onsdag, april 23, 2014

Senaste veckan - Spring Break

Här har vi haft Spring Break. Eller vi och vi. Storasyster har haft Spring Break. Från förra måndagen till igår tisdag. Ett nio dagar långt lov.  Som jag kallar för påsklov eftersom det varit runt påskhelgen. Men Spring Break är egentligen inte alls något påsklov. Många skolor har detta lov ett par veckor tidigare till och med. Det råkade bara hamna vid påskhelgen för vår skola detta året. Men oavsett så var det ett avbrott i vardagsrutinen för henne. Så välbehövligt.  Sova längre på morgnarna. Göra "vad man vill" på dagarna. Hänga med Lillebror. Hänga med mig. Utflykter. Till Parken. Till biblioteket. Till lekparken. Till Zoo:t. Till bokaffären. Playdates med kompisar. Fika i solen. Fika hemma. Bakat. Kladdkaka. Maränger. Läst böcker. Spelat spel. Ritat. Pysslat. Och såklart firat påsk. Men mer om påsken senare. Nedan är bilder på en del saker Storasyster har hunnit göra under lovet.

Hittade en kompis i vår närmaste lekpark S:t Catherine's och plötsligt spelades det basket

Bakade maränger till pappas favorit - marängsviss!

Promenerade i den vårvackra staden

Spelade X-box med pappa

Var till Central Park Zoo med en kompis

Ritade, pysslade, fikade och myste under ett av magnoliaträden i Central Park

Och filosoferade...

...med denna vyn

Tog kort på mamma med mobilen

Klättrade i träd

Spelade spel

Saknade sin vän R

Körde scooter

Läste böcker på biblioteket 

Jo, vi har hunnit med rätt mycket under de här nio dagarna helt klart. Turligt nog har vädret varit fint de flesta dagarna också. Våren har äntligen börjat visa sig även om det härom veckan faktiskt snöade (!!!!) under natten! Men vissa dagar har det varit runt 16-19 grader också och sol vilket fått staden att börja blomma. Både rent bildligt och på riktigt.

Och även om jag självklart varit rätt trött om dagarna eftersom jag är uppe en stor del av nätterna och nu under lovet med Storasyster hemma har jag ju inte kunnat ta någon middagslur direkt (det har varit fullt upp mest hela tiden) så har det ändå varit en otroligt mysig härlig och rolig tid tillsammans med henne och Lillebror. Hon har varit på sitt allra bästa humör i stort sett hela tiden. En riktig liten sol. Och hennes kärlek och omtanke om Lillebror är så fantastisk att få ta del av. Jag blir varm i hela mig då jag ser henne tillsammans med honom. Så här långt har det varit i stort sett noll svartsjuka. Något jag måste säga att jag är lite förvånad över ändå. Man tänker ju att det ska komma, och det gör det säkert i någon form så småningom, men sedan vi fick hem vår lilla Drakunge från sjukhuset så har Storasyster enbart varit glad, stolt, kärleksfull och lycklig över att ha fått en Lillebror.


Själva försöker M och jag vänja oss vid att numera vara tvåbarnsföräldrar. Hitta nya rutiner. Försöka hinna med sådan som ska hinnas med. Samt att finnas till för båda våra älsklingar. Vi har verkligen försökt måna mycket om att ta oss tid med Storasyster. Egentid. Något som säkert hjälpt till med att hålla svartsjukan borta.

Det som helt klart får stryka på foten är att ta sig tid till egna saker. Vuxentiden. Att göra något tillsammans som vuxna individer. Och då menar jag inte att gå ut på restaurang och äta fina middagar eller att dra iväg på en weekend ihop eller så. Utan helt enkelt att bara ha tid att sitta ner och umgås tillsammans. Prata. Lyssna. Den tid vi får tillsammans nu "utan barn" är kvällstiden efter att Storasyster somnat och då Lillebror sover. Vilket ofta handlar om ett överlapp på någon timme eller två. Efter 22-tiden. Många av de kvällarna är vi dock båda såpass trötta att det enda vi orkar göra är att se ett avsnitt av Dexter på TV ihop. Ett flertal gånger har jag faktiskt även lyckats somna efter ungefär två tredjedelar av avsnittet... Trots att jag verkligen gillar serien och avsnitten är inte direkt händelselösa om man säger så. Sedan blir det ofta sängen. Flera kvällar orkas inte ens TVn med, utan en av oss går och lägger strax efter att Storasyster somnat. Så som sagt, det jag kan känna att jag saknar nu är min man. Att få egentid tillsammans med honom.

Det var helt klart mycket lättare då Storasyster var bebis. Det tyckte vi nog inte då, men nu med både en stor och en liten så inser man ändå hur mycket enklare det är att enbart ha ett barn. Vad gäller just Tid och Ork. Då rättade man sig helt enkelt efter det lilla barnets vakentid och kunde sedan försöka utnyttja sovtiden till att antingen vila själv eller göra något annat. Städa, plocka, laga mat, fixa saker eller kanske faktiskt umgås.


