fredag, juni 04, 2010

Två

Idag är det 2 år sedan Lill-Skruttan kom till oss.
En ganska dramatisk entré gjorde hon. Iallafall tyckte jag det....
Klockan 05.41 är det officiella klockslaget. Men riktigt så tidigt firar vi inte, utan det blir nog med ett par timmars förskjutning.

Födelsedagsplaneringen består hittills av att tårta (som bakades och lades samman med jordgubbsylt ikväll för att "dra till sig lite") ska dekoreras och tas till dagis imorgon på eftermiddagen. Födelsedagspresenter har under kvällen slagits in. Och ljus till tårtan har inhandlats. Jag tror vi är hyfsat förberedda inför födelsedagen.

Den större utmaningen blir ju nu på lördag när det är dags för födelsedagskalaset. Hur det kommer att gå får vi se, men jag hoppas det blir bra. Förra året kändes det inte lika "nervöst" eftersom hon då var så liten att hon själv inte förstod vad som pågick. Nu känns det som om man vill att hon ska få ett riktigt roligt kalas. Men det ska nog bli bra. Bara det inte blir alltför dåligt väder.


GRATTIS PÅ 2-ÅRSDAGEN!!!!!!!!


Liten blir...


...större!!!
(Detta var vår inbjudan till kalaset på lördag)






Fredagstemat hinns inte med denna veckan heller. Men nästa ska jag försöka Jag lovar!


torsdag, juni 03, 2010

Och förresten...

...för 2 år sedan var jag också vaken större delen av natten. Då var läget såhär. I stort sett hela natten. För att sedan under dagen bli såhär och såhär.


Minnen som sköljer över en. Kanske är jag mer än lovligt blödig men de här dagarna kommer jag nog att känna något alldeles speciellt. Varenda år. Ledsen om det blir tjatigt.
Men det känns fortfarande så nära. Och så stort. Nästan större och större för varje år som går eftersom jag ju inser mer och mer vilket mirakel detta med barn faktiskt är. Och eftersom jag lär känna min egen dotter mer och mer vartefter tiden går. Och jag upphör aldrig att förvånas. Kärleken blir bara starkare och starkare. Bredare. Djupare.
Så jag känner en sådan enorm tacksamhet över att allt gick bra. Och den gör sig extra påmind de här dagarna. Så är det bara.

Skön kväll

Timmen är sen och jag har ännu inte kommit i säng. Borde vara trött men såg filmen Precious och den kändes såpass mycket att jag inte riktigt fick ro för att gå och lägga mig direkt. Ett riktigt slag i magen bitvis. Så man tappar andan. Men också ögonblick där man skrattar. Det som hänger kvar efteråt är ändå känslan av kraft. Ni som inte sett den - se den!

Innan det blev såpass "allvarligt" här hemma hade vi dock en av de där sköna vardagskvällarna som man har ibland. Ljummen kväll. Middag ute. Hamburgare på "Jackson hole". Vi satt på deras lilla lilla bakgård. Sedan lek med Lill-Skruttan på gården tillsammans med en av hennes kompisar här i huset. Nu är sommaren här vilket bl a märks på att alla vattenfontäner har slagits på i lekparkerna runtom i staden. Så även på vår egen lekplats. Givetvis ville Lill-Skruttan leka med vattnet. Så "Shoes off" och sedan gick hon inte att hejda! Tur det är varmt och nära hem. Inte gör det något då att man blir dyngsur.

På många restauranger här får man kritor och papper till barnen så de har något att pyssla med medan man själv bestämmer vad man ska äta och sedan väntar på maten. Jättebra!


Bus med pappa


Bröd är gott. Och hon envisades med att kalla hamburgerbrödet för bagel...
En riktig New Yorker med andra ord.


Sedan blev det lek lek lek. Och vått vått vått. Men kul kul kul!





En härlig avslutning på denna dagen.
Imorgon är det redan torsdag. Jag vet inte ifall jag kommer hinna med fredagstemat denna fredagen. Det kommer nog vara lite förberedelser inför 2-årsfirandet de närmaste dagarna så eventuellt blir det lite tyst här på bloggen tills efter kalaset. Vi får se.

Och förresten! Jag har glömt att berätta att det minsann gick bra att deklarera till slut! M lyckades klura ut det där med e-legitimationen som bara krånglade först. Och sedan var det inga problem alls. Skönt skönt skönt!

onsdag, juni 02, 2010

Läckage

För nästan exakt 2 år sedan började mitt vattenläckage....
På en tunnelbana på väg mot Bronx.
Först lite lite. Sipprande. Sedan mer. För att sluta i ett splasch. Vattenfall. Rakt ner på perrongen. I Bronx.

