lördag, juni 30, 2012

Körkort

Ja, nu i och med mitt nya jobb kommer jag att behöva ett amerikanskt körkort. Vi borde egentligen ha skaffat oss var sitt NY-körkort för lääänge sedan både jag och M, men det har bara inte blivit av. Gissar att det är så med saker man inte "måste" ha. Då prioriterar man annat istället och tänker hela tiden "senare...."

Men nu måste det alltså bli av. Och det fortare än kvickt. Alltså travade både jag och M ner till DMV's ena kontor här på Manhattan (intill Herald Square) igår morse. DMV är motsvarigeheten till svenska Vägverket ungefär. Man har ju hört en mängd olika skräckhistorier från just DMV, vilket varit ytterligare en av orsakerna till att man inte precis störtat dit tidigare. Det man hört är om den enormt långa väääääääääntetiden och ineffiktiviteten där. Att det mest handlar om att köa, köa, köa och åter köa. Plus att många av de som arbetar där ska vara otroligt oartiga, ja till och med riktigt otrevliga mot personer som kommer dit.

Och nu efter att ha spenderat mer eller mindre 5(!) timmar på ovan nämnda DMV, kan jag konstatera att det mesta vi hört faktiskt är sant. Visserligen hade vi själva turen att endast behöva prata med trevliga personer. Eller åtminstone inte otrevliga personer. Utan vi bemöttes på ett proffsigt vis. Men däremot ska jag säga att det jag bevittnade där inne var något av det värsta jag sett och hört vad gäller bemötande! Tjänstemän som jobbar med s.k serviceyrken ska inte inte inte behandla sina "kunder", folk som kommer för att få "hjälp" på der viset. Madrömslikt beteende! Helt oacceptabelt om ni frågar mig. Så visst verkar det ligga en del sanning de skräckhistorier vi tidigare hört.

Väntetider var det också. Så in i  bomben. Under de timmarna vi spenderade där kände jag hur det började klia i fingrarna på mig av alla saker jag skulle vilja förbättra, effektivisera, förändra för att det hela skulle kunna bli så otroligt mycket bättre för ALLA. Både de som kommer dit för att få hjälp med sina respektive ärenden, och även för de som arbetar där. Nu var det hela så ineffektivt det bara kunde bli. Och därmed även otroligt segt, jobbigt, och tidsödande.

Men till slut, efter ca 3,5 timmes köande (stående i en sick-sack-kö ungefär som när man ska köa till en skidlift) för att få komma fram visa sina ID-handlingar, göra ett snabbt syntest och sedan bli fotograferad innan man fick göra själva teoriprovet, och sedan ytterligare kanske drygt 1,5 timmes köande för att få betala, så var det hela avklarat och vi kunde promenera därifrån med våra "permits". Nu väntar en 5 timmar lång föreläsning/videfilmstittande och slutligen uppkörning innan man kan få sitt körkort.



*) Bilderna är tagna från: http://www.shoppajulklappar.se/till-barnen/leksaker/tejp-bilbana/ samt http://raevanswrites.me/tag/author/

fredag, juni 29, 2012

Tainas pojk i stan!

Idag fredag, har värmen återigen slagit till med kraft i staden igen. Hett hett hett är det nu. Idag var det runt 34 grader och sol. Vi spenderade dock större delen av dagen inomhus för att göra vårt teoriprov på DMV(motsvarigheten till Vägverket), men det kommer jag berätta mer om senare.

Nu till kvällen. Den tillbringades så som vi så ofta gör under sommarhalvåret, på "Faculty Club". Och vi fick finfint besök! Min Kära Bloggkompis Taina är ju för tillfället i Sverige på semester, men hennes äldste son A kom till NYC igår tillsammans med sin gulliga flickvän. De har varit och tagit hand om Tainas nya hus och om Dino i ca två veckor. A hörde av sig till mig och frågade om vi hade tid att ses en stund. Alltså bjöd vi in dem att dricka lite öl med oss på Campus, och det var riktigt roligt att ses igen. Jag har faktiskt bara träffat A en gång tidigare och det var i mellandagarna i vintras då hela familjen kom på besök till staden. Fast vi har haft lite mer kontakt via email för några vintrar sedan då A faktiskt lånade vår lägenhet när vi var hemma i Sverige över jul och nyår. Jag kände mig förresten lite gammal när jag presenterade A för våra vänner och då berättade att jag ju egentligen var kompis med A's mamma....hahaha!

Vi hade supertrevligt!

Vi hängde som vanligt även med våra vänner Familjen K och Familjen C-M och deras barn. Ungarna roade sig tillsammans vid den lilla dammen. 


Det var verkligen jätteroligt att träffas!

