Utflykt till Smorgasburg i DUMBO

I söndags gjorde vi en en utflykt till DUMBO i Brooklyn och Smorgasburg som då "befann" sig där. Smorgasburg är som en matmarknad skulle man kunna säga. Där lokala restauranger, bagerier och andra företag visar upp sig och säljer sin mat och/eller dryck. Det säljs bland annat hamburgare, korv, fisk, grillat, grytor, glass, bakverk, bröd, hemgjord lemonad, te och kaffe, samt en hel del olika "etniska" rätter får olika länder. Det fanns även en hel del för veganer. På Smorgasburg's hemsida kan man läsa det här:

"Smorgasburg happens in two locations every weekend: Saturdays at East River State Park—Kent Ave. and N. 7 St.—on the Williamsburg waterfront; and Sundays on the DUMBO waterfront at the historic Tobacco Warehouse in Brooklyn Bridge Park. Both locations are open from 11am to 6pm, and feature packaged and prepared foods, beverages, and more from purveyors from New York City and across the region, for a total of 75-100 vendors. The markets are always open rain or shine."

Vädret var på topp så vi tog vattentaxin dit. Det tar en liten stund men det är roligt att kunna åka båt tycker jag. Att se staden från East River är alltid lite roligt. Dessutom betydligt mysigare än att sitta i en mörk tunnelbana. Nedan kommer en rejäl bildbomb från söndagen.

Svägerskan & Lill-Skruttan

Jag åt två otroligt goda "asiatiska korvar" med tillbehör (en med kimchi och den andra med någon mix av lök och kål)

Solen värmde skönt

Farmor G njuter i solen

Bus

Puss!

Fotboll

Jane's Carousel vid vattnet

Bollkallen i familjen

Så fort en vecka kan passera. Swisch! Vart tog den vägen?!?! Och samtidigt: så mycket man kan hinna med. Otroligt egentligen! De här senaste sju dagarna har varit fyllda med aktiviteter, prat, skratt, mys, roligheter, mat, fika, bus, shopping, sevärdheter. Upper East Side, Chelsea, Downtown, Union Square, Meatpacking District, DUMBO i Brooklyn och så även en shoppingutflykt till Woodbury lite norr om staden. För nästan exakt en vecka sedan kom de alltså. Vårt Kära Sverigebesök. Skånefamiljen. Svägerskan och hennes Loff samt Svärmor. Vi hade sett fram emot detta länge och räknat ner dagarna. Det har verkligen känts fantastiskt att få rå om dem i en hel vecka nu. Vädret blev riktigt bra också, åtminstone de flesta dagarna. Det känns så bra att jag och M’s familj (som väl egentligen är min familj också nu...!) kommer så väl överens och att vi alltid har roligt ihop då vi träffas. Jag vet att detta inte alltid är så med släkt men att få ha den relationen med M’s familj känns verkligen härligt. Både M's mamma och hans syster. Men också Loff. Han som, liksom jag själv, kom in i den här familjen i ett lite senare skede.

Förresten kom Loff upp i ett samtal jag hade nu under den konferens jag var på för snart två veckor sedan. Vi diskuterade sport och hur sport är fantastiskt på det viset att det verkligen kan förena personer från helt olika bakgrund och med olika språk, kulturella erfarenheter och annat. I just detta fallet var det jag som berättade att min “brother-in-law” var otroligt sportintresserad och att han när han hälsade på oss här för första gången träffade en annan av mina mycket sportintresserade amerikanska vänner och de fann varandra genast över just Baseboll och Amerikansk Fotboll (sporter jag knappt ens har någon koll på än idag efter mer än sju år här i USA). Loff är som sagt otroligt intresserad av nästan all sport, även om fotboll är det som ligger honom varmast om hjärtat. 

