Endast IKEA de godaste räkorna har!

Och som tur var inhandlade jag en påse frysta sådana senaste gången jag besökte det stora Blå-Gula varuhuset i Brooklyn. Och ikväll fick de bli ingredienser i våra crèpes! Riktigt smarrigt blev det! Jag fick plötsligt ett sådant enormt sug efter just räkor. "Svenska" sådana.  Så enkelt men så Gott! Länge leve de salta räkorna!!

Okej, de ser lite sjukligt gula ut men det skyller jag den dåliga belysningen och den "inte-så-super-bra kvaliteten" på inomhusbilder tagna med iPhonekameran.

Voilà! Cèpes med räkfyllning. En riktigt god middag!

Känner mig duktig idag efter att ha fått iväg ytterligare ett par email till några företag. Alltså inga svar på några jobbannonser (för några lämpliga sådana har jag tyvärr inte hittat) utan helt enkelt förfrågningar om "Informal Interviews". Så får vi se om jag får några svar. Nu blir det "På Spåret"!

Denna fredagsmorgon...

...bjöd på sång och musik. För i morse hade Lill-Skruttans dagis anordnat en s.k Sing-A-Long. Det brukar de göra varje år tillsammans med barnens musik- och sångpedagog Bari Koral.

Föräldrarna är då välkomna att vara med på morgonen och sjunga med barnen. Barn, föräldrar och lärare samlas i det stora "samlingsrummet" och där spelar och sjunger Bari och de barn och föräldrar som vill och kan. Himla mysigt och trevligt.  Sedan bjöds det på frukost.

Up came the sun and dried up all the rain...

Bari

Sötnosarna Lill-Skruttan och R. När det senare blev dags för dans "bjöd R upp Lill-Skruttan" men hon tackade nej!!!!! Själv har jag fått lära mig att man aldrig får nobba någon så länge personen är nykter... 

Om en vecka ska Bari ha konsert här och jag tillsammans med min springkompis K är ansvariga för att rodda den lite. Mest förberedelser av olika slag. Och att försöka få folk att komma. Så OM ni läser detta och är intresserade av att komma till konserten är ni varmt välkomna!! Det går att lyssna på en del av Bari's sånger på hennes egen hemsida här. Och har ni frågor eller så kan ni alltid maila mig! 

Dagen är strålande vacker med sol och blå himmel. Fredag. Snart helg. I helgen, närmare bestämt på söndag, är det Superbowl vilket är en enorm sporthändelse här i USA. Jag skulle kunna säga att de allra flesta kommer att vara mer eller mindre bänkade framför TVn under matchen. Jag är inte särskilt intresserad av American Football, men i år är faktiskt New York-laget The New York Giants med i finalen så jag lär heja på dem! Det är ju alltid roligt om man har ett "eget" lag med. Vill ni läsa mer om de två finallagen The New England Patriots och The New York Giants kan ni läsa här.

Fredagstema - en scenupplevelse

Fredag igen. Den första i februari. Fredag innebär Fredagstema och ny månad innebär ny värd. Denna månad är det Musikanta som är värd för temat och dagens tema är "En scenupplevelse". Det var ganska länge sedan jag såg något som utspelade sig på en scen. Den första uppsättningen jag kom att tänka på när jag såg temat för dagen var när jag såg pjäsen "Ondskan" på Dramaten för många år sedan. 

Det var Benny Haag som hade bearbetat och skrivit manuset baserat på Jan Guillou's bok med samma namn. Benny genomförde allt helt ensam på scen. Enda rekvisitan var en stol. Jag minns att han även stod i dörren in till den lilla scenen (pjäsen spelades inte på Dramatens stora scen utan en mycket liten och intim scen, kanske Elverket?) och tog alla i hand när vi kom. Han tittade oss i ögonen och hälsade oss välkomna. Varenda en. Vilket förstärkte känslan av att det var en speciell berättelse som skulle komma att utspelas på scenen. Det lilla rummet och känslan i handen av Bennys hälsning bidrog till att det hela på något vis kändes mycket personligt. Nästan intimt. Avskalat. Naket. 

