måndag, september 30, 2013

Sista september

Ja så är det sista dagen i september idag då. Vart tar den där berömda tiden vägen egentligen? Tycker det var Labor Day alldeles nyss och imorgon är det redan oktober. Om en månad är det Halloween. Om två Thanksgiving och sedan är det ju bara någon månad kvar till jul. Himmel! Jag inser just som jag skriver detta, också att jag nu helt automatiskt delar in hösten i amerikanska högtider och traditioner. Hm, lustigt. Men efter nästan åtta (!!!) år här är det kanske inte så konstigt. Särskilt inte som den svenska hösten har väldigt få sådana krokar att liksom hänga upp hösten på. Allhelgonahelgen då i början av november. Om man inte räknar med att många svenskar numera firar Halloween. Men eftersom det verkar vara lite si och så med hur och kanske framförallt när man firar i Sverige så räknar jag det inte riktigt... Sedan är det ju Gustaf Adolfdagen där en vecka in i november ungefär. Men den firar nog inte många? Känns som första större högtiderna under höst- och vinterhalvåret i Sverige är första advent och sedan såklart Lucia följt av själva julen. Men innan dess är det inte så många högtider.

Egentligen är det ju lite synd att man inte har fler högtider i Sverige i oktober och/eller november. Då den mörka årstiden verkligen fått fäste hos oss nordbor. Då skulle man ju behöva lite mer ljus. Någon extra ledig dag att bara mysa inne i värmen med familj eller vänner. Men nej, våra högtidsdagar verkar framförallt kopplade till vår och försommar. Visserligen skönt eftersom det då är så ljuvligt vackert ute och man vill vara ledig då ljuset och värmen börjar återvända. Men samtidigt kan jag känna att behovet av ledighet ändå är större under den mörka och kyliga årstiden. Den då man helst vill kura lite inomhus med tända ljus och varma filtar, goda grytor och en bra bok eller kanske något spel.

I år kommer vi dock inte att fira Thanksgiving. Iallafall inte på "vårt lilla traditionella vis". Första gången på många år faktiskt. Varför inte då? Jo, för i år kommer vi befinna oss i Sverige under Thanksgiving. Så ingen kalkon i år. Eftersom vi är i Skåne då lär väl gås vara mer troligt om man ska ha någon som helst traditionell fågelrätt.

Men nu går jag i förväg här och det var inte riktigt meningen. Idag är det fortfarande september. Min första dag på jobbet på 10 dagar! Jag har ju jobbat hemifrån hela förra veckan. Det känns bra att komma in och träffa mina kollegor igen. De bör alla vara tillbaka från Europa nu. Hoppas dock på en okej pendling. Särskilt hem. Men det är som det är. Man får se helt enkelt.

Jag önskar er alla där ute en fin sista september!

fredag, september 27, 2013

Lite mer från Cape Cod - Provincetown

Första morgonen tog vi en tur till Provincetown. Där tänkte vi äta brunch och kolla in den lilla "staden". Detta är en stad med en mycket stark HBT community vilket verkligen syntes på en gång eftersom det vajade Prideflaggor nästan överallt. Här kommer en bildbomb från Princetown.

Provincetown ligger alldeles på spetsen av Cape Cod

En av Cape Cod's delikatesser

Lobster i olika form kunde man äta på de flesta ställen




Liten spårvagn

Många gallerier fanns det



Efter brunchen gick vi ner till stranden

Eftersom vi var där såpass sent i augusti var stranden nästan tom







Jag tyckte Provincetown var mysigt, men man märkte att det var en sådan där liten stad som verkligen lever på turismen så jag kan tänka mig att det är ännu lugnare där nu under hösten och hela lågsäsongen. När vi var där var det ganska mycket folk fortfarande men det märktes ändå att det var efter själva högsäsongen, något jag personligen tyckte var rätt skönt. Efter vårt lilla strandbesök tog vi bilen för att köra till en av fyrarna i närheten. Under tiden hade det blivit allt dimmigare men det var fortfarande sommartemperaturer så det gjorde inget. Men bilder från fyrbesöket kommer i ett senare inlägg.

onsdag, september 25, 2013

Curriculum Meeting i Kindergarten

Igårkväll var vi på Curriculum Meeting i Lill-Skruttans skola. Varje skola och dagis har sådana här möten i början av läsåret då man går igenom och berättar för föräldrarna om planen inför det kommande året. Vad man tänkt undervisa och hur en del av undervisningen går till. Vad målet med undervisningen och även hur lärarna skulle vilja att vi föräldrar ska kunna hjälpa och stötta våra barn under skolåret. 