Efter deras besök här hos oss har t ex Lill-Skruttan lärt sig att Everton's färg är blå! Och hon fick även spela lite fotboll tillsammans med Loff under vårt besök i DUMBO (ett eget inlägg om detta besök kommer senare). Men han kan som sagt det mesta om det mesta inom sportens värld. Sportfrågor i sällskapspel som t ex TP eller liknande är hans favoriter. Ett tag hade han även en fotbollsblogg men den vet jag faktiskt inte om den fortfarande är igång. Jag har heller ingen aning om ifall han använder sina sportkunskaper för spel och/eller vadslagning, men jag är helt säker på att han skulle kunna satsa och vinna en del på sådana spelsighter ifall han ville. Och det utan att gå back utan snarare kamma hem en del fickpengar....  Själv har jag i stort sett ingen som helst erfarenhet av någon form av vadslagning eller liknande. Det närmaste jag varit personer som spelat är nog att jag vet att min morfar regelbundet besökte Solvalla (långt innan jag fanns) och jag har även vänner som förr brukade spelade på V75 och även på Stryktipset. Fast just detta kanske inte ens finns längre...? Nu är ju Loff inte enbart intresserad av att se andra utöva sport utan han är riktigt aktiv själv också. Nyligen sprang han en halvmara (något jag själv aldrig skulle klara) och detta på strax över 2 timmar! Imponerad!

För att återknyta till detta med sport som en förenande länk så kom självklart även det hemska dådet under Boston Maraton upp, och det faktum att hela Yankee Stadium här i New York stod upp och sjöng Red Sox’s Theme Song tillsammans innan Yankee’s match. För att visa sin medkänsla och sitt stöd med Boston. För er som inte vet något om Baseboll kan jag berätta att Yankees och Red Sox är “svurna fiender” sedan jag vet inte hur lång tid tillbaka i Basebollens historia. Men trots att många här tar sin sport på blodigt allvar så är det faktiskt endast “bara sport” och när sådana här fruktansvärda saker händer sätts allt i nya perspektiv och sporten kan bli en arena där folk faktiskt kan visa sitt stöd och sin medkänsla. Sport kan verkligen förena. 

Nu har då min sportintresserade och sportkunniga (sporttokiga kanske vissa skulle kalla honom?) svåger varit här -  spelat fotboll, sprungit i Central Park, Kinect-boxats & spelat Kinect- bordtennis och sedan åkt hem igen. Tillsammans med Svägerskan och M's mamma. Och jag kan bara konstatera att vi än en gång har haft en fantastisk vecka tillsammans!

*) Sista bilden i detta inlägget är lånad från: http://www.toptenz.net/top-10-reasons-to-end-the-war-between-the-yankees-and-the-red-sox.php

Det känns grått i hela kroppen

Så kom den då. Den där kvällen man vetat hela tiden skulle komma. Liksom smyga sig fram. Avskedskvällen. Den sorgliga. Den jobbiga. Fy! Jag hatar verkligen avsked och det blir inte lättare med åren eller besöken. Snarare tvärtom tycker jag. Men man får glädjas åt den underbara vecka vi haft tillsammans med vår härliga Skånefamilj! Vi är alla så otroligt glada över att ha fått rå om er här!!!! 

Tidigare i eftermiddags

Och där for de iväg...

Precis sekunderna efter att jag tog denna bilden sa Lill-Skruttan "Jag saknar dem REDAN!" och sedan började hon gråta.

Hemma kastade hon sig på golvet och grät

Efter en stund bestämde hon sig för att rita en teckning. "En sorglig teckning utan färg  i bara grått, för just nu känner jag att det är grått i hela min kropp. SÅ sorgligt ÄR det."

Här är den. Studie i Grått - Avskedet.

Som ni kan se är vi alla mycket ledsna - Pappa M, Mamma, Lill-Skruttan, Farmor, Svägerskan och Loff.

