Bloggträff med Trillingnöten

Igår lördag, hade vi planerat att träffa Trillingnöten och hennes familj som ju är här i staden nu. Vi gjorde ett försök redan på Midsommarafton men det blev då endast en mycket kort träff. Den här gången bestämde vi först att ses i Central Park men eftersom vädret var ytterst ostadigt och prognosen spådde kraftiga skurar och åska så sågs vi istället på Children´s Museum of Manhattan (CMOM) där vi ju varit en gång tidigare i våras med R.

Vi promenerade från oss till Columbus Circle vilket är en promenad på ca 30-35 minuter. Just denna dagen var luften hemsk! Varmt, men det var inte värmen som var det hemska eftersom temperaturen fallit en del de senaste dagarna, utan det var fukten. Luften var så mättad med fukt att man fick en hinna över huden genast man steg ut. Det kändes ungefär som att stiga rakt in i en ångbastu. Om jag hade haft glasågon på mig skulle de nog nästan ha immat igen.... Efter ungefär fem sekunder klistrade kläderna sig fast mot kroppen och svetten blandade sig nästan på en gång med resten av fukten. Lill-Skruttan tyckte det var jobbigt och blev väldigt gnällig på vägen. Vid Columbus Circle tog vi tunnelbanan upp och sedan blev det en kort promenad till muséet. Där väntade Trillingnöten, hennes man och deras söta lilla N på oss.

Som väntat hade småtjejerna en hel del spring i benen inne på muséet och ville testa det mesta. Därför pratade vi inte så jättemycket där inne, men kunde hitta små stunder då och då när tjejerna var på ungefär samma ställe samtidigt. Lill-Skruttan och lilla N hade iallafall roligt även om det mest var på varsitt håll. Efteråt gick vi för att äta lunch och då hade vi lite mer tid att prata också. Både M och jag var djupt imponerade av lilla N som lugnt och fint satt i sin stol under hela måltiden. Hon pratade och skrattade sådär gulligt. Och när hennes mat kom åt hon fint och fortsatte konversera lite sådär lagom. Lill-Skruttan däremot, som ju har tusen myror i benen i stort sett jämnt, kunde såklart inte sitta stilla. Eftersom hon vägrat barnstol redan från början så satt hon i en vanlig stol och därmed var det lika mycket stå, klättra och klänga som att sitta. Åt gjorde hon lite sporadiskt men sedan var det mest race mellan stolen och hennes vagn där hon försökte leka tittut med både lilla N och Trillingnöten. När hon senare även började gå runt och "småtrakassera" de andra gästerna var det dags för oss att avsluta det hela. Det hade dock varit en mycket trevlig lunch och det var jätteroligt att fått träffa Trillingnöten och hennes familj!

Lilla N och Lill-Skruttan kör samma bil. En av de få gånger de faktiskt var på samma ställe samtidigt.

Här kastas bokstäver in i den gapande drakmunnen. Ut kommer ord.

Även här lyckades jag faktiskt fånga både lilla N och Lill-Skruttan på en och samma bild.

Sedan bar det av åt olika håll. Här en kul "vägg" där man kunde stoppa in stavar av olika färger som lystes upp då satt rätt. Det tyckte Lill-Skruttan var roligt och hon var här en bra stund.

Efter det blev det målning.

På vägen ut passerade vi "utegården" som kallas "City Splash". Här kunde man göra en del olika vattenlekar vilket Lill-Skruttan älskar. Det första hon testade var en vägg där det rann vatten. Roligt!

En trappa ned fanns olika baljor med diverse saker att leka med. Bland annat fiskar man kunde fiska upp med magnetspö.

Här väntar Trillingnötsfamiljen på oss.

Två glada tjejer väntar på maten.

Efter lunchen var det dags att gå åt skilda håll. Lilla N med sin coola hatt, samt Lill-Skruttan satt i sina vagnar och fick säga hejdå till varandra. Jag tror att båda två var rätt nöjda med sin dag så långt.