Det var väldigt intressant att få höra läraren Miss K berätta om allt barnen redan hunnit med under den här korta tiden i klassen. Vi föräldrar fick även en s.k "Curriculum Map" där man lätt kan följa vad det kommande skolåret kommer att innehålla i alla ämnen. Det hon fokuserade mest på var dock läsningen eftersom det är A och O. Jag gillar skolans pedagogik vad gäller böcker och läsning. Ja, inlärning överhuvudtaget. Det handlar nu i första hand om att få alla barn att tycka det är roligt att läsa. Intresse och motivation. De pratar i nuläget mycket om hur berättelser är uppbyggda och de "läser bilderna" som Miss K uttryckte sig. Alltså, de flesta barnen kan inte läsa ord ännu, men enligt läraren så läser de bilderna. Och sedan kommer man att fokusera mer och mer på korta och vanliga ord, samt bokstäver och deras ljud. Hon pratade även mycket om att de gärna vill att barnen ska bli "modiga" och "våga göra fel". Alltså att man vill uppmuntra barnen att skriva ord även om orden inte blir korrekt stavade i början. Hon berättade till exempel att barn ofta kan skriva t ex ordet "house" som "hs" just för att de känner till att ljuden "h" och "s" finns i ordet, och detta är något som skolan och läraren vill uppmuntra. Att "våga skriva" även om det blir "fel". Sedan kan man alltid "bygga på det", som hon uttryckte sig.

Vad gällde matematik så har använder de "klossar" nu för att göra nummer och siffror mindre abstrakt. Att ta reda på vad fem egentligen betyder och vad det innebär att man lägger till två till fem. Väldigt grundläggande matematik alltså. Själv förvånades jag härom veckan av att Lill-Skruttan faktiskt kunde räkna redan. Hon var otroligt stolt när hon berättade att hon visste vad "plus" var och sedan drog hon några exempel. Och fingrarna åkte bara fram någon enstaka gång. 

Vi fick också veta att läxor kommer att komma från och med nästa vecka. Inga stora och svåra saker såklart. Det handlar nu som sagt mycket om läsning och olika sätt att stötta deras begynnande läskunskaper.

I klassen pratar man även mycket om "social skills" alltså hur man ska vara och bete sig mot varandra. Att hjälpa varandra. Att vara artig. Hur man kan reagera om man blir arg eller ledsen.


Jag älskar verkligen att de längst ner längs ena väggen i klassrummet har en lång anslagstavla där det bl a står "Meet the authors in K-206". Där sätter de upp sina "verk" så att de själva samt andra under årets gång kan se utvecklingen. Just nu har de börjat skriva och prata om korta ord. De har fått rita bilder kring de ord de valt och det var jätteroligt att se.

Detta var Lill-Skruttans bild. En massa katter. Och ordet CAT. De andra orden vet jag inte riktigt vad de betyder och kalla mig en dålig mamma eller konstkännare men jag har inte lyckats lista ut det från teckningen heller riktigt. Jag får helt enkelt fråga författaren och illustratören själv....

De här "namnlapparna" satt uppe med klädnypor över klassrummet (syns i första bilden). Lite intressant att precis alla Lill-Skruttans siffror är spegelvända.

Ytterligare en nyhet som jag tror alla föräldrarna var väldigt positiva till var att man med början nästa vecka kommer att försöka underlätta kommunikationen och informationsflödet mellan familjerna och läraren. om ni minns så klagade jag lite över detta tidigare. Man kommer att införa en mapp helt enkelt. Som barnen kommer att ta till och från skolan varje dag. I denna kommer läraren att kunna lägga papper med viktig information, och om vi föräldrar vill skicka ett meddelande till henne så kan vi lägga en notis där som hon då kan läsa under dagen. Enkelt men ändå så mycket bättre än systemet de haft tidigare. Dessutom berättade Miss K att om vi vill prata med henne eller undrar något kan vi alltid skicka henne email. Vill vi träffas för att prata lite mer ingående så är det också bara att kontakta henne och bestämma en dag och en tid. Jag fick alltså känslan av att hon verkligen vill finnas tillgänglig för familjerna och det kändes väldigt bra.