Och visst känns det tomt nu när de rest. Igår kväll spelades det Kinect och Pipolo. Det var tjo och tjim. Prat och skratt. Lill-Skruttan har varit uppspelt och exalterad i stort sett sedan Skånefamiljen kom hit. Men ikväll har det varit betydligt tystare. Vi saknar dem. Mycket. Nu ska vi försöka återgå till vår vardag igen. Lite tid lär det ta. Att anpassa sig tillbaka. Till verkligheten och vardagen.

Motown

Idag har jag jobbat. Första dagen på kontoret sedan två veckor tillbaka. Himla kul att vara tillbaks där igen. Men nu dröjer det till måndag nästa vecka innan jag är där igen. Imorgon har jag nämligen semester (ska bli jätteroligt att få tillbringa en hel dag tillsammans med Svägerskan, Loff och Farmor G) och sedan jobbar jag hemifrån de resterande dagarna.

Nu på tisdagkvällen var vi med vårt Kära Sverigebesök på Broadway. Vi såg musikalen "Motown the Musical". Underbar musik! Vilket gung! En mycket bra föreställning var det, även om jag gärna sett (och framförallt hört) dem köra något färre men längre musiknummer samt haft lite mindre "prat". Man var ju främst där för musiken och inte så mycket för själva storyn. Mest imponerande var 12-årige Raymond Luke Jr. Denna otroligt talangfulla kille drog ned åskdånande applåder då han framförde sina nummer bland annat som Michael Jackson i The Jackson Five.

Lill-Skruttan var med och hon satt och gungade med i flera av låtarna. Men visst är en sådan här föreställning lite i längsta laget fr en snart 5-åring. På slutet var hon riktigt trött. Men hon var otroligt duktig ändå och jag tror verkligen hon tyckte det var roligt också. Jag tycker själv det var himla kul att hon är såpass stor nu att hon kan gå med oss på sådana här tillställningar. En riktigt lyckad kväll och imorgon blir det som sagt en heldag tillsammans med Skånefamiljen!



*) Bilden är lånad från nätet: http://nyc.centralparking.com/Events/Manhattan-Motown-The-Musical-On-Broadway-Parking.html

Besöket på New York City Ballet - David Koch Theater

I morse fick jag följa med Lill-Skruttans dagisklass på ett studiebesök på NYC Ballet (NYCB). Jag har aldrig besökt NYCB förut så detta var jätteroligt. De flesta barnen tyckte det var roligt att få se och jag tycker det är helt otroligt att deras lärare lyckats få till ett sådant här studiebesök. Nu efter att ha fått en introduktion till NYCB är jag riktigt sugen på att se en föreställning här.  Nedan är bilder från besöket.

Först en liten introduktion i foajén

Sedan upp ett par våningar för att få se scenen uppifrån.

Brant brant brant, men otroligt vackert!

Sedan visades några av kostymerna upp

Har alla ballerinor såhär små fötter???

Vi fick lära oss att alla dansöser får sina balettskor helt efter sina egna fötter och att de själva syr i sina band på sina balettskor

Sähär ser det ut nerifrån parkett

Jag tycker taket är slående vackert

Här på den mörkgrå delen av golvet där barnen sitter var golvet mjukare och det är här alla dansöser och dansörer värmer upp innan de ska ut på scenen under föreställningarna

En detalj från en trappa (rekvisita)

På väg ut på scen!

En rätt mäktig känsla att stå på NYCB scenen och se ut över den delen där publiken ska sitta

Längs med väggen är strålkastare i olika färger

Efter att vi fått vår rundtur avslutades med en kort filmvisning från en balett

Efteråt samlades vi alla runt fontäntn på Lincoln Center och sedan promenerade vi till Central Park där alla åt en picknicklunch innan det var dags att åka tillbaka till dagis igen

Ett mycket lyckat besök! Och sådana här gånger känns det lite extra fantastiskt att bo i en stad som NYC. Lill-Skruttan fick följa med hem efter att vi kommit tillbaka eftersom vi planerat en tur på stan med Farmor G, Svägerskan & Loff.