När jag blir stor...

"...så vill jag bli en ritartist." berättade Lill-Skruttan för mig nu ikväll. "Du menar en konstnär?" sa jag och förklarade att en konstnär kan både rita, måla, göra saker i lera eller med tyg, skapa kollage eller andra konstverk. "Ja, just det! En konstnär."

Och efter morgonens tecknande i Green Room på dagis är jag nästan benägen att tro att hon kanske skulle kunna slå in på den banan. Jaaaa, jag vet att hon inte är 4 år fyllda än. Det är långt tills man är stor. Självklart kan mycket allt hända. Men ändå. Både jag och Fröken Mys på dagis häpnade i morse över Lill-Skruttans förmåga att fånga formen hos den frukt som man satt fram som stilleben. Alltså, jag hade banne mig inte kunnat göra det bättre själv! Visst, är det en hel del tur också, men jag tror minsann hon har öga för det där med linjer och detaljer. Och talang att föra över det hon ser med ögonen via handen till pappret.

Ja ni kan ju själva gissa frukten. 

Och jag lovar, varken jag eller någon annan har hjälpt henne det minsta med denna kritteckning.

Här syns den avmålade frukten också.

En annan teckning hon ritade härom dagen är en som inte alls är lika lätt att se vad den föreställer, men jag tycker väldigt mycket om den ändå, är denna (nedan). För er som vill gissa ska jag inte avslöja direkt vad den föreställer. Men om ni scrollar ner lite kan ni se vad det är (eller klickar på bilden så ni kan läsa texten i nedre vänstra hörnet).

Ni kan försöka gissa vad detta föreställer. Inte helt lätt... (om ni klickar på bilden kan ni se den lilla texten. Eller så kan ni scrolla neråt här i inlägget så kommer avslöjandet där.)

Själv är jag väldigt glad för att Lill-Skruttan tycker så mycket om att rita och måla. Jag var likadan själv då jag var barn. Det är verkligen ett otroligt bra sätt att dels roa sig med ganska enkelt (endast papper och penna behövs) och dels att kunna uttrycka sig på. De gånger man känner att ens ord kanske inte riktigt räcker till. Det svåra för oss som föräldrar är nog att kunna spara på de alster hon genererar. Vi kan ju inte spara allt så det blir så att vissa sparas medan annat försöker jag fota och/eller scanna och spara som bilder i datorn. Vi får väl se hur vi ska göra framöver. Jag gissar att man som förälder blir hårdare och hårdare i sin sortering av sådant man sparar?

Och för er som gissat på nedersta bilden- här kommer svaret:

Den nedersta bilden föreställer en "knölval (humpback whale) som hoppar upp ur vattnet. Det blå under valen är vatten och det blå ovanför är himmel."