Ännu en lite lustig sak som visade sig igår var att vi tydligen har så många som 10 klassföräldrar!!!! Hm, jag inser att vi verkligen går i en skola med familjer som engagerar sig stort i sina barns skolgång. Det låter fint med tio klassföräldrar, jag hoppas bara att ordspråket "Ju fler kockar..." inte ska visa sig bli verklighet här. Men visst är det bra med engagemang! Oerhört mycket av skolans aktiviteter är också helt beroende av familjernas eget engagemang. Volontärer. Föräldrar som finns i skolan på dagarna. Vissa kommer in någongång ibland för särskilda aktiviteter, medan andra finns där varje dag. Och finansiellt också. Stora delar av speciellt K- till 2nd Grade finansieras med donationer. Många extralärare. Inköp av teknik som datorer till barn och lärare. Material som används i deras konststudio. Instrument till deras musiklektioner. Upprustning av skolgård och andra saker i skolan. Visst är detta en public school, och därmed avgiftsfri, men som sagt i praktiken doneras det mycket pengar. Det mesta kommer in via olika "fundraising projekt" (som såklart frivilliga föräldrar organiserar och deltar i) och en del är rena insättningar direkt till PTA (föräldraorganisationen) som sedan fördelar pengarna till olika projekt i skolan. Stor skillnad mot svenska kommunala skolor alltså.

tisdag, september 24, 2013

Cape Cod - första kvällen

Det är ju ett tag sedan nu. Nästan exakt en månad sedan närmare bestämt. Men än har jag ju inte visat särskilt mycket av vår semestervecka. Vår lilla Roadtrip. Så här kommer lite fler bilder. Första stoppet var ju hos Taina i Connecticut. Efter det drog vi vidare till Cape Cod. Där skulle vi tälta i tre nätter på en campingplats ganska nära spetsen av Cape Cod.


Tältuppsättning på Campingplatsen på Cape Cod.

Sedan en promenad ner till stranden

Harmoni





Okej, vi simmade inte ut till sälarna...

På väg tillbaks till tältet

Middagen serverad

Kura skymning vid tältet

Kvällspyssel i gaslampans sken

Mys

Frukosten serverad i tältet. Varm mjölk och smörgås.

Morgonen därpå var det dimmigt men inte kallt. Här en liten morgondans utanför tältet.

Att tälta på en campingplats är galet enkelt! Nästan så att det känns lite "dumt". Det var ett bra campingområde och vi fick själva välja en plats som låg lite mer "för sig själv" än vissa andra, vilket kändes skönt. Men även om man inte ser det här så parkerar man bilen alldeles intill tältet. Några meter bort bara. Det fanns även ett picknickbord på plats så att laga mat och äta var hur lätt som helst. Och så har man gångavstånd till både dusch, toaletter och även tvättmaskiner om man vill tvätta. Framförallt var det väl närheten till den parkerade bilen som gjorde det hela så otroligt enkelt. Alla saker kunde vi ju förvara i bilen. Inget bärande. Inget stuvande i tältets absider. Lätt som en plätt. Bekvämt. Visst kan man sakna känslan av att vara ensam ute i naturen så som vi annars varit vana då vi tältat tidigare, men med barn måste jag säga att det är rätt okej med bekvämlighet också.

Lill-Skruttan älskade att tälta! Hon njöt varje stund i och runt tältet. Det känns så roligt. Hon som ju annars är ett typiskt stadsbarn. Ut i fingertopparna. Detta var ju bara hennes andra gång i tält, men eftersom vi tältade tre nätter blev det ju lite längre nu än förra hösten då vi bara var ute en natt. En av favoriterna var att gå runt med ficklampan på kvällen efter att mörkret sänkt sig. Hon berättade att hon tyckte det var så "härligt kusligt mysigt". 