Fredag igen

Så var det fredagsnatt och den här veckan är över. Idag var jag tröttade och segare i huvudet än igår faktiskt. Som om tröttheten slog till ännu mer idag än igår. Men det gick trots allt ändå. Mest var det hjärnan som var lite efter, vilket märktes lite på jobbet.

Kvällen tillbringades tillsammans med vänner. R´s föräldrar bjöd in oss till dem istället för Happy Hour idag. Vi var där hela gänget. Barnen lekte för glatta livet och fick spagetti och köttbullar till middag. Vi vuxna ringde hem kinesiskt. Från M´s favoritkines Szechuan Chalet. Maten föll alla på läppen. Szechuanköket är känt för att vara "spicy" så svetten pärlade sig lite extra i vissas pannor. Men maten från detta ställe smakar verkligen gott! Det är långt ifrån "bara starkt" utan det är gott, smakrikt och nyanserat!

En mycket trevlig kväll. Som vanligt. Väldigt avslappnat och mysigt.

Imorgon står en ny bloggträff på schemat. Vi ska träffa Trillingnöten och hennes familj i Central Park om det inte blir alltför dåligt väder. Det ska bli jätteroligt att ses. Vi försökte ju i midsomras men det mötet blev lite i kortaste laget eftersom N blev trött och de alla hade en lång väg tillbaka hem. Nu ska det förhoppningsvis bli lite bättre. Men först en förhoppningsvis god natts sömn! Igårnatt sov Lill-Skruttan även om hon grät lite då med, men inte alls så som i förrgår. Inatt hoppas vi att hon ska få sova lugnt och helt utan mardrömmar.

Tidig morgon

Inatt blev det inte många timmars sömn. Lill-Skruttan började gråta hejdlöst. Halvt i sömnen. Jag försökte trösta men hon var nästan otröstlig. Bitvis lugnade hon ner sig lite igen. Men hon sov mycket oroligt och nya gråtattacker kom med jämna mellanrum. Själv for jag in och ut ur någon slags halvslummer. Till slut vaknade hon mer eller mindre panikgråtandes. Trots att jag tog över henne i vår säng och försökte lugna tog det lång tid innan hon slutade gråta. Hon frågade efter M också. "Pappa pappa!?!" Även när han låg på andra sidan i sängen så var det på något vis inte nog. Hon ville att han skulle ligga närmare. Helst röra vid henne och allra helst även titta på henne. Och då låg hon redan i stort sett uppe på mig. Hennes små ben över min mage, hennes hand runt min hals. Hennes tårdränkta kind tätt tätt tryckt mot min. När hon vred huvudet för att ha ansiktet mot mitt fick jag nappen i ögonvrån.

Hon somnade inte om. Snurrade en del. Ville hela tiden krypa så nära mig det bara gick. Ibland när hon låg stilla tittade jag på henne och såg henne ligga och titta rakt ut i luften. Stora mörka tårfyllda ögon som klippte då och då med ögonlocken. Nappen guppandes upp och ner i munnen. Jag undrade så vad hon tänkte på. Vad som flög runt i hennes huvud. Där och då.

Efter ytterligare gråtattacker och även försök med att ge mjölk, två flaskor, gav jag upp. Hon ville gå upp så det gjorde vi. Då var gråten över. Klockan visade runt halv sex och jag gjorde mig en kopp te. Vi satte oss i soffan och tittade på Pingu. Efter en stund nickade jag till. Någonstans efter avsnittet då Pingu tar med sälen till skolan. Vaknade till i sista avsnittet. Då ligger Lill-Skruttan med huvudet i mitt knä. Hon sover. Håret svettlockigt i pannan.

