Tankar inför det Nya Året

Så var det årets sista dag. Igen. Tycker de kommer tätare och tätare för varje år på något vis. Fråga mig ine hur det går till för åren har väl fortfarande 365 dagar? Där har det väl inte skett någon form av devalvering eller så? Men på något vis känns det varje nyår som om året bara rusat iväg. Och på samma gång kan vissa händelser som skedde i början av året kännas oerhört avlägsna. Jag har sagt det förr, men säger det igen, tiden är så konstig. Eller kanske snarare min egen tidsuppfattning. Kluven. Tudelad.
(Bilden från: realsimple.com)

Fredagstemat som Annika valde för gårdagen handlar just om Tankar inför det nya året. Så nu såhär när själva Nyårsaftonen är ungefär en kvart gammal eller ung, kanske jag kan försöka mig på några sådana. Jag kan börja med att säga att jag inte ger några nyårslöften. Har aldrig gjort faktiskt. Personligen har jag aldrig förstått mig på just Nyårslöften riktigt. Det brukar kännas så krystat. Varför ska man plötsligt börja lova sig en massa saker bara för att det råkar bli en ny siffra längsta bak på årsnumret? Nej, det känns inte alls som något måste. En ny start för vissa saker visst, det kan jag förstå att man kan känna sig motiverad inför. Gott så. Men att rada upp löften för att infria de där tankarna, det känns för mig bara bakvänt. För mig räcker Känslan långt. Känslan av att man vill något. Att det med det nya året kommer en förväntan och en förhoppning. Jag behöver inte sätta ord på Känslan utan försöker bara låta den föra mig in i det nya året och hoppas att den ska ge mig energi för de saker man vill förändra.

Däremot brukar jag under tiden kring Nyårsafton fundera lite över det gångna året och känna tacksamhet över de bra saker som skett. Och tänka framåt med en förhoppning om att det nya året ska visa bli ett fint år med fler positiva händelser och upplevelser. Och alltid alltid finns en liten glimt av förväntan inför det nya. Förväntan, men också en liten liten rädsla över att vissa överraskningar som det nya året ska bjuda på kanske kommer att vara jobbiga sådana. För man vet ju aldrig vad den där asken med okänt innehåll egentligen kommer att visa sig vara.

Inför just detta året 2012 så står ett nytt jobb högst upp på min lista. Nu efter nyår måste jag verkligen ta tag i jobbsökandet ordentigt. Speeda upp det hela. Lägga i en ny växel. Jag inser att det inte kommer bli lätt med tanke på att i världsekonomin ser ut som den gör. Och här i USA regnar inte jobben ner från himlen direkt, men än har jag hoppet uppe. Än har jag inte blivit desperat. Än både hoppas och tror jag att jag faktiskt kommer att hitta något. Förhoppningsvis något bra som jag kommer att trivas med. För det är ju det som kanske är det svåraste för min egen del vad gäller jobbsökandet. Att jag valt att byta kurs. Ta ut en ny färdriktning. Lämna labbandet och forskandet bakom mig och börja en ny bana. Vilket gör att jag inte har någon direkt erfarenhet för de jobb jag söker. Nybörjare. Entry level. Och att få in den där berömda första foten brukar som bekant vara det svåraste. Så det får jag jobba på nu. Få in min fot.
(Bilden från: longislandpress.com)

Och så hoppas jag såklart att jag kommer att fortsätta med min träning som jag faktiskt kommit igång med nu under hösten. Denna veckan har det dock blivit knapert med den, men jag känner en sådan glädje och motivation med löpningen att jag inte tror det kommer bli några problem att fortsätta. Nu går vi dessutom mot ljusare tider så att ta en morgonrunda i Central Park lär bli lättare och lättare framöver under våren.

Årets Stora Familje-händelse under det kommande året är ju att Svägerskan och hennes Loff äntligen kommer säga Ja till varandra! Officiellt då alltså. I slutet av augusti kommer bröllops-klockor-na att ringa och självklart kommer vi att vara på plats! Åååå, det ser jag verkligen fram emot!!!
(Bilden från: ebbaawestbyy.blogg.se)

I övrigt har jag nog inga specifika tankar kring just 2012. Jag hoppas som vanligt att det kommer bli ett år fyllt av roliga händelser och möten. Att vi ska få möjlighet att träffa våra vänner och våra familjer. Att alla vi känner ska få vara friska och må bra. Att vi själva ska få vara friska och må bra. Ja, ni vet alla de där sakerna som nästan låter som klyschor just för att det är exakt det som vi alla hoppas inför framtiden.

