Super 8

Ikväll såg M och jag en riktigt skön film. Super 8. Precis en sådan film jag skulle älskat helt och fullt som säg 13-16-åring ungefär, vilket kanske låter lite konstigt med tanke på att jag tyckte jättemycket om den nu när jag är närmare 40. Men den har den där sköna känslan av "matinérulle" över sig. Ni vet, ett riktigt Äventyr. Den är producerad av Spielberg och regisserad av J. J Abrams som även regisserat t ex Star Trek filmen som kom 2009 en av de senare Mission Impossible filmerna samt och TV-serierna Lost och Felicity.

Hela berättelsen andades väldigt mycket Stephen King tycker jag. Amerikansk småstad. Ett gäng grabbar i nedre tonåren som kanske inte är de tuffaste och mest populära direkt, men som har en stark vänskap och som verkligen ställer upp för varandra. Oavsett. Självklart kommer även en tjej med i gänget och så småningom händer saker som visar sig leda till mycket konstiga och smått "övernaturliga hemskheter" i den lilla staden.

När filmen börjar har Joe just förlorat sin mamma, och resten av filmen tar vid ca 4 månader senare. Joe tillbringar i stort sett all sin fritid tillsammans med sina vänner som tillsammans håller på att spela in en film. De filmar en av scenerna på en tågstation och råkar därmed bevittna en mycket dramatisk tågolycka vilken visar sig få enorma konsekvenser för det lilla samhället där de bor.

Jag tänker inte berätta så mycket mer om handlingen här, för egentligen är det inte den i sig som är speciell, utan snarare just relationerna mellan karaktärerna i filmen. Främst vänskapen mellan pojkarna men även den spirande förälskelse som uppstår mellan huvudpersonen Joe och tjejen Alice, samt den kärva relationen mellan Joe och hans pappa. Jag kände helt klart att sättet den berättas på samt karaktärerna påminner mig lite om en blandning av filmen "Stand by me" (som jag verkligen älskar än) och "It" (jag har inte sett filmen utan endast läst boken, men tycker boken är otroligt bra). Båda dessa filmer bygger på böcker av Stephen King i vilka just vänskapen mellan barnen, eller de tidiga tonåringarna, utgör basen för historien. De handlar även om mod och vad man faktiskt kan göra för personer man älskar.

Nu kan jag som sagt inte säga att just Super 8 var sådär väldigt djup. Jag tycker den är klart ytligare än "Stand by me", men jag gillar ändå känslan i filmen. Den är liksom småmysig men med en massa spänning. Som sagt helt klart en underhållande film. I sin speciella genre skulle jag ge den mellan 3+ och en 4:a. Kanske något för er som vill se en film under julledigheten?

Trailer kan ses här: