Wiiiihooooo!!!

Först och främst vill jag TACKA för alla tummar ni hållit! De hjälpte! I morse var det nämligen dags för vår uppkörning. Både M och jag hade våra respektive uppkörningar bokade till klockan 9 lite norr om staden. Alltså gick vi upp tidigt (för att vara oss) och gjorde oss i ordning och promenerade sedan iväg med Lill-Skruttan till våra kompisar Mr Blues och hans Fru K. Där skulle hon få vara och leka med sin kompis C fram tills att dagis öppnade. Så skönt att ha vänner såpass nära som kan hjälpa till.

Sedan blev vi upphämtade av vår vän L som skulle ta oss till uppkörningsområdet. Det var även i hennes Chevy Malibu som vi båda skulle köra upp. Eftersom jag själv ville "värma upp mig lite" körde jag upp bilen till New Rochelle (strax norr om The Bronx) där uppkörningen skulle ske. Men här är det olagligt att köra utan NY State körkort på själva uppkörningsområdet så vi bytte förare innan vi kom fram. Vi passade då även på att skaffa lite frukost Dunkin Donuts.

Ovädret som kom in över staden igårkväll hade som tur var dragit förbi under natten så morgonen var mer eller mindre klar. Skönt, för jag hade varit lite orolig för att behöva köra upp i hällregn. Men det behövdes alltså inte.

Allt gick hur smidigt som helst. Vi var där en dryg halvtimme före vår tid och det var ett par bilar som stod i kö före oss. Men vid halv niotiden började det röra sig i kön och vi fick köra upp redan tjugo minuter innan vår bokade tid. Tur att vi var där såpass tidigt! Det gjorde att vi kunde köra upp tidigare än beräknat. Själva uppkörningen var kort men jag var ändå rejält nervös innan. Men jag tycker min instruktör var bra. Hon log visserligen inte en enda gång, men var mycket korrekt och hon sa flera gånger i början att jag "bara skulle ta det lugnt och inte stressa upp mig". Mest för att lugna ner mig antar jag, men det kändes bra.

Efter knappt 10 minuter var det hela klart. Då hade jag hunnit med en fickparkering, ett antal svängar i olika korsningar med olika stoppskyltar samt en tre-punkts-vänding. M körde upp direkt efter mig och även han klarade det hela! Så fantastiskt skönt!!!! På vägen tillbaka ner till staden skickade jag ett sms till min instruktör på bilskolan där jag tagit ter lektioner. För att berätta att jag klarat mig. Han (instruktören) bad mig om det efter min sista körlektion. Väldigt fort fick jag ett "grattis-svar". Det kändes verkligen inte fel att få skicka ett sådant sms istället för att höra av mig för att boka en ny körlektion...

Nu känns det lite som om sista pusselbiten är på plats här. Social security nummer, Grönt Kort och nu NY State körkort/ID. Våra liv som New Yorkers har helt klart blivit ännu lite mer "på riktigt".



*) Bilderna här är hämtade från: 
http://www.revolutiondriving.com/rev_roadtest.html  
http://www.chasechevrolet.com/new-inventory/Chevrolet-Malibu/
http://www.salamancapress.com/news/article_f6176058-6d34-11e1-8341-001871e3ce6c.html?mode=image&photo=0
http://www.infobarrel.com/Media/Mr_Happy

En tumme...

...eller kanske två får ni mer än gärna hålla!

TACK!

*) Bilden är lånad från: http://stattinskan.blogspot.com/2011/09/har-sitter-jag-och-gruvar-mig.html

Bilkörning

Idag blir det bilkörning mest hela dagen. Först ska vi övningsköra med en kompis vars bil vi kommer att låna för själva uppkörningen. Vi kan nämligen inte köra upp i vår egen bil eftersom vi ännu inte har något NY State körkort. Kruxigt det där. Så vi kommer låna en bil. Men vi vill båda gärna köra lite i den först så vi får in lite körvana med den innan själva uppkörningen. Och vi kommer köra upp till området där själva uppkörningen ska ske. För att se lite hur där "ser ut". Kan vara en bra erfarenhet.

Sedan kommer jag att ta en 90 minuters körlektion ikväll också. Med körskolan. Här på Manhattan. Puh!

Körlektion på Manhattan

Morgonens körlektion gick fint. Jag gillade min körlärare. Fick känslan av att han hade kontroll. Han började med att fråga lite, och jag beskrev min situation. Att jag haft körkort i Sverige sedan många år tillbaka men nu inte kört bil i stort sett alls sedan vi flyttat hit. Att jag har en uppkörning om ett par veckor och att jag vill öva på de olika momenten inför den, samt skaffa mig lite mer erfarenhet och körvana innan dess. Sedan var det bara att ställa in stolen och speglarna och bege sig ut i Manhattans morgonrusning. Helt klart lite annorlunda att övningsköra här än i min gamla hemstad. Något fler bilar som INTE kör enligt regelboken. Många dubbelparkeringar och allmänna "stopp" som gör att man måste väja en del. Jag förstår varför man inte har uppkörningar på Manhattan utan i andra delar av denna staden. Gissar att 99% skulle kugga om man hade lagt uppkörningar här.