Vädret var då som nu, strålande med sol och värme.
Det känns avlägset men samtidigt minns jag alla detaljer så tydligt. Som om det vore igår.
Konstigt det där med tiden.

tisdag, juni 01, 2010

Memorial Day

Igår var det måndag men eftersom det var Memorial Day var det helgdag här i USA. Vädret var fortsatt varmt och något fuktigt. M och jag hade bestämt oss för en tur till Ikea (Red Hook, Brooklyn) för att inhandla en del saker till Lill-Skrutan 2-årskalas som vi ska ha nu på lördag. Vi kollade först med grannarna så att de kunde passa det blivande födelsedagsbarnet ett par timmar på dagen. Detta eftersom en sådan här tur tar ungefär tre gånger så lång tid med henne än om man kan åka utan henne. Inga problem sa grannarna så vi begav oss av hemifrån strax efter 10 på förmiddagen. Nu när vi var barnlösa kunde vi sitta uppe på "taket" på vattentaxin vilket var en höjdare i det härliga vädret. Annars har vi alltid åkt med Lill-Skruttan och man får inte sitta med barn utomhus på båten utan är då förpassad till inomhussätena. Turen blev lyckad och vi hann även med en lunch där jag kunde njuta av bl a en räksmörgås! Mums! Räkor är något jag verkligen kan sakna här. Alltså "svenska" små räkor som smakar salt och inte de stora räkstjärtar som man får här. På inköpslistan stod bl a små mjukdjur som vi ska ge de gästande barnen i present samt en del "matvaror och godis". Vi köpte även en griffeltavla som vi tänkte ställa fram på kalaset ifall barnen vill rita. Och sedan kan nog Lill-Skruttan komma att vilja använda den en del eftersom hon verkligen tycker om att rita.

Här är vyn bakåt mot Downtown NYC sett från båttaket. Frihetsgudinnan får man också se på håll när man tar NYC Water Taxi till Ikea.

Självklart blev det även en del andra saker också som det ju alltid blir under ett Ikeabesök. Allt som allt var det ett riktigt lyckat sådant tyckte vi båda två. Eftermiddagen spenderade vi hemma med Lill-Skruttan som var på sitt allra bästa och härligaste humör!

Återigen Frihetsgudinnan på avstånd. Just vackra sommardagar som denna tycker jag att den här båtturen är rolig. Alldeles lagom i längd också och det är alltid skönt att "komma ut på vattnet" när det är varmt här i staden. Om man handlar på Ikea är turen dessutom gratis. Man visar då upp biljetten för turen i kassan och så drar de av priset där. Sedan visar man kvittot när man ska tillbaka och behöver då inte betala ngn returbiljett. Och om man bara vill ta taxin över till Brooklyn utan att handlar på Ikea så är det inga stora pengar. Tror en biljett kostar 5 dollar. På helgerna är turen helt gratis oavsett om man handlar på Ikea eller ej.


Resten av veckan känner jag att det kommer att bli lite mer planering omkring kalaset. Jag har redan lagt in en ganska stor beställning från vår onlineaffär där vi handlar vår mat. Det ska levereras på fredagmorgon. Så fredag eftermiddag kommer jag gå tidigare från jobbet och börja förbereda lite till lördagen. Lill-Skruttan har förresten redan börjat prata mycket om sin "birdday" så vi gissar att de pratar om den på dagis. Ikväll berättade M att hon blivit riktigt arg när de kom hem från dagis och hon hade då lagt sig på golvet och gråtit ilsketårar och sagt "I want my birdday cake!". Och när jag nattade henne så pratade hon en hel del om "Ella´s birdday" och att man då skulle "light candles". Fast jag tror inte riktigt att hon har förstått vad en "birdday" egentligen är. Hon har inte nämnt presenter eller något sådant. Utan det verkar mest handla om cake och candles....! Och såklart "Happy-Birthday-to-you-sången"!

Det känns idag lite konstigt att tänka tillbaka på att för 2 år sedan hade vi ingen som helst aning om att vattnet skulle gå dagen därpå. Eller att Lill-Skruttan minsann tänkte göra entré bara ett par dygn senare. Då satt man i godan ro och räknade sina veckor och tänkte att "tänk om ca 2 månader kanske vi har barn!" Vilket ju var sant, men vi hade ju inte en tanke på att bebisen vid det laget skulle vara ungefär två månader gammal!

Än mer zoo

Nu har även Taina skrivit om deras besök i vår stora stad samt vår dag tillsammans på Bronx Zoo.

Om ni vill läsa mer och se fler bilder kan detta göras här!

Bloggträff på Bronx Zoo

Igår söndag var det dags att träffa Taina och delar av hennes familj för ett gemensamt besök på Bronx Zoo. Deras tåg kom in till Penn Station strax innan 10 och sedan tog de en taxi till oss för att lämna lite väskor innan vi skulle ut på vårt äventyr. Ett otroligt kärt återseende var det!!! Nedan är delar av vår dag i bilder.

Redan i hallen tyckte Lill-Skruttan att Tainas "minsting" L (som ju är STOR) var den roligaste hon träffat på länge. Men jag tror knappast hon minns när de sågs senast. Det var nästan ett år sedan då vi hälsade på hos Taina.


Nedan är en liten filmsnutt från ögonblicket:


Så begav vi oss ut. Här på väg mot tunnelbanan.