Avslutningsvis vill jag önska Er Alla 

ETT 2012 fyllt av 

KÄRLEK, SOLSKEN men också svalkande bris och ett och annat uppfriskande regn, GLADA ÖVERRASKNINGAR, STYRKA, GOD MAT och såklart god dryck, NÄRHET, ROLIGA HÄNDELSER, HÄRLIGA SOVMORGNAR men även en och annan soluppgång (för de är så vackra...), ÄVENTYR, MÅNGA SKRATT men glöm inte att även leenden smittar!

Bilden från: newyorkcruisetickets.com

Ring out, wild bells, to the wild sky,

The flying cloud, the frosty light;

The year is dying in the night;

Ring out, wild bells, and let him die.

Ring out the old, ring in the new,

Ring, happy bells, across the snow:

The year is going, let him go;

Ring out the false, ring in the true.

(Ur "Ring out wild bells" av Alfred Lord Tennyson från 1850)

Träff med Familjen Olsson bland Skräcködlorna

Det visade sig att Familjen Olsson skulle komma till staden. Och självklart ville vi mer än gärna träffas. Det var dock inte så lätt eftersom både min och Tainas telefoner krånglade något alldeles väldigt och inte alls verkade vilja ha kontakt med varandra. Som tur var är vi fortfarande herrar (eller damer) över elektroniken så vi lyckades lura mobilerna genom att blanda in M's mobil i det hela. En liten mobiltrekant med andra ord. Smidigt och bra! Då satt jag, M och Lill-Skruttan redan och fikade på AQ Café efter ett kort besök på Central Park Zoo. Måste här inflika att AQ Café verkligen inte längre är vad det brukade. Denna lilla svenska fika-oas har totalt gett upp. En enorm besvikelse faktiskt. Samma år som IKEA lägger av med de svenska godsakerna händer samma sak här på AQ. Här finns inte längre skymten av kanelbullar, prinsesstårtor eller Budapestbakelser. Även de få svenska varor man tidigare sålt är puts väck. Enligt rykten så slutade deras pastry chef (bagare) och därmed verkar de helt lagt av med att sälja svenskt fikabröd och även annat svenskt. URDÅLIGT!!!!! Nu får man nöja sig med de vanliga amerikanska muffins och chocolat chip cookies. Fy vad besvikna vi är!!!!

Men åter till Taina och mötet med henne och resten av hennes härliga familj. De kom till AQ Café när vi var färdiga och sedan promenerade vi tillsammans bort till American Museum of Natural History. Lill-Skruttan var inte ett dugg blyg (vilket hon vanligtvis brukar vara i början) utan blev superkompis med Tainas Liisa på två röda sekunder. Oj vad kul hon hade med Stora Liisa! De har träffats ett par gånger tidigare, men den första gången var Lill-Skruttan så liten, bara runt året, och förra gången var strax innan hon fyllde två så det mindes hon knappt. Men vi fräschade upp minnet lite i morse genom att titta på bilder från den gången och sedan frågade hon gång på gång när hon skulle få träffa Liisa. Taina hör till de personer jag lärt känna via bloggandet och som kommit att "flyttas från kategorin Bloggkompis" till att bli just kompis. Eller kanske snarare en vän. Vi klickade på en gång när vi träffades och det känns fantastiskt roligt att ha Taina på tågavstånd, även om vi inte setts mer än ungefär en-två gånger per år sedan vårt första möte. Att hela hennes familj dessutom är härlig gör ju inte saken sämre precis.

Bilder från vårt besök hemma hos Taina i Simsbury i slutet av juni 2009. Visst har tjejerna växt en del sedan dess...?

Förra sommaren (2010) då vi besökte Bronx Zoo tillsammans.

Här är tjejerna redo att promenera (eller det blev snarare springa, hoppa och skutta med några klätterpauser på vägen) upp till Naturhistoriska muséet.

En av klätterpauserna. Men det gick inte helt bra att se över muren...

...så Liisa provade att lyfta Lill-Skruttan så hon skulle kunna se in i Central Park.

Full koll!