Jag övade mest vänstersvängar (som ska utföras lite annorlunda här än vad jag lärde mig i Sverige) samt körde sedan över till Upper West Side för att träna fickparkering och trepunktssväng. Där var det nämligen lite lugnare rent trafikmässigt än hos oss på Upper East Side. En timme förflöt ganska fort. Jag blev avsläppt uppe vid 86th Street och Lex så jag tog en sväng in på H&M också och handlade ytterligare lite "jobbkläder". Samt lite mat på Fairway. Sedan tog jag bussen hem. Det var nämligen hett som en bakugn och fuktigt, klibbigt och rätt allmänt sommarvidrigt ute idag. Hoppas på en mer rejäl åskskur snart än den fjuttiga vi fick igårkväll. För att rensa luften. Det skulle behövas minst sagt.

De har heller inte hört av sig från HR än. Så än går jag i väntans tider....

5-timmars kurs

Igårkväll var jag på min 5-timmars-kurs inför uppkörningen. Här i NY state krävs en 5 timmars lektion innan man får boka uppkörning. Där gås det igenom trafikskyltar, en del säkerhetsregler samt att man får se en video som är riktigt rolig. Iallafall om man är road av att kolla in gamla 80-tals stjärnor (från film och såpor) i sina 80-talsfrisyrer samt lyssna på 80-tals syntpop. Självaste Stålmannen (långt innan han förlamades) var det som höll ihop filmen och gamla f.d stjärnor som Lorenzo Lamas dök upp och berättade att man inte skulle böja sig ner och försöka lyfta gaspedalen med händerna ifall den "got stuck". Helt enkelt eftersom man då inte ser vägen framför sig utan kör huvudet i instrumentbrädan...

I Maryland har man tydligen en 8 timmarskurs uppdelad på två dagar. Iallafall enligt intruktören på kursen idag. DET är jag glad att jag slapp. Vår 5-timmarskurs tog faktiskt endast ca 3 timmar inklusive en rast (lagom lång för att jag skulle hinna kila till närmsta Starbucks och köpa en iskaffe).

Nu har jag iallafall mitt certifikat som krävs för att få köra upp. Så nu är det bara att hoppas att mitt learning's permit (det med fotot) kommer snart så att jag verkligen KAN få prova uppkörningen. Svårigheten sedan är väl att försöka få till en uppkörningstid så snart det går.

Körkort

Ja, nu i och med mitt nya jobb kommer jag att behöva ett amerikanskt körkort. Vi borde egentligen ha skaffat oss var sitt NY-körkort för lääänge sedan både jag och M, men det har bara inte blivit av. Gissar att det är så med saker man inte "måste" ha. Då prioriterar man annat istället och tänker hela tiden "senare...."

Men nu måste det alltså bli av. Och det fortare än kvickt. Alltså travade både jag och M ner till DMV's ena kontor här på Manhattan (intill Herald Square) igår morse. DMV är motsvarigeheten till svenska Vägverket ungefär. Man har ju hört en mängd olika skräckhistorier från just DMV, vilket varit ytterligare en av orsakerna till att man inte precis störtat dit tidigare. Det man hört är om den enormt långa väääääääääntetiden och ineffiktiviteten där. Att det mest handlar om att köa, köa, köa och åter köa. Plus att många av de som arbetar där ska vara otroligt oartiga, ja till och med riktigt otrevliga mot personer som kommer dit.

Och nu efter att ha spenderat mer eller mindre 5(!) timmar på ovan nämnda DMV, kan jag konstatera att det mesta vi hört faktiskt är sant. Visserligen hade vi själva turen att endast behöva prata med trevliga personer. Eller åtminstone inte otrevliga personer. Utan vi bemöttes på ett proffsigt vis. Men däremot ska jag säga att det jag bevittnade där inne var något av det värsta jag sett och hört vad gäller bemötande! Tjänstemän som jobbar med s.k serviceyrken ska inte inte inte behandla sina "kunder", folk som kommer för att få "hjälp" på der viset. Madrömslikt beteende! Helt oacceptabelt om ni frågar mig. Så visst verkar det ligga en del sanning de skräckhistorier vi tidigare hört.

Väntetider var det också. Så in i  bomben. Under de timmarna vi spenderade där kände jag hur det började klia i fingrarna på mig av alla saker jag skulle vilja förbättra, effektivisera, förändra för att det hela skulle kunna bli så otroligt mycket bättre för ALLA. Både de som kommer dit för att få hjälp med sina respektive ärenden, och även för de som arbetar där. Nu var det hela så ineffektivt det bara kunde bli. Och därmed även otroligt segt, jobbigt, och tidsödande.

Men till slut, efter ca 3,5 timmes köande (stående i en sick-sack-kö ungefär som när man ska köa till en skidlift) för att få komma fram visa sina ID-handlingar, göra ett snabbt syntest och sedan bli fotograferad innan man fick göra själva teoriprovet, och sedan ytterligare kanske drygt 1,5 timmes köande för att få betala, så var det hela avklarat och vi kunde promenera därifrån med våra "permits". Nu väntar en 5 timmar lång föreläsning/videfilmstittande och slutligen uppkörning innan man kan få sitt körkort.



*) Bilderna är tagna från: http://www.shoppajulklappar.se/till-barnen/leksaker/tejp-bilbana/ samt http://raevanswrites.me/tag/author/