Bubbelbilder

Jodå, vi lever. Och har det bra. Oförskämt bra. I vår lilla bubbla. Visst har vår lilla Drakunge en hel del problem med magen. Precis som Storasyrran hade då hon var i samma ålder. Det grymtas och det stånkas. Det gråts en del och framförallt så kräks det. Stup i ett. Kläder på och kläder av. Ombyte förnöjer heter det ju och jo, varje dag och natt sker x antal klädbyten. Nyfödingar kan ju ha problem med magen. Och när det gäller preemies så är det nästan alltid så eftersom deras mag- och tarmkanal ännu inte är riktigt utvecklad. Drakungen skulle ju faktiskt, trots sina snart 6 veckor här ute i den riktiga världen, egentligen varit kvar i min mage i 2 veckor till. Utan att ha behövt äta själv. Men nu ska ju maten både in ut och igenom den här lilla kroppen. Så det gnisslas, det stånkas och det grymtas på. Men trots detta och trots att man efter vissa nätter kan känna sig så in i norden trött, så njuter vi ändå. Alla tre. Jag, M och Storasyster.

Som ni märkt har jag inte uppdaterat bloggen heller på 10 dagar eller så. Just för att det inte funnits vare sig tid, ork eller lust. Men här är nu ändå en Bildbomb från våra senaste två veckor. För ja, igår var det ju exakt två veckor sedan Lillebror fick komma hem från sjukhuset. Två veckor som känns som ett helt nytt liv. Så välkomna in i vår Bubbla.

De allra första dagarna hemma

Hänger med pappa

Puss!

Mys

Lillebror & Lipton

Badkille

TV-soffan

På mammas arm

Fem små små tår

En del utflykter har vi också hunnit med. Här är från förra lördagen i Central Park.

Här blev det flaskmatning. Men nu i veckan när vi var i Parken testade jag även att amma ute och det gick himla bra det också vilket känns skönt.

Och ja, detta är från förra söndagen. 

Också i Central Park.

Och så förstås världen finaste, goaste och käraste Storasyster

Hålla handen

Storasyster hjälper till med maten

Just Storasysters reaktion har varit helt fantastisk! Hon ÄLSKAR verkligen sin lillebror redan. Och det är så otroligt fint att se henne med honom. Det har hittills faktiskt enbart varit kärlek. Ingen avundsjuka. Inga utbrott. Inga tårar. Ingen ilska. Utan enbart värme, omtanke, gos och Kärlek. Ja, helt fantastiskt att se måste jag säga. Härom dagen frågade jag hur hon tyckte det kändes nu då Lillebror varit hos oss ett tag. "Vad kändes bra och vad kändes jobbigt?". Hennes egna ord, som kom helt spontant var "Inget känns jobbigt. Allt känns bara bra med Lillebror. Jag älskar honom!" Och visst värmer det. Enormt. Min stora fina dotter. Och jag känner både stolthet, kärlek, tacksamhet och lycka.

Bubbla

Befinner mig just nu lite i en Bubbla. Babybubbla. 7 delar kärlek. 2 delar magi. 1 del sömnbrist. Ungefär så. Det sistnämnda minns man ju från tiden då Lill-Skruttan var bebis. Ändå glömmer man lätt bort hur mycket just sömnbrist påverkar en. Försöker nu att stjäla lite sömn någonting på dagen också. Om det går. Dygnet blir helt klart lite annorlunda. Så det blir lite si och så med bloggandet. Både vad gäller den egna bloggen och andras. Läser de flesta dock men har inte så mycket ork och tid att kommentera. 

Men trots den där tröttheten som liksom följer en som en konstant vapendragare nuförtiden så njuter jag. Enormt. Av min älskade lilla Drakunge. Snusar in hans doft. Smeker hans lena taniga små ben. Och hans små lagunofjun som glimmar som guld i solstrålarna från fönstret. Följer de små öronens snirklar. Ser in i hans mörka ögon och fylls av den där obeskrivliga Kärleken. Den som det inte går att sätta ord på. Den är alltför stor. Alltför omfattande. Att älska någon mer än sitt eget liv. Så känner jag. Och ja, det är Magiskt.

Mina två finaste

Så äntligen äntligen äntligen är hela familjen samlad.  Igår vid lunchtid kom vi hem med Lillebror från NICU. Vi hann till och med träffa Olgakatt innan hon skulle hoppa in i en taxi för att ta sig till flygplatsen för att flyga tillbaka hem till Sverige igen. Hon körde fint in Lillebror över tröskeln. Något senare på eftermiddagen hämtade vi Storasyster i skolan. Allra första gången hon fick träffa sin Lillebror. Så stolt och så glad. Jag har nu äntligen båda mina Älsklingshjärtan hemma. Finaste, Goaste, Kärleksfulla Storasyster och så till slut även Lillebror. Vår Lilla Drakunge. Vi myste sedan här hemma alla fyra hela eftermiddagen och kvällen. Försökte vänja oss. För det känns såklart nytt för oss alla. Vi. Har. Nu. Två. Barn. En dotter och en son. Det känns fantastiskt, omtumlande, underbart, ovant, lyckorusigt, spännande och lite lite läskigt. Orden räcker just nu inte riktigt till. 

Finaste Storasyster med Gosigaste Lillebror

Det blir fler foton från gårdagen så småningom. För det togs en hel del. Under den dag som började med snöblandat regn men som senare blev klar och solig. Som började med tre familjemedlemmar här hemma men slutade med fyra. Ett nytt kapitel i våra liv har just börjat. Välkommen hem Lillebror!