Om dramatiseringen av Ondskan står det såhär på Benny Haags egen sida:

Ondskan

En dramatisering av Jan Guillous bok med samma namn. Föreställningen hade premiär på Dramaten den 9 september 1995 och var under fem år en publik och konstnärlig succé. Hittills har den spelats mer än 700 gånger och är den föreställning som spelats flest gånger i Dramatens historia. Den är en timme och tjugo minuter lång. Enda rekvisita som behövs är en stol. 

Jag kan säga att det var en helt otrolig föreställning. Att ensam kunna trollbinda en hel publik på det sättet. Det var otroligt skickligt. Historien är stark. Alla som läst boken eller kanske sett filmen, också baserad på boken, vet ju hur hemsk den är. Men trots att jag både läst boken och sett filmen måste jag säga att berättelsen i Benny Haags tappning var den klart bästa. Hans monolog var så otroligt stark. Trots att han ensam berättade allt. Var alla röster. Dramatiserade en del av de starka scenerna. Ensam. Så var det på något vis som om berättelsen utspelade sig inte enbart på scenen, utan i mitt huvud. Den gick rakt in i magen. Otroligt. Ja, jag är fortfarande så här många år efteråt oerhört imponerad!

Liten konversation på gatan

Igår eftermiddag fikade jag med en kompis ute på stan. Vädret var otroligt milt med runt 15 grader och sol så vi satte oss på en bänk intill lekparken utanför hennes jobb. Mycket trevligt. Vi hade inte setts sedan före jul. På vägen hem passerade jag två äldre män (55-60 skulle jag gissa) som stod i ett gathörn och pratade.

De stod båda bredvid varandra och lutade sig över den enas iPhone. Talade med ivriga röster och den ena gestikulerade en del när han pratade. Kunde inte låta bli att höra deras konversation när jag gick förbi och jag tyckte verkligen det lät lite lustigt. Efter det första uttalandet trodde jag nämligen att de pratade om den enas barnbarn eller en hundvalp eller liknande men så var visst inte fallet visade det sig ju ganska snart....

Man 1 (sådär lite glatt): "But she is really really cute!"

Man 2: "Yes, isn´t she!?"

Tystnad när båda männen böjer sig ännu något lite djupare över iPhonen.

Man 2 igen: "And she is freshly divorced to!!!"

Man 1: "Reeeeally?!?"

Okej, det lär ju inte varit någon bild på något litet barn eller valp med andra ord. Utan kanske enbart lite hederlig kopplingsverksamhet? Ni vet sådär kompisar emellan. Eller så var det bara någon de spanat in. En gemensam kollega? Eller granne? Jag kan inte låta bli att bli nyfiken. Hur såg den där really-really-cute-kvinnan ut? Och skulle mannen som just spanat in henne i kompisens iPhone kanske ändå försöka sig på att ta kontakt? Eller var det kanske man nummer 1 som nyligen träffat den really-really-cute-donnan? Och som nu stolt visade upp henne för sin vän.

Det lär vi aldrig få veta.

Tanke nummer två som slog mig var att jag tycker att hela konversationen var lite småsöt på något vis. Inte alls långt ifrån de man kunde höra i skolkorridorerna eller på fiken när man gick på högstadiet och gymnasiet. Oavsett ålder behåller vi nyfikenheten på de personer runt omkring oss som på ett eller annat vis attraherar oss. Romantiskt drömmeri? Ärlig jag-skulle-vilja-lära-känna-dig-önskan? Eller mest bara Ögongodis? Vi pratar och funderar, spanar och diskuterar. 16 år eller 60. 25 eller 85. Åldern. Spelar ingen roll. Tror jag.