Att vi dessutom hade gångavstånd till stranden också var fint. Nu var vädret inte toppensomrigt då vi var där. Utan lite smådisigt och dimmigt varje dag. Overcast. Men temperaturen var ändå rätt skön tycker jag. Särskilt skönt var det att det inte var så hett. Då är det jobbig att tälta tycker jag. På nätterna var det runt 18-20 grader ungefär vilket var lagom. Och på dagarna kanske runt 25. Så det blev en del strandhäng varje eftermiddag. Men vi körde även runt lite och kollade in ett par ställen runtomkring oss på Cape Cods spets. Som Provincetown och Wellfleet. Jag kommer visa lite mer bilder från dessa utflykter senare.

måndag, september 23, 2013

Tankar en måndag

Ny vecka. Igen. Tycker tiden liksom rinner fram som strid bäck. Redan slutet av september. Herregud var tog denna månaden vägen egentligen? En vecka kvar innan det är oktober. Men vädret just nu är underbart. Runt 20-25 grader på dagarna, men med skön klar luft. Solen värmer fast det är svalt i skuggan. Typiskt septemberväder här med andra ord. Favoritårstid. För. mig. Här. I helgen kändes det till och med som sommar. Då kröp temperaturen upp till över 26 grader och det var riktigt varma vindar. Igår besökte vi Svenska Kyrkan. Barnkören har börjat och Lill-Skruttan ville så gärna gå eftersom hon vill vara med på Lucia även i år. Skoj! Själv fikade jag med kompisen C då barnen sjöng. Kanelbulle. Mmmm!

I övrigt känner jag mig lite splittrad. Tankar som flyger och far. Energi som kommer och går. Det liksom prasslar i huvudet på mig. Svårt att fokusera. Svårt att komma till skott. Samtidigt rastlösheten som far runt i kroppen. Jobb. Nya rutiner i skolan. Saker som måste fixas. Annat som inte får glömmas även om det inte kan åtgärdas på stört. Funderingar i största allmänhet. Kanske är det därför energin tryter. Det snurrar lite för mycket igen. Lite för mycket för att det ska vara bara roligt. Men samtidigt, mår jag på det hela väldigt bra så man ska väl inte klaga. Jag menar, energidropp får väl alla ibland? Och mycket omkring sig, det har väl också alla?

Idag fick jag dessutom ett efterlängtat telefonsamtal. Så nej, jag ska banne mig inte klaga.


Och TACK också till alla era fina kommentarer angående skolan i inlägget nedan! Det är alltid roligt att få höra om andras erfarenheter och tankar kring detta som ju fortfarande är så nytt för oss.

fredag, september 20, 2013

Fredag och det tackar vi för!

Äntligen fredag. Den här veckan har känts lång. Och jag känner mig trött. Så trött.  Ursäkta om jag tjatar, men hektiska intensiva dagar både på jobb och hemmaplan har sugit ur en massa energi. Så helgen kommer verkligen helt rätt. Och vi har inga direkta planer inför den heller vilket i nuläget känns otroligt skönt. Lill-Skruttan har dragit på sig en liten Skolstartsförkylning. Ni vet den där klassiska. Så även hon är lite tröttare än vanligt. Fast ändå inte värre än att hon var Peter Pan och hade en mycket häftig fäktningsduell mot Kapten Hook (läs: M) efter middagen.

Första skolveckan hur bra som helst. Hon verkar trivas väldigt bra, trots allt det nya. Både med sin lärare Miss K, sina nya klasskompisar samt med de "after-school-activities" som hon har. Tisdagar är det "Star Performance", onsdagar är det "Drama Kids" och på torsdagar är det "Lego". I klassrummet verkar det dagligen vara olika "stationer" som barnen alternerar mellan. Pussel, läsning, "science" (vilket förra veckan var att titta på snäckor i förstoringsglas), klossar. Däremellan har det storytime samt varje dag en speciell aktivitet med en "speciallärare". Vissa av dessa sker i klassrummet men en del i andra särskilda rum. Som t ex art och gymnastik. Måndagar: "Art" (de har en superfin art studio" intill matsalen), tisdagar: "dataklass", onsdagar: gymnastik, torsdagar: dans och på fredagar: musik. Vi har satt upp hennes schema på kylskåpet nu så vi vet varje dag vad det är för specialaktivitet som gäller.