Men jag vet också att det är en övergående period nu vad gäller just den där stora tröttheten. Den man känner av då man fortfarande inte sover om nätterna. Och jag vet att den går över. Det visste vi såklart även med första barnet men det är faktiskt annorlunda nu tycker jag. Nu kan jag verkligen se hur fort denna tiden går och jag tycker jag har mycket lättare att slappna av i vetskapen över att även jobbiga perioder är övergående. Att veta det. Inte enbart på grund av rent logiskt tänkande, utan även på det mer känslomässiga planet. Man minns hur det var och att det Går Över. På det hela taget njuter jag nog mer nu på ett annat sätt. Just för att man har mer rutin, är mindre stressad över "småsaker". Och kanske framförallt just detta att även jobbiga perioder känns lättare att ta sig igenom.

För Lillebrors del och därmed också för vår, är det framförallt hans mage som just nu spökar. Precis som för Storasyster då hon var i samma ålder. Det kräks någon kopiöst! Hela tiden. Mer eller mindre. Vi har kräkskydd utlagda i stort sett överallt. Man går även runt här hemma med och tycker attt "Äsch, den här tröjan har han ju bara kräkt ner 2-3 gånger så den kan jag ha ännu ett tag innan jag byter." Vad gäller kräkskydden och ibland även Lillebrors kläder så hinner vi inte ens med att tvätta dem vartefter de kräks ner. Så nu hängs de på tork och återanvänds ofta åtminstone en eller två gånger innan de ens åker i smutskorgen. Det låter kanske helt galet, men för er som inte haft kräkbarn kan jag iallafall tillägga att det till största delen handlar om att mjölken bara vänder i magen på honom. Det som kommer upp är alltså inte riktigt "kräks" eftersom det inte hunnit stanna mer än kanske ett par minuter i magen. Så det är inte riktigt så äckligt som det kanske låter. Bara nästan...

Om någon där ute har några tips på saker som underlättar "ont-i-magen" och kräkningar så får ni mer än gärna dela med er här! Allt från massage, kost (mamman då eftersom jag ammar) till kläder eller skydd som kan underlätta det praktiska lite. Visst har vi erfarenhet själva från Storasysters tid som liten Kräkla, men nya tips och råd är aldrig fel.


tisdag, april 15, 2014

Bubbelbilder

Jodå, vi lever. Och har det bra. Oförskämt bra. I vår lilla bubbla. Visst har vår lilla Drakunge en hel del problem med magen. Precis som Storasyrran hade då hon var i samma ålder. Det grymtas och det stånkas. Det gråts en del och framförallt så kräks det. Stup i ett. Kläder på och kläder av. Ombyte förnöjer heter det ju och jo, varje dag och natt sker x antal klädbyten. Nyfödingar kan ju ha problem med magen. Och när det gäller preemies så är det nästan alltid så eftersom deras mag- och tarmkanal ännu inte är riktigt utvecklad. Drakungen skulle ju faktiskt, trots sina snart 6 veckor här ute i den riktiga världen, egentligen varit kvar i min mage i 2 veckor till. Utan att ha behövt äta själv. Men nu ska ju maten både in ut och igenom den här lilla kroppen. Så det gnisslas, det stånkas och det grymtas på. Men trots detta och trots att man efter vissa nätter kan känna sig så in i norden trött, så njuter vi ändå. Alla tre. Jag, M och Storasyster.

Som ni märkt har jag inte uppdaterat bloggen heller på 10 dagar eller så. Just för att det inte funnits vare sig tid, ork eller lust. Men här är nu ändå en Bildbomb från våra senaste två veckor. För ja, igår var det ju exakt två veckor sedan Lillebror fick komma hem från sjukhuset. Två veckor som känns som ett helt nytt liv. Så välkomna in i vår Bubbla.

De allra första dagarna hemma

Hänger med pappa


Puss!

Mys

Lillebror & Lipton






Badkille

TV-soffan


På mammas arm

Fem små små tår



En del utflykter har vi också hunnit med. Här är från förra lördagen i Central Park.








Här blev det flaskmatning. Men nu i veckan när vi var i Parken testade jag även att amma ute och det gick himla bra det också vilket känns skönt.







Och ja, detta är från förra söndagen. 
Också i Central Park.












Och så förstås världen finaste, goaste och käraste Storasyster




Hålla handen




Storasyster hjälper till med maten




Just Storasysters reaktion har varit helt fantastisk! Hon ÄLSKAR verkligen sin lillebror redan. Och det är så otroligt fint att se henne med honom. Det har hittills faktiskt enbart varit kärlek. Ingen avundsjuka. Inga utbrott. Inga tårar. Ingen ilska. Utan enbart värme, omtanke, gos och Kärlek. Ja, helt fantastiskt att se måste jag säga. Härom dagen frågade jag hur hon tyckte det kändes nu då Lillebror varit hos oss ett tag. "Vad kändes bra och vad kändes jobbigt?". Hennes egna ord, som kom helt spontant var "Inget känns jobbigt. Allt känns bara bra med Lillebror. Jag älskar honom!" Och visst värmer det. Enormt. Min stora fina dotter. Och jag känner både stolthet, kärlek, tacksamhet och lycka.