TACK för att ni ville komma förbi och träffa oss!!! Superkul! Och hoppas nu ni får en riktigt fin flygresa tillbaka till Sverige imorgon!



torsdag, juni 28, 2012

Misommarafton i Battery Park - del II (efter regn kommer sol)

Här kommer fortsättningen på vårt Midsommarfirande i Battery Park. Mitt första inlägg kan ni läsa här. Efter regn kommer sol, och så även denna kvällen. Då den häftiga regn- och åskskuren passerat kom solen tillbaka igen och det blev en riktigt fin kväll. Eftersom det var såpass varmt gjorde det inget att man blivit blöt (jag var ganska genomvåt på ryggen, M på benen) för man torkade otroligt fort igen och frös inte alls. Kvällen bjöd på lite midsommarmat och dans kring stången, mer svensk midsommarmusik samt en rejäl dos svensk midsommarkänsla. Trots att vi såg Frihetsgudinnan samt Ellis Island nästan hela tiden där borta i horisonten.

Jag gillar att man ser just Ellis Island*, eftersom det var dit alla immigranter anlände då de lämnat sina hemländer där under 1800-talet och fram en bit in på 1900-talet. Detta var porten in i det "Förlovade Landet". Så mycket historia. Och en del av deras ättlingar kanske är de amerikaner som kommer hit och firar nu i modern tid? Jag gissar att de familjer och personer som just gjort den långa resan över Atlanten från Sverige till USA, inte i sina vildaste drömmar skulle kunnat tro att det runt 120 år senare skulle firas svensk Midsommar tvärs över vattnet från Ellis Island.


Efter regnet intogs gräsmattan rätt snart igen.



Lill-Skruttan dansade en hel del själv till musiken, men vägrade att dansa runt stången.

Här svänger det minsann.

Nya dance moves...






Hm, en ny specialitet också - plättar med cheerios.... Kanske skulle den platsa på WD50?

Vi vuxna tackade vänligt men bestämt nej tack till Lill-Skruttans cheerios-plättar och valde istället att köpa mat från en av de bufféer som fanns.

Lite blandad kompott. Gott var allt, men jag hade gärna sett mer sill. Senare insåg vi att sillen skulle vi köpt från de matstånden som stått utanför själva Battery Park, men när vi upptäckte detta var vi redan på väg hem. Det får bli en annan Midsommar. Vi fick ändå väldigt god mat så jag var nöjd ändå.


Kvällssol över New Jersey



Så småningom ville Lill-Skruttan ändå testa att dansa kring Midsommarstången med alla andra.

Som synes var vi ganska många som formade ringarna kring Midsommarstången.



Så här gör Grin-Olle var han går, och var han sitter och var han står....

...Så får vi lov, så får vi lov att sjunga Grin-Olles visa!


Efter dansen
Min Midsommarmake

Även Lill-Skruttan provade Blomkransen.

Men inte särskilt länge...


Efter en riktigt härlig Midsommarafton med sol, regn, mer sol och mat, dans och härlig stämning var det dags att ta tunnelbanan hemåt igen. Alla var vi nöjda och glada.

Det känns verkligen roligt att vi kan erbjuda detta Midsommarfirande till Lill-Skruttan. Visst är det annorlunda jämfört med de midsomrar man själv vuxit upp med och de som firas runt om på olika platser i Sverige. Men det känns verkligen otroligt lyxigt ATT man ändå HAR ett Midsommarfirande som är såpass genuint som detta ändå är. Det är inte många utlandssvenskar förunnat. Själv saknar jag som sagt Sverige mycket under just Midsommar, men kanske allra allra mest sedan jag fick barn. Jag vill så gärna kunna ge Lill-Skruttan denna svenska högtid. Ge henne fina midsommarminnen att ta med sig i livet, just så som jag själv har. Det svenskaste av det allra svenskaste. För det är något alldeles alldeles speciellt och unikt med just Midsommar tycker jag. Något nästan lite magiskt. Allra helst ska den upplevas i det fantastiska sommarnattsljuset i Sverige tycker jag. Men i brist på detta duger mjuka strålar från en varm kvällssol över Frihetsgudinnan bra det med.


*) För alla som besöker New York City vill jag varmt rekommendera ett besök på just Ellis Island! Där finns ett museum som är riktigt bra och det är verkligen roligt att se denna del av USA's och New York City's historia. Detta land, och kanske framförallt denna stad, är ju verkligen verkligen sprungen ur just alla invandrares bidrag. Både kulturellt och rent arbetsmässigt. Det är dessutom en trevlig båttur ut dit om vädret är bra!

onsdag, juni 27, 2012

Butterfly come fly with me.

Rubriken här även första textraden i refrängen till sången "Butterfly"* av och med Bari Koral. Och detta var sången Lill-Skruttan och hennes vänner i The Green Room framförde på The Art's Festival. Lill-Skruttan har varit väldigt spänd för detta länge. Och nervös. Men hon var så bra! Alla var så söta och jag satt såklart och fick smygtorka ögonen lite medan jag fotograferade då jag såg alla de här underbart härliga ungarna springa runt som små fjärilar i sina egenhändigt gjorde "fjärilskostymer" (som bestod av t-shirts de själva fått göra färgtryck på i form av fjärilar och fjärilslarver på dagis, samt färglada scarves fästade på axlarna som fjärilsvingar.)

Små fjärilslarver som blir puppor...

Som sedan förvandlas till fjärilar!