Det M och jag tycker är den allra största skillnaden är att vi inte alls får den information vi förr fick om vad de gör på dagarna. Hittills har vi faktiskt tyckt att kommunikationen varit riktigt dålig. Obefintlig skulle man kunna säga. Föräldrarna lämnar sina barn i klassrumsdörren och får inte ens följa med in i klassrummet. Sedan hämtas barnen antingen på samma ställe, eller om de går på aktiviteter efter skolans slut så hämtar man dem i matsalen. Alltså träffar man inte lärarna dagligen och jag tycker det känns mycket konstigt och har inte vant mig än. En annan förälder jag pratade med sa att det ÄR stor skillnad mot hur det var på dagiset, men att lärarna är bra på att svara på email. Så kanske är det en emailkontakt man får börja ha? Vi får se. Om det fortsätter så kommer jag nog ta upp det med läraren om ett tag. Hur och Om det skulle gå att förbättra kommunikationen mellan lärarna och föräldrarna på något vis. Men som sagt än så länge är det viktigaste att Lill-Skruttan trivs och att de verkar få en bra undervisning med lagom blandning av "lek" och allvar.

torsdag, september 19, 2013

En torsdag i september

Jag är galet trött. Verkligen. T-R-Ö-T-T. Det har varit några intensivintensiva veckor nu. Förberedelser inför en stor internationell konferens i Spanien. Men nu har vi nog fixat de flesta deadlines till den. Och nu åker de flesta av mina kollegor dit. Men inte jag. Och ett par till. Vi får stanna här hemma. Men detta är inget jag är besviken över för det har jag vetat hela tiden. Och i ärlighetens namn känns det inte helt fel med lite "downtid" nu. Inga möten. Inga telefonsamtal. Inga "måste-göras-på-stubben-saker".  Inga "emergency-email-eller-telefonsamtal-till-en-massa-folk" Skönt. För jag är som sagt trött. Så in i bängen.

Dagens höjdpunkt var iallafall att Fejstajma med Svägerskan. Få se lille Kusin. Sötisen! Och prata. Oj vad vi pratade. De har det så fint och jag känner mig så glad och lycklig för deras skull. Fast efter att ha pratat med dem och fått se lille Finingen så längtar jag än mer till att få se dem i verkliga livet.

Men nu ska jag hämta min egen Fining. Och sedan ska vi ha lite picknick ute på campus eftersom vädret är strålande fint det med.

måndag, september 16, 2013

HURRA HURRA HURRA!!!!!

Idag kom han då äntligen till världen. Lilla Kusin. Ungefär en vecka efter beräknad ETA. Efterlängtad och efterfrågad. Och vi känner oss alldeles för långt bort för att det ska kännas riktigt bra. Sådana här gånger vill man ju så innerligt gärna kunna ses på riktigt. Kramas. Snusa bebis. Gråta en skvätt av glädje tillsammans. Inte vara hänvisad till teknikens 2D-samtal. MEN glada är vi såklart ändå! För allt verkar ha gått fint och hela familjen ser ut att må bra. Nu räknar vi ner. Lite drygt två månader kvar tills vi får träffa underverket. För i mörkaste november kommer vi. Längtar...

Och till Svägerskan och hennes Loff ropar vi över Atlanten: GRATTIS GRATTIS GRATTIS och Lycka Till inför ert Nya Liv!! För nytt blir det. Rutiner. Perspektiv. Och att upptäcka den Största Kärleken av dem alla! KRAMAR får oss!!!!

söndag, september 15, 2013

Helgen

Helgen har varit bra. Fylld med både roligt och nyttigt. Gårdagen var nog den dag som blev mest intensiv. Presentköp, födelsedagskalas och sedan storhandling på Costco och därefter mer eller mindre direkt till en BBQ på Roosevelt Island. Men trots det hektiska schemat gick det bra. Och Lill-Skruttan var på strålande solskenshumör hela dagen. Från det hon vaknade till det att hon gick i säng på kvällen.