*) Bilden är en målning av konstnären Andrew Ellis ("Two men in conversation") lånad från www.arcadja.com/auctions/en/ellis_andrew/artist/132074/

Det är mycket fitta här hemma just nu

Ja, med den rubriken hoppas jag öka tillströmningen till min blogg med minst 100%....  Haha, fast nej det var kanske inte riktigt den fittan jag tänkte på nu. Utan helt enkelt det här med språket. Igen. Gud, vad hon tjatar om språket människan! Hon skrev ju just om det! Har hon inget roligare att tänka på?! Nej, det verkar visst inte så.

Så, åter till fitta(n).
Och anledningen till rubriken är att det verkligen ÄR mycket fitta här just nu. Ordet används ofta flera gånger om dagen. I alla möjliga sammanhang. Och det är Lill-Skruttan som säger det. Gång på gång på gång på gång.
Hemma och ute. Konstaterande eller frågande.

"Jag tror att den ska fitta här."
"Kanske kan pappa inte fitta så bra om huset är för litet?"
"Dinosaurierna var alldeles för stora för att fitta i husen, mamma."
"De trodde inte den skulle fitta i sandlådan."
"När man växer och blir stor kan fötterna inte fitta i skorna längre."
"Jag vet inte om min lunchlåda kan fitta i väskan mamma!?"
"Var ska den fitta?"
Så låter det.

Och vi svarar med att säga:
Du menar...
"ryms."
"få plats"
"passar"
"få rum"

Men det hjälper föga. Det fortsätter att fitta och fitta och fitta....


*) Bilden föreställer en av konstnärinnan Georgia O'Keefes målningar och är lånad från http://raye3k.deviantart.com/art/Georgia-O-Keefe-Copy-157543541

Tacksam!

Jag har varit så slarvig och dålig på att fota och visa alla presenter jag fått skickade till mig under de senaste månaderna sedan innan jul. Fy Fy Fy! Tanken har varit att jag skulle skriva ett blogginlägg om flera av de saker jag fått men sedan har det dragit ut på tiden och inte riktigt blivit av. Här kommer det iallafall. Och jag vill säga att jag känner mig oerhört TACKSAM för att NI skickar mig så fina fina saker!!! Jag blir Glad och Lycklig och Rörd av att ni tänker på mig och att ni tar er för att tänka ut vad ni ska handla, sedan verkligen gå och köpa sakerna och till slut även slå in och skicka dem till mig. Hela vägen hit på andra sidan Atlanten.

TACK TACK TACK och ÅTER TUSEN TACK!!!! 

Ni är bara BÄST!
(Och förlåt att det dröjt såhär evighetslänge innan det kom ett tack här på bloggen....)

En bra bit innan jul kom ett paket från Fina Marianne (Nya Äventyr). Med Favoritgodis till både mig och M. Samt en Nalle Puh tidning till Lill-Skruttan. Tillsammans med tidningen kom även en badboll i form av Nalle Puh. Den blev enormt uppskattad. Hon älskar bollar av alla de slag och ett tag ville hon t o m sova med denna. Men det sa jag den elaka mamman nej till. Tyckte inte det fanns tillräckligt med plats i vår säng för barn MED boll....

Strax innan jul kom även detta med posten. Tillsammans med en påse lösgodis (som tyvärr inte hann fotas innan den tog slut...) och även en påse te. Allt från Sötaste Nenne (Nyfiken Gul). 

Runt jul dök sedan även min Bloggjulklapp från Emmas Bloggjulkklapppsbyte upp i brevlådan! Det var Härliga Cecilia (Svengland) som skickat mig två nya iPhoneskydd. Tyvärr hade jag varit vag och det blivit ett missförstånd angående modell på min iPhone så de skydd jag fick var till en modell 3. Dock dröjde det inte länge efter att detta uppdagades förrän jag hittade ytterligare två nya iPhoneskydd i brevlådan. Denna gång passade de min iPhone 4. SÅ GULLIGT!!! Att skicka två nya!  