Hon har haft sådana här gråtattacker i sömnen till och från flera gånger förut. Men nu var det ett tag sedan. Om jag förstår det hela rätt är det vanligare med sådana oroliga nätter under perioder när mycket ska processas. Nya intryck eller då de små är i någon utvecklingsfas. Vi får se om det blir fler sådana här nätter nu framöver eller om detta var tillfälligt. Själv hoppas jag på det sistnämnda. Man blir så dränerad på energi när man inte sover mer än högst någon timme i sträck, utan resten upphackat i små lätta slumrar. Den totala nattsömnen inatt var nog heller inte mer än ca 2-3 timmar för min del eftersom jag kom i säng ganska sent.

Nu sover hon i soffan. Ett tag var det en orolig sömn med nya gråtattacker, men för tillfället sover hon lugnt. Tyvärr är det dags att väcka henne snart. Den tidiga morgonen är inte så tidig längre. Vi måste alla göra oss i ordning för en ny dag.

Till min Hjältinna

Kära, älskade Vic.

Du finns i våra tankar och vi hoppas alla att du kan finna den styrka du behöver inför din förestående resa. Innan man ska iväg på en sådan resa måste man packa. Inte vilken packning som helst. Utan sådant som under resans gång kan ge en den där extra lilla energin man så väl behöver. De där energipillren som kan få en att orka ta ytterligare ett par steg trots att man tror tömt kroppen och huvudet på alla krafter. När man känner att "nej, nu går det bara inte längre!"Just när man är redo att ge upp. Då tar man fram sin lilla magiska turkosa ask. Med de glittrande grönskimrande energipillren.

De pillren är viktiga! Oumbärliga.

Ville skicka ett sådant till dig.

Här kommer det!

Lill-Skruttan och Neo gnuggar sina kloka huvuden vilket alstrar en enorm energi och kraft!

Extra kraftfullt blir detta energipiller såklart av att Lills Lilla 1-årsbjörn får vara med i ritualen. Det ger extra värme och kärlek till energin. Vi tar förövrigt god hand om honom. Den lilla 1-årsbjörnen alltså. Han är vår lilla maskot här. Länkad till dig.

Så Energi, Kraft, Värme och Kärlek till dig vännen!!!

*) om någon mot förmodan skulle undra vad snögubben har för roll i hela den här ritualen så kan jag meddela att han står för balans. Av all värme som skapas i en sådan här energiritual så alstras det enorma mängder värme. Och värme är bra, men som ni vet måste man ha balans i tillvaron. Därav snögubben. För att förhindra härdsmälta.

Så var Spanien i final

Såg matchen med min tyska kompis samt en annan kollega. Tyskarna spelade verkligen dåligt så trots att min kompis var besviken över förlusten tyckte hon ändå det var rättvist. Klarar man inte av att hålla bollen inom laget och dessutom mest pringer omkring på egen planhalva är man itne värd att vinna. Så är det bara.

Jag tyckte ändå det var lite kul att kunna se ännu en match. Min hamburgare var god och ölen likaså. Så jag är nöjd. Spanjorerna vi satt med var dessutom så roliga att se och lyssna på när de blev alldeles till sig under matchens gång att det nästan var mer underhållande än matchen.

Men det stora samtalsämnet på jobbet efteråt var ändå mest Bläckfisken Paul....

Som sagt.... varmt...

... är det här. Puh!!!

Varmt varmt varmt

Värmen fortsätter. Hett hett hett. Solen steker och gatorna reflekterar all värme så det känns lite som att gå runt i en varmluftsugn när man går ut. För den lilla bris som finns är även den varm varm varm. Idag blir det fotbollslunch. Ska gå med min tyska kompis S till en pub runt hörnan och se matchen Tyskland-Spanien. Eftersom en av våra vänner här på jobbet är spanjorska så gissar jag att det kommer bli en del diskussioner om matchen efteråt. Oavsett hur resultatet blir. Själv ska jag mest njuta av en rolig match. Om det blir Tyskland eller Spanien som går till final spelar mig mindre roll. Men eftersom jag ska se matchen med en tyska så kommer jag väl heja på Tyskland under tiden? För hennes skull.