Väl framme vid muséet fick vi först en liten chock. Nedanför den höga trappan ringlade sig kön som en lång svart orm nästan ända fram till nästa gatukorsning. Men vi bestämde oss ändå för att testa och se om det skulle gå hyfsat snabbt att komma framåt. Taina's Albert avvek dock så vi sa hejdå. Sedan klämde vi oss fram bland allt folk tills vi stod längs bak i kön. Som tur var rörde den sig snabbt. När vi väl var framme vid trappan pratade M och Taina lite med en av vakterna där och han var så juste att han släppte förbi oss in i "fållan" för medlemsskapsbesökare. Vi har ju medlemsskap men även Familjen Olsson fick hänga på eftersom vakten var så snäll. Kanske föll han för alla de tre blondinerna...? Inne på muséet var det som en myrstack. Så mycket folk! Men vi lyckades ta oss till Dinosaurierna och runt en bit. Taina och jag fick tid att prata lite vilket var så himla kul!!!

Ett av dinosaurieskeletten i entréhallen.

Lill-Skruttan och Liisa framför några av dinosaurieskeletten i entréhallen.

Sötungarna!!!

Jag blev faktiskt imponerad av Lill-Skruttan under besöket för hon pekade ut ett par av dinosaurierna och kunde namnet på dem: T. Rex (såklart, hennes favorit), Triceratops och Pteranodon. Kul! Sedan tyckte jag även att hennes kommentar i slutet var så himla bra. När tjejerna poserade tillsammans framför skeletten kom en vakt som sa till dem/oss att de inte fick sitta länge där utan måste flytta på sig. De hade då verkligen inte suttit länge. Lill-Skruttan såg väldigt förnärmad ut när hon tittade på mig med frågande ögon och sa "Men HON där har ju suttit jättelänge!!!!!" och pekade på en bastant dam som satt en bit ifrån där tjejerna suttit och bläddrade i en tidning. Så sant så sant. Lill-Skruttan tyckte det var högst orättvist, det syntes i hennes blick. Och det hade hon ju faktiskt helt rätt i.

Utanför muséet sade vi hejdå till Familjen Olsson. Men vi hoppas faktiskt kunna åka och hälsa på dem om inte alltför länge. Iallafall hoppas jag det, hahaha! So be aware Taina!! En vacker dag ringer det på er dörr och där kommer vi stå och säga Hej...

Härligt att få träffa er Taina, Jonas, Liisa, Bella och Albert!!! Tack för en riktigt rolig dag!

Vi promenerade hem genom Central Park i skymningen. Lill-Skruttan var så slut att hon däckade i vagnen på väg hem. Väl hemma vaknade hon dock och när kompisen O kom och hälsade på blev det full rulle igen. Ibland önskar man att man hade en hundradel av all energi barn har. Själva avslutade vi detta dygn med att se ett avsnitt av På Spåret efter att Lill-Skruttan somnat. Kändes alldeles lagom. Imorgon är det fredag, men mitt Fredagstema får vänta lite.

På besök hos W i Brooklyn

Igår onsdag, besökte vi våra f.d Grannar i deras nya hem i Brooklyn. Lill-Skruttan och W var så glada att se varandra igen att det liksom nöp lite i hjärtat när man såg dem leka. Vi började inomhus i familjens stora (med New York City-mått mätt) hem och vi beundrade särskilt det stora ljusa "uterummet". Efter lite mellanmål för barnen så gick vi ut till lekparken intill Prospect Park. Där rumlade ungarna runt så det stod härliga till, vilket var bra för det var minst sagt apkallt! Inte själva lufttemperaturen kanske, men vinden. Den var riktigt kylig. På grund av kylan stannade vi inte så länge på lekplatsen. Kanske en halvtimme eller så. Men ungarna härjade vilt innan vi gick hem igen. Där väntade vi in J och sedan promenerade vi till en österrikisk restaurang Café Steinhof, ett par kvarter bort där vi blev bjudna på en god middag. Stort Tack!!

Här sitter vi i "Uterummet".

På väg mot lekparken.

Hand i hand tågade de iväg.

"Teleskopet" kollas in.

And as a true Gentleman W did wait down the slide to "catch" Lill-Skruttan when she was coming down. How sweet!!

Det åktes väldigt mycket rutchkana.

Och klättrades.

Här snurrade "båten" runt.

Två mycket lyckliga Vänner tillsammans.