Med de första iPhoneskydden från Cecilia kom även denna extra lilla present till Lill-Skruttan. En tvättlapp med en "Ellaraptor" på. Jag blir så rörd av omtänksamheten. Lill-Skruttan blev otroligt glad för sin present! Dinosaurieälskare som hon ju är...!

Efter att jag klagat över att det var väldigt kallt att springa vissa morgnar nu under vintern kom de här ursköna (och snygga) fingerlösa yllevantarna till mig från Omtänksamma Olgakatt (Rund Plugg i Fyrkkantigt Hål). De är otroligt sköna men jag ska erkänna att jag inte sprungit så mycket med dem, utan har dem på mig när jag går ut och går som "vanligt". De känns liksom för fina för att svettas ner. Och jag har numera händerna inne i tröjärmarna när jag springer. Insåg att de hade tumhål så det går alldeles utmärkt! Det här gör ju att jag kan använda de sköna vantarna från Olgakatt mycket oftare. I stort sett varje gång jag går ut!

Mer från Olgakatt kom i denna påsen...

...innehållande dessa två karamellstrutar. En till mig och en till M! Ni kan ju gissa vilken av påsarna som var till vem...?!

Och så i förra veckan damp ytterligare ett paket ner i brevlådan. Från Mysigaste Petra (Petchie´s Adventures). Med två nya Bilpåsar (de snötäckta bilarna har vi redan hunnit sätta i oss och ååååå vad de var GODA!!! En NY FAVVIS för både mig och M faktiskt!), en påse te samt en fantastisk liten anteckningsbok för och om Bloggare!!

Vårväder och akutinryckning

Igår träffade jag en kompis i Central Park. Vi hade bestämt att ses och äta lunch på Le Pain Quotidien inne i Parken. Vädret var återigen otroligt vårigt. Temperaturen låg runt 14 grader och solen värmde. Så vi satt ute och åt. Pratade. Kollade in folk som strosade förbi. Sedan gick vi en promenad i Parken. Pratade vidare. Vi promenerade i säkert en dryg timme innan vi sade hejdå. En UNDERBAR promenad!

Allén

Le Pain Quotidien

The Angel Fountain, Bethesda Terrace

The Boathouse

Bow Bridge

Stilstudie - Bro

Jag fortsatte sedan söderut till Svenska Konsulatet som ligger vid Park Avenu mellan 56:e och 57:e gatan. Där hämtade jag ut mitt körkort som jag nyligen förnyat, och blev bjuden på en kanelbulle! På vägen hem kände jag av mitt högra knä. Hoppas att det inte ska börja spöka igen nu. Det har gjort det lite av och till under flera år. När jag kom hem gjorde jag mig i ordning för att hämta Lill-Skruttan på dagis. Vi hade bestämt att jag skulle hämta henne lite tidigare idag. Precis innan jag skulle gå ringde mobilen och våra vänner Familjen K undrade ifall jag kunde hjälpa dem. Akut. Deras Minsting var sjuk. Hög feber och svårt att andas. Pappa A skulle ta henne till sjukhuset. 

Mamma K var hemma men var tvungen att jobba en del hemifrån så de undrade ifall jag kunde gå över och hålla ett öga eller två på R. Självklart! Jag hämtade Lill-Skruttan vi gick dit direkt efter dagis. Sedan tillbringade vi en stor del av kvällen där. Till Lill-Skruttans och R's stora lycka. K kunde slutföra sina jobbuppdrag för dagen medan R och Lill-Skruttan lekte. Efter att vi alla ätit middag så skulle K och R gå till sjukhuset och då gick jag och Lill-Skruttan tillbaka hem. Tyvärr blev Baby E kvar rätt länge på sjukhuset, men jag fick nyligen ett sms där de berättade att hon skulle få komma hem igen snart. Lillan! Nu hoppas vi att hon snart blir bra igen.