Balto

I söndags när vi promenerade i Central Park gick vi förbi Balto. Om ni inte känner till vem Balto är, eller kanske snarare var, så kan jag berätta att det var en slädhund som numera står staty i Central Park. Balto står på en liten klippa något norr om Central Park Zoo, ungefär i höjd md 67th Street. Nästan varje gång man passerar där är det barn som klättrar på på Balto. Ofta med föräldrarna nedanför som försöker fotografera sina barn. Vem är då Balto? Jo, det var en Siberian husky som 1925 blev en riktig hjälte. Det hela skedde i Alaska där staden Nome den vintern drabbades av en fruktansvärd difteriaepedemi. Eftersom man inte hade tillräckligt med motgift i staden gav sig ca 20 team med ungefär 200 slädhundar av mot staden Nenana för att frakta tillräckligt med motgift tillbaka till Nome. För att ta sig till Nenana var man tvungen att trotsa både en förfärlig snöstorm och ett enormt avstånd. Drygt 100 mil färdades slädhundarna och deras förare. Just Balto var den slädhund som lyckades föra motgiftet till Nome och därmed rädda de 300 personer som insjuknat. Han utförde denna bedrift på den rekordlåga tiden av lite drygt 5 dagar. Hela den här resan följdes av folk via radiosändningar samt tidningsartiklar. Den som vill läsa mer om Balto kan klicka här.

För att hedra Balto skapade konstnären Frederick George Richard Roth statyn som sedan december 1925 stått i Central Park. Detta är vad som står på plaketten som sitter på klippan där Balto står:

Dedicated to the indomitable spirit of 

the sled dogs 

that relayed antitoxin six hundred miles over rough ice 

across treacherous waters through arctic blizzards from 

Nenana to the relief of stricken Nome in the 

winter of 1925

Endurance - Fidelity - Intelligence

Endurance - Fidelity - Intelligence

Balto högst upp på klippan

Fyrklöver

Som jag redan skrev igår så älskar jag verkligen Central Park denna årstiden. Ja, jag älskar Parken alla årstider faktiskt, men om hösten är Parken sådär otroligt vacker och stämningsfull. Dessutom lite lugnare än på våren då det ofta är vimlar av folk runtomkring. Såhär års kan man strosa mer fritt och bara njuta av den sköna höstsolen, löven som börjar skifta färg och av den där höstiga doften av jord och multnande löv som letar sig upp från marken. Parken känns helt klart mer fridfull om hösten.