På kvällen gick vi till en Österrikisk restaurang, Café Steinhof, och åt middag.

Ett mysigt ställe även om W hellre ville vara hemma och leka med Lill-Skruttan.

C med W i knät.

W och Lill-Skruttan strax innan vi lämnade restuarangen.

Efter en riktigt rolig dag tog vi F-tåget tillbaka till Manhattan igen. Det var jätteroligt att få se våra vänners nya hem. Stort och fint! Men det allra roligaste av allt var nog ändå att få se hur våra Gullungar lekte helt lyckligt tillsammans. De leker så fantastiskt bra tillsammans. Allt från legobyggen, lek med W's tågbana och nya bilgarage till att leka låtsaslekar som att fixa kalas samt leka mamma-pappa-barn... Det är också något så speciellt att uppleva hur ögonen lyser när de ses. Visst var det lite bråk och gnabb också. Som alltid, men mest i början och sedan hade de verkligen hur roligt som helst tillsammans. Jag tror verkligen att starka vänskapsband kan formas tidigt i livet. Det som känns extra bra efter besöket är att det är så enkelt för oss att ta oss till dem. Så det lär absolut bli många många fler besök!

TACK för en riktigt härlig eftermiddag och kväll!!!

Bland tågvagnar, räckmackor och ösregn

Idag gjorde vi en utflykt till Brooklyn. Först tog vi 5:an till Borough Hall för att gå till New York MTA Transit Museum där vi faktiskt inte varit tidigare. Det är ett museum som visar hur man byggde ut järnvägarna och tunnelbanesystemet här i New York City. Otroligt vilket jobb egentligen, när man tänker på att det på den tiden gjordes helt manuellt. Alltså män som slet med skottkärror fyllda med sten och grus dagarna i ända för att göra tunnlarna till tågen. Här finns även många olika tåg och det var riktigt kul att se hur tågvagnar och kupéer förändrats med tiden. Men framförallt tyckte jag och M att det var roligt att studera reklamen inne i tågen. Lill-Skruttan däremot älskade att springa in och ut ur vagnarna. Leka konduktör och passagerare. Det fanns även en avdelning som handlade om energi och där fanns en del roliga saker att trycka på eller dra i. Lill-Skruttan roade sig där också en stund. Ett jättebra museum för barnfamiljer måste jag säga!

Muséet ligger under mark och ingången är verkligen som en tunnelbanenedgång. Kul tycker jag! Men vi missade den faktiskt och gick förbi i tron att det var en riktig tunnelbanestation där. 

En gammal karta över tunnelbanesystemet i staden.

Lill-Skruttan känner på en av skottkärrorna fylld med sten- Den illustrerade hur de som arbetade med att gräva tunnlarna slet med att fylla skottkärra efter skottkärra med sten och dra upp dem på marken och tömma dem. Ett otroligt tungt arbete.

Får det lov att vara en biljett?

Tågen stod vid perrongen en trappa ner i muséet. Här kunde man gå och titta längs perrongen, men även gå in i de flesta tågen och provsitta.

Denna skylt satt på långsidan av Long Island Rail Road (skymtar lite i högra hörnet av fotot ovanför)

Reklamskyltarna inne i kupéerna var jätteroliga att läsa. Man inser verkligen att reklam är oerhört tidstypiskt.

Det gamla vändkorset från 1800-talet.

Efter besöket på Transit Museum tänkte vi att vi kunde ta shuttlebussen till IKEA eftersom den går alldeles intill- Det hade då börjat regna så smått men vi tyckte inte det var alltför farligt så vi åkte till Lill-Sverige för att äta lunch. Gott! M tog som vanligt köttbullarna, jag tog en fiskrätt och så delade vi på en räkmacka. Å jag saknar svenska räkor...! Till efterrätt blev det varsin bit tårta/äppelkaka. Naturligtvis gick vi en runda i varuhuset också och som alltid handlar man på sig en del små bra-att-ha-saker.... Inga större inköp men som alltid blir man lika snopen i kassan när alla ens "de-kostar-ju-bara-3-dollar...-varor" visar sig generera en betydligt högre totalsumma. När vi kom ut ur affären hade regnet tilltagit rejält. Det var nu svart ute och en hård vind fick regnet att slå emot oss nästan horisontellt. Men svenskar som vi ju är tänkte vi att vi ändå skulle ta färjan tillbaka till Manhattan. En bidragande orsak var att Lill-Skruttan somnat i sin vagn och vi ville slippa böket med att väcka henne, packa ur och fälla ihop vagnen, vilket man måste göra på bussarna i den här staden. Sagt och gjort, färja blev det. Lite smågungigt men ändå väldigt lugnt. Tills vi kom till Manhattan. Då fick vi ju gå till tunnelbanan och det var ingen myspromenad direkt. Genomdränkta kom vi till slut fram och kunde ta 5-tåget hem. Promenaden från vår egen tunnelbanestation här uppe på Upper East Side var även den en blöt sak, men som tur var är vädret milt så vi frös inte särskilt mycket.

Här hemma blev det varm choklad med marshmallows. I nya Ikea-muggarna. Lill-Skruttan berättade att hennes skor blivit lite våta i vagnen. Och att det nog berodde på att det var "oväder där ute". No kidding?! Men hon sa att hon gillat när vi körde vagnen genom de stora stora pölarna....

Under resten av kvällen har vi bara tagit det lugnt. Kollat lite TV, läst böcker, lekt och myst. Regnet öser fortfarande ner utanför fönstret och det känns skönt att vara inne i värmen. Imorgon blir det en ny tur till Brooklyn men då för att hälsa på våra f.d Grannar i deras nya hem. Det ser vi fram emot! Enligt prognosen ska regnet upphöra i natt så förhoppningsvis blir vår Brooklynutflykt imorgon lite torrare.

Juldagsfirande

Igår var det Juldagen och detta är ju dagen D för Julfirandet här i USA. Vi hade blivit bjudna till våra amerikanska vänner K och C på julmiddag, tillsammans med våra gemensamma vänner A och M. Vi har alla döttrar som är dagiskompisar och vi brukar tillbringa rätt många kvällar och helger tillsammans. Det blev en väldigt mysig och god eftermiddag, om än rätt kaotisk med alla tre tjejerna som lekte för fullt. Nedan är lite bilder.

Samlade i vardagsrummet.

Middagen var en knytis där huvudrätten bestod av en "Pork Crown Roast" med stuffing som K och C lagat. Otroligt gott! Till detta olika "sides" som brysselkål, gröna bönor, potatisgratäng, mos av sötpotatis, rödbetsallad, lax och pasta. Vi hade gjort några side dishes och A & M bidrog med andra.

Tjejernas bord.

C är ju bluesmusiker vilket verkligen syns i hemmet.

Som sagt så var det tidvis smått kaotiskt när tjejerna lekte. Efter ett par timmar var det leksaker nästan överallt. Bland annat fixade de en egen "camp site" vilket man kan se här till vänster. Högst upp till höger är ena rummet och nedanför syns värdinnan K bland en massa saker. Vi är alla vana eftersom vi alla är New York-bor som bor i små lägenheter vilka väldigt snabbt blir stökiga när barnen leker.

Här är tjejerna när de "campar".

M och Lill-Skruttan

När vi kom hem var både M och Lill-Skruttan lite trötta. Så det blev en stunds vila i soffan. M med Lill-Skruttan i famnen, och hon själv med sina drakar i sin famn.

Idag, Annandag Jul har vi inte gjort något särskilt utan helt enkelt tagit det lugnt. Så skönt! Efter att ha lekt och spelat spel med Lill-Skruttan, samt pratat lite med Sverige under morgon och förmiddag så gick vi ut i det otroligt vackra vädret. En promenad på stan då vi gick genom Central Park till West Side. Vädret vackert med blå himmel och strålande sol. Runt 7 grader och lite småkylig vind. Härligt! Besökte Apple Store samt Barnes & Noble där. Tog sedan varsin latte med en peppermint cake pop från Starbucks på vägen hem. Väl hemma blev det mer lek och spel med Lill-Skruttan. Som sagt en skön, lugn och mysig dag. Precis så som jag tycker Annandag Jul ska vara.

Vår Julafton

Under förmiddagen kom paketen fram ur garderoben. Lill-Skruttan och M var ute medan jag "träffade Tomten". Lill-Skruttan kommenterade att Tomten minsann hade likadant omslagspapper som vi tidigare hade använt till att slå in en julklapp med. Visst är det lustigt!?! Att vi och Tomten råkar använda samma julklappspapper!!!

Lite lunch innan vi gick ut på promenad. Julmusten skymtar lite där till höger...