Eftersom vi gick ner i en av tunnelbanenedgångarna som varken M eller jag är så van vid blev det till att gå i mååånga trappor. Den ena längre än den andra. Inte konstigt man kanske är lite trött då.... Men Lill-Skruttan som ju blev buren i sin "tron" hela tiden var såklart pigg och glad. Sedan fick vi dessutom vänta lääänge på rätt tåg coh när det väl kom visade det sig att det inte gick hela vägen fram utan vi fick byta till en "shuttle bus" eftersom de höll på med spårrenoveringar. Jajajaja..... till sluuuut var vi iallafall framme. Men det tog sin runda tid och våra vänner fick verkligen uppleva New Yorks tunnelbana och kommunikation när den är som sämst. Sorry!


Först ut att visa sig var denna randiga bak!


Här syns framsidan lite bättre. Nere i vänstra hörnet skymtar även en stolt blå fågel.


Här syns han lite tydligare.


Lill-Skruttan tyckte det var mycket intressant med "siiiban" eller seeeban" som hon omväxande kallade den.


Eftersom det tagit sin runda lilla tid att ta sig hit var vi alla lite hungriga. Alltså blev det "depåstop" nästan meddetsamma. Fullt med folk såklart men Taina lyckades med sina finska armbågar fixa till sig ett bord! En stund senare förstod vi varför man inte gärna satt så länge vid det bordet...


Tada mor och dotter!!!! Båda iförda huvudbonader av mycket modernt slag! Lägg märke till att Tainas är snillrikt och kreativt ditsatt av hennes solglasögon. En käck liten pappersservett får tjäna som ja.... vadå....? Inte fungerar den mot solsting inte. Men kanske kan den vara ett litet skydd mot duvskit....! För jo, detta var ett av de få bord utan parasoller vilket gjorde att duvorna som satt i klasar på trädgrenarna ovanför och festade på diverse junk food de med, gärna släppte en och annan f.d harmburgare nedåt om man så säger.


Två glada tjejer poserar och spexar!


Lill-Skruttan vill göra som L - armarna upp!


Ännu en Herr påfågel.


Och här en Red Panda.


På "Tiger Mountian" såg vi tyvärr inga tigrar mer än denna. Gissar att de som kunde röra sig nog uppsökt skugga? Men L kollar dock in sin längd mot tigerns.


En del fiskar såg vi dock i dammen där. Men inga tigrar som simmade....


Nu börjar värmen kännas. Vi är alla lite småtrötta och vill ta paus.


Grönt gräs i skuggan kan vara riktigt skönt.


Lill-Skruttan har just vaknat från sin korta eftermiddagsvila. Här har hon just fått smaka lite på M´s glass.


M kollar kartan. men efter pausen blev det som det varit största delen på denna tur på Zoo:t - "Vi vänder tillbaka"....



Efter att gått tillbaks en bit (igen) så var vi inne på "Childrens zoo". Här kunde man se de små tunnelboende gnagarna på nära håll. Självklart tittade L upp som gumman i lådan! KUL tyckte hon!


Här kollar man in alligatorerna. Fast Lill-skruttan kallar dem konstant för crocodiles. Dock har hon gått från att säga "Doddidajs" som hon gjorde i Miami i december till att säga just crocodiles.


En riktig snygging!
Ja, han i vattnet då alltså....


Här spanas en liten kanin in.


Och här kan man pröva på hur det känns att vara sköldpadda.


Strax efteråt fick vi se riktiga sådana.


Detta var i "öknen".


När L vill visa något är det bästa att ta det hela i egna händer...


Här hade Lill-Skruttan "skäp i skon" och L kollar in och vill hjälpa.


Efter att ha matat får, getter och kollat in kor, grisar och lamor var vi alla rätt färdiga och det dags att fundera på hemgång.


På vägen mot utgången lyckades jag få se girafferna men tyvärr hade de stegat iväg lagom tills resten av sällskapet nådde fram.


Lill-Skruttan ville inte alls lämna zoo:t och stackars L fick i uppdrag att hålla henne i handen. Men se det var lättare sagt än gjort.... Ibland var det som att se någon försöka leda in en bångstyrig häst i hagen. Det blev en del extraturer och snurrar. Två viljor och lite dragkamp. Till slut kom vi dock åt rätt håll och Lill-Skruttan fick helt enkelt åka vagn igen.


Väl hemma vilade vi alla fötterna lite och svalkade oss med varsin välkyld öl. Ja inte alla såklart....


Några av oss roade sig med att göra den ena grimasen efter den andra.


Så himla kul att ses igen! Trots att vi endast träffats en enda gång tidigare (förra året när vi hälsade på hos dem en helg i juni) så känns det som om jag känt både henne och hennes man länge. Konstigt det där med hur man kan klicka med vissa personer. Så nu när vi sågs var det som att träffa kära gamla vänner igen. Och Bronx Zoo är definitivt ett ställe att komma tillbaka till. Många gånger. Vi hade verkligen hur kul som helst.
Tack för en jätterolig dag!