Födelsedagssång av födelsedagsbarnets pappa Mr Blues

Bubblor



På väg över Queensboro Bridge till Roosevelt Island för en BBQ med våra vänner


En fin men kylig kväll

Solnedgång

Idag söndag, stannade vi hemma hela mest hela dagen. Just för att gårdagen varit en dag då vi mest sprungit och åkt runt var det skönt (och nödvändigt) att få vara hemma och fixa med med lite praktiska saker som städning, tvätt och annat. Men det blev också en hel del lek nere på vår innegård i det underbara vädret, samt en kort promenad i staden på eftermiddagen. En skön söndag helt enkelt. Och snart är det ny vecka igen. Halva september har redan gått. Otroligt! Tiden springer verkligen iväg. Första veckan i Kindergarten har gått över all förväntan för Lill-Skruttan tycker jag. Och det känns så skönt! Hon verkar stortrivas även om allt är nytt och inte helt enkelt med nya rutiner och tider. Men som sagt, jag tror detta kommer bli riktigt bra.

lördag, september 14, 2013

Lämnade Äppelstaden för lite äppelplockning

Veckan som just gått har varit rätt full av allt nytt med Lill-Skruttans Kindergarten plus att det hände lite omtumlande saker på jobbet i slutet av veckan. Så det har varit fullt upp. Alltså har jag inte hunnit med att visa bilder från förra helgen då vi var och plockade äpplen. Men förra söndagen, tog vi bilen norrut för att besöka en äppelodling. Apple Picking är något som Lill-Skruttan gjort ett par gånger tidigare och tycker är riktigt roligt. Vi bestämde att köra till den närmaste av alla odlingar Demarest Farm och den låg i New Jersey mindre än en timmes bilfärd från oss på Upper East Side. Vädret var fantastiskt. Perfekt med ca 26-27 grader, solsken men med några ulliga sommarmoln på himlen samt en svag ljummen bris. Varken för varmt eller för kallt med andra ord.

Det är rätt otroligt att man på ca 40-45 minuter kan komma från höga skyskrapor och en riktig metropol till "landsbygden" med skog, odlingar och ja, sådant som här "landet" till. Vi kom dit strax efter 12 och spenderade ett par timmar här. Lill-Skruttant älskade att springa runt bland äppelträden, plocka sina egna äpplen, provsmaka och hela tiden förklarade hon för oss att "Äpplen man plockar själv är verkligen de godaste! Mycket godare än de man köper i affären."

De hade även några getter, ett får och en kalv som Lill-Skruttan såklart hälade på. Och så såg vi att pumporna började komma nu även om de har långt kvar till Halloweenstorlekarna.

Majsfält hade de också.

Och i ena änden av majsfältet - en labyrint. Som vi självklart gick in i. Och vi kom ut!

På väg mot Äppelodlingarna

Kollar om det ser fint ut

Ibland behöver man lite hjälp för att nå

Stort äppelträd och liten mindre tjej

Sensommar då den är som bäst

"Mer till påsen pappa!"

Äppelinspektion

Till höger syns "The Hayride" som vi fick åka ut med till själva odlingarna. Och under träden till vänster stod picknickbord utställda där man kunde fika eller bara vila.

Mys

Septemberskatt

Självklart fanns lite annat för barnen också. Och redan hade en del Halloweenteman börjat komma.

En ganska lång äppelflicka

Vi passade även på att fika lite där i skuggan av träden. Äppelmunkar. Mmmm. Och så handlade vi lite i affären också. Innan vi åkte hemåt. Fast på hemvägen svängde vi förbi en fiskaffär som M hittat i närheten och där inhandlades våra senaste familjemedlemmar.

Jag gillade Demarest Farm. Det var ett perfekt utflyktsmål för äppelplockning om man bor i NYC eftersom det ligger såpass nära. Vi tog George Washington Bridge över till New Jersey och efter det var det endast lite drygt en halvtimmes körning. Dessutom var det mysigt att de satt upp picknickbord intill äppelodlingarna så man kunde fika där. Antingen medhavd matsäck/fika eller så kunde man köpa äppelmunkar och dricka på stället. De har även en servering och butik intill parkeringen men om ni funderar på att fika skulle jag varmt rekomendera att ni gör det vid äppelodlingarna istället. Så mycket mysigare i trädens skugga och inte intill parkeringsplats eller bilväg. Ja, som sagt detta var ett perfekt utflyktsmål för oss i NYC.