Sedan - klappöppning! Här två svenska böcker från Mormor.

Högst på Lill-Skruttans önskelista har det stått "en drake" och här fick hon en!. Å så GLAD hon blev!

Eftersom en av Lill_Skruttans favoritfilmer är den japanska animerade Totoro, så fick hon även en Totoro. 

Av våra vänner M & H & A fick hon den coola 3D-boken om dinosaurier.

Här var det ett Busytownspel av oss samt en Muminbok av Farmor. Och så fick M ett inramat fotokollage av mig.

Av Olgakatt fick Lill-Skruttan denna vackra sjöhäst tillverkad av konstnären Åsa Canbäck. Nu måste vi bara hitta ett ställe att hämga upp den där katterna inte kan komma åt den...

Flera jättefina juklappar fick både Lill-Skruttan och jag och M, men tyvärr blev det inga foton tagna på dem. Men vi vill självklart TACKA alla där hemma i Sverige som skickat så fina saker! Svägerskan & Loff och Famor gav bland annat en superfin tröja till Lill-Skruttan med Barbaskön på. Och även två filmer med Dinosaurietåget (vilket Lill-Skruttan gillar och tittar på här men då heter det "Dinosaur Train"). Kan meddela att hon tittat på flera avsnitt av den svenska Dinosaurietåget och verkar gilla den trots att de pratar svenska och att dinosaurierna då också har andra namn än i originalversionen.

På eftermiddagen bakades det även lite fler pepparkakor, men denna gången skurna sådana. Lill-Skruttan premiäranvänder sitt fina julklappsförkläde!

På kvällen tog vi hissen ner två våningar till den svenska familjen som vi lärt känna här. Inbjudna var även våra gamla vänner M & U. På bilden här ser man inte Familjen Sverige utan enbart vännerna M och U tillsammans med Lill-Skruttan och M.

Först var det gögg med diverse tilltugg. Vi hade gjort glöggen och vårt bidrag till tilltugget var ädelostbollar rullade i pepparkakssmulor (gott!) samt pepparkakorna vi bakat under eftermiddagen. Österrikiska M &U hade tagit med sig hembakta kakor som man har i Österrike på jul. Och Familjen Sverige bjöd på Anna's pepparkakor med mögelost. 

Barnen åt peppisar och efter det lekte de väldigt bra med varandra innan maten.

Lill-Skruttan och U.

Vi hade med gemensamma ansträngningar lyckats få ihop ett riktigt bra svenskt julbord måste jag säga! Olika sorters sill (Abbas), leverpastej och gurka, gravlax, skinka, prinskorv och köttbullar samt ägg med rom, vörtbröd, en rödbetssallad med sill (sillsallad) samt en rödbetssallad utan sill. Dessutom österrikiska korvar och en "Swedish potato sausage" som vi svenskar aldrig tidigare hört talas om eller ätit. Familjen Sverige hade även gjort en mycket god Jansson men den syns inte i bild här.

Överst till vänster är skinka, köttbullar och "prinskorv". Den senare är inte riktig svensk prinskorv men en mycket snarlik variant som Familjen Sverige hittat i de ryska kvarteren på Coney Island! Mycket uppskattat eftersom prinskorv inte direkt går att få tag på i andra affärer här. I pannan längst till vänster på nedersta fotot syns The Swedish Potato Sausage.

M sköter stekning av korvarna och U kollar in maten på vårt julbord.

God Jul!

God Julmat i Gott Sällkap!

Till maten dracks det allt från julmust och öl till champagne och vin. Ingen snaps dock. Efter maten kom det fram ett gäng goda ostar också. Sedan var vi tvungna att smälta maten en bra stund innan gröten kom fram. M hade nämligen kokat risgrynsgröt och den blev mycket uppskattad av de andra (fast inte av mig för jag kan inte äta risgrynsgröt....).

En synnerligen mysig, trevlig och god julafton!
Lill-Skruttan blev rätt trött vid 21-riden men höll ut till runt 22. Då gick jag hem och nattade henne. M kom ganska snart därefter. Vi var båda ganska trötta men väldigt nöjda med dagen.

TACK Familjen Sverige för att ni letat fram prinskorv och annat! Fixat och donat och för att ni upplät ert hem till detta Julfirandet! Och TACK M och U för att ni kom och bidrog till att vår julafton blev både roligare och godare!