Butterfly come fly with me...



Och efter att dansen och sången är slut så bockas och bugas det såklart då publiken applåderade. 
Lill-Skruttan har övat på just bugningen en hel del här hemma. 


Förutom sång och dans så bjöds det på bakverk och fruktsallad som alla barnen gjort, samt bagels och kaffe. I lobbyn utanför auditoriumet visades även olika konstverk från respektive rum. Så roligt att se!


*) Butterfly finns på Bari's senaste CD "Anna and the Cupcakes". För ett smakprov kan ni lyssna här.

TACK!!

Ett stort TACK till er alla för era gratulationer!! Men framförallt för era stöttande, uppmuntrande och värmande kommentarer tidigare under den här perioden då jag ibland känt mig lite nere på grund av arbetslösheten! Det har betytt mycket för mig. Och det gör det hela ännu roligare att nu få dela min glädje med er!

Idag är det en underbar morgon här. Min första på ett drygt år när jag vaknar upp och vet att jag faktiskt "har ett jobb" även om jag inte börjat jobba än. En fantastisk känsla! Solen skiner men morgonluften är inte het och kvav utan torr och skön! Det är Art's Festival på Lill-Skruttans dagis strax och det ska bli så roligt att få se både barnen och deras konst. Detta är första året som Lill-Skruttan ska uppträda. Det är enbart pre-schoolers som gör det på hennes dagis. Det blir ett sång- och dansnummer. Hon har redan deklarerat att hon är "very nervous!" och igår hade hon sagt till Fröken Sprudel att hon tyckte det kändes såpass läskigt att stå på en scen att hon "almost not were going to come!" Vi får se hur det går. Men jag tror nog att hon kommer tycka det är lite roligt ändå när hon väl är där. Och hon ska ju göra allt tillsammans med resten av barnen i sin "klass". Nu är det snart dags att gå ut i den här underbara morgonen!

tisdag, juni 26, 2012

Midsommarafton i Battery Park - I

Jag lovade ju att också visa bilder från vårt Midsommarfirande i fredags. Och jag har inte glömt även om det varit mycket annat nu. Här kommet Bilder från vårt Midsommarfirande nere i Battery Park. Jag har delat upp bilderna så i detta inlägget kommer bilder från första delen av Midsommarfirandet. Resten kommer i ett annat inlägg för annars blir det alldeles för många bilder.

Midsommarfin med egengjort halsband, klänning som Lill-Skruttan fick från Svägerskan och Loff redan förra sommaren, samt en liten väska att bära med sig lite saker i.

Kom nu då mamma!

På väg!!

Väl framme var det redan mycket folk samlade. Eftersom solen sken när vi anlände så hade de flesta satt sig i skuggan av träden.


Vi tog dock en plats i solen intill den öppna plats där midsommarstången senare skulle resas.

Glad Midsommarfirare


Midsommarfirande med Frihetsgudinnan i bakgrunden

Här kläs midsommarstången. Som alltid här pryds den med solrosor.


Efter ett tag började de mycket mörka och hotfulla molnen som hängt ett tag över Hoboken i New Jersey att komma närmare och närmare.

När ska regnet komma?

Innan himlen öppnade sig hann man att resa Midsommarstången.

På plats!

Spelmännen (och spelkvinnorna...) började spela men samtidigt blåste det upp ordentligt. Himlen var nu mer eller mindre täckt av mörka moln. 

Ett par låtar hann de med ändå.


Här en liten filmsnutt så ni får höra musiken och sången! Jag tycker det är så gulligt att de sjunger på svenska. Man hör den amerikanska brytningen men de är verkligen verkligen duktiga! Om jag minns rätt är det samma spelmanslag som kommer varje år och de reser ner hit från Minnesota (så de är säkert svenskättlingar) för att spela och sjunga på just Midsommarafton. Detta är deras egen högtid också vad gäller att få framträda!!

Lill-Skruttan och M hade förberett sig med regnjackor.


Och såklart paraplyet.



Sedan kom det - Regnet! Eller skyfallet var kanske man ska säga.

Det åskade och kom rejäla blixtar också. 

Plötslig var det rätt tomt kring stången.

Men desto fler sökte skydd där man kunde.

Vissa gjorde som vi och satt kvar på gräsmattorna men under paraplyer eller presenningar.


När det värsta skyfallet lugnat sig började ett par personer att dansa själva kring stången i regnet.

Efter ett tag kom fler och fler in i dansen.



Äntligen började himlen ljusna lite igen.

Så småningom slutade även det envisa drippdroppandet och himlen sprack upp igen så Midsommarfirandet kunde fortsätta!

Resten av Midsommaraftonskvällen blev riktigt fin. Kvällssolen kom fram och eftersom det var så varmt i luften gjorde det inte särskilt mycket att man blivit blöt. Jag var till största delen torr eftersom jag och Lill-Skruttan suttit i skydd av våra paraplyer på picknickfilten, men min rygg var helt blöt då regnet blåst från det hållet. Fler bilder från den senare delen av kvällen kommer senare!