutta av Es blyghet kan jag tycka, hahahahaha!
Jag kan å bli imponerad av engagemanget från lärare
och föräldrar med för den delen. Som ert bakande i föregående inlägg!!!
Gud så söt (och lång) hon blivit LillSkruttan. Snart får du byta ut namnet till något annat. Stora tjejen ju.
Förstår att det känns lite vemodigt att lämna allt detta bakom sig men å andra sidan kommer ju ett nytt och spännande kapitel på Kindergarten!! DET är "riktig" skola!!
Kramar!!
Taina,
hahah japp jag borde nog ta bort "Lill" nu.... ;-)
och visst är det otroligt vilket engagemang det finns överallt. Skolor, dagis, arbetsplatser... Fascinerande. och att just lärare lägger ner så mycket tid och engagemang på saker för sina barn/elever tycker jag är helt fantastiskt!
Nästa år blir säkert bra det med. Det är nog mest så att man själv känner lite vemod över att en epok liksom är slut.
Kram!!
Wow, ja man kan inte säga annat. Som du skrev, inte bara framförandet den dagen utan allt arbete och tid som låg bakom. Helt otroligt, man måste påminna sig om att barnen ju faktiskt bara är mellan 4-5 (som du säger). Lärarna verkar vara riktiga eldsjälar, passionerade i det de gör och brinna för barn. Kul när föräldrarna får komma och titta på. Även kul med de här frukostarna jag vet ni har ibland, eller alla andra små saker som bilder, utställningar osv som gör att ni som föräldrar får en inblick i vad barnen gör på dagarna. Det tycker jag är viktigt och kul, men har förstått det som att många dagis/förskolor är dåliga på den sortens feedback, dåliga på att få föräldrarna att känna delaktighet i dagis och ge dem en känsla av att "det här gör vi på vårt dagis".
Usch ja, vemod över en epok som snart är slut som jag såg du skrev i en kommentar här. Förstår det till fullo!
Samtidigt, nya, underbara och spännande faser väntar nu. Med en massa annat kul och spännande för er alla att ta del av.
Bland annat tack vare dig fick jag upp ögonen för Eric Carle. Stella har varit lite ung men nu när vi senast kollade i Caterpillar-boken visade hon stort intresse. Hon närmar sig ju 2 år. Jag som vuxen tycker ju väldigt mycket om hans stil också.
Till sist, vilken bedårande och helt ljuvlig Mumintunika/klänning Lill-Skruttan har. Den är superfin!
KRAM!
Anne,
ja det är otroligt vilket engagemang våra lärare har. Jag är så himla glad och nöjd med dagiset. Visst har även vårt dagis sina nackdelar men jag måste säga att under alla de år E varit där har vi varit väldigt väldigt nöjda och glada. Och så har även hon varit och det är väl det som är det som gör oss glada och nöjda också. Egentligen.
Kul att Stella gillar "The very hungry catepillar". DEN är så himla söt tycker jag. Och samtidigt "lärorik". :-)
Mumintunikan är från Lindex! Kolla online om de fortfarande har den kvar. Kanske de har det? Då kan du skaffa en till Stella också.
Kram!!
Å vad gulligt! Kan verkligen sakna denna del av skolan i USA. Det är inte på samma sätt här.
Ni verkar ha en skön tid i livet nu Saltis!
Kram
paettannatsatt,
ja jag kan förstå att du kan sakna just den här delen av skolorna här. De BRA delarna. Engagemanget hos lärare och föräldrar. Energin.
Och ja, just nu känns livet väldigt bra faktiskt.
:-)
Kramar!!!
Kul att de spelar teater och sånt också.
Håller med Taina, E är så stor nu! Kallt bara Skruttan? :)
Anna Fair and True,
ja det så himla roligt att de gör så mycket kreativa saker på hennes dagis. Och det är roligt att vi föräldrar kan få ta del av det också.
Haha ja, jag borde byta "namn" på henne nu det borde jag faktiskt. :-)
Skicka en kommentar