Snapshots från Midsommar samt resa på gång

Här har som vanligt varit fullt upp. Men nedan kommer ett par snap shots från midsommarfirandet vilket var ett av de bästa här tycker jag. Firade som vanligt i Battery Park. Vädret var perfekt och av en slump råkade vi hamna mitt emellan två familjer vi kände för den tredje familjen hade tagit en plats till oss alla i skuggan av träden. Och under kvällen sprang vi på bekanta lite nu och då. Skoj! Det känns så fantastiskt att vi kan ge Storasyster så fina minnen från just Midsommarafton trots att hon aldrig någonsin varit i Sverige på just denna högtid. Men för henne är Midsommarafton detsamma som firande nere i Battery Park vilket känns riktigt bra.

Men nu är det dags för mig och barnen att flyga österut. Sverige. Stockholm blir första destination. Det känns lite smånervöst just nu ska erkännas. Flyga ensam med barn har jag gjort. Flera gånger. Flyga ensam med bebis också. Ett par. Men nu är det två barn. Jag vet att Storasyster kommer vara otroligt hjälpsam under resan vilket är en stor lättnad. Men ändå. Bara packandet inför flygresa med barn samt bebis är ju lite av en pärs.... Men visst, det ska nog gå bra. Bara det inte blir förseningar eller liknande för det är en mardröm då man reser med barn.

Jaja, vid lunchtid bär det av mot flygplatsen. Flyget ska lyfta 17.20 lokal tid. Alltså runt halvtolv i natt svensk tid. Ni får gärna tänka på mig lite under eftermiddagen och kvällen. Imorgon så här dags har vi redan varit i Sverige en halv dag. Det känns lite konstigt. Nu här. Snart där. En hel månad ska vi vara där jag och barnen. M kommer direkt till Skåne efter lite drygt två veckor.

Jag tror det kommer bli lite glest med blogginlägg under resan. Särskilt första två veckorna då jag är hos mamma. Men lite Facebook och instagram kommer det nog bli. Då det finns wifi. och eventuellt något sporadiskt inlägg någongång Så tills vi är tillbaka vill jag önska alla en fin juli som ju snart är här!

Full fart

Tack alla för era fina kommentarer till inlägget nedan om Storastysters skola. Idag är näst sista dagen för henne i Kindergarten. Egentligen går de nästa vecka också till och med torsdag men vi flyger ju till Sverige redan på måndag så detta blir hennes sista skolvecka. Och visst känns det lite tråkigt. Att nu då jag äntligen har fått åtminstone någon koll på alla hennes klasskamrater och en he del föräldrar, då är det slut. Och här i amerikanska skolorna blandar man ju om klasserna varje år. Så till hösten blir det nya klasskompisar för mig att försöka lära mig namn och utseende på. För att inte tala om alla nya föräldrar. Puh! Jaja, eventuellt kommer några av dem att vara bekanta sedan tidigare.

Det är full fart här också. SÅ. MYCKET. HELA. TIDEN. Därav bloggtorkan. Känns som om hela juni varit fylld av aktiviteter. I skolan samt i hennes after-school-program. Uppvisningar. Sång och musik. Drama. Picknick. Avslutningar. Av alla det slag. Imorgon är det dags för hennes klass att ha sin sångkonsert. Ihop med ett par andra K-klasser samt även några förstaklassare. De hade ju även en konsert tidigare. Då var temat daggmaskar. Nu är det tydligen filmmusik som gäller. Det svänger rejält här mellan jordnära ämnen och glamor. Så som det ju är här i livet.

Och förra söndagen som ju också var Father´s Day här i USA, hade vi en picknick i Central Park tillsammans med nyinflyttade svenska familjen vi just lärt känna. Deras döttrar hade hur roligt som helst med Storasyster och vi vuxna hade väldigt trevligt tillsammans i skuggan. Det hanns med ett besök på en närliggande lekplats också så att barnen kunde svalka sig med vatten också. En riktigt fin söndag! Imorgon hoppas vi få träffa dem igen då vi tar oss ner till Battery Park för det årliga Midsommarfirandet.

Frisbee

Och så lite chokladmuffins på det

Vattenlek

Geggamojjasmoothie!

M med Lillebror i skuggan

Förra fredagskvällen var det dessutom ett event på Rockefeller University för familjer där. Det var för barn i åldern 5-13 år. Vi gick dit. Neuorodome. Brain or Space. Först var det filmvisning och frågelek. Sedan fick man komma in på ett av labben och titta på riktiga hjärnor. Känna. Hålla. Titta i mikroskop. Efteråt fick barnen göra egna "candy neurons" (alltså hjärnceller av godis) och så bjöds det pizza. Det blev en väldigt lyckad kväll. Storasyster trivdes som fisken i vattnet och var möta stolt över att "hennes pappa faktiskt tittar på hjärnor hela dagarna".

3D-glasögonen på

Först frågelek: Space or Brain. Sedan blev det film där man fick se de olika delarna av hjärnan.

På labbet - Fårhjärnor

Sedan gjordes det hjärnceller av godis

Candy neuron

Nu i tisdags var det picknick med hennes klass i Central Park. Alla skolans Kindergartenklasser kom dit. Vi hade tur med vädret även om det var lite i hetaste laget. Alla kindergartenklasserna från Storasysters skola var där så det var verkligen full fart på gräsmattorna. Ändå var en av Storasysters favoritsyselsättning att läsa på picknickfilten ihop med ett par kompisar.

Här äts det smörgås tillsammans med en av klasskompisarna och hennes mamma

De här tjejerna har funnit varandra de senaste veckorna

Lite läsning

Men också lite spring i benen

Och såklart hopprep. Fast jag tror de lekte limbo mer än hoppade

Sommaren är definitivt här nu. Het och fuktig. Igår tog jag en promenad för att köpa sill till morgondagens midsommarfirande. Så varmt. Så svettigt. Så fuktigt. Det känns inte helt fel att faktiskt åka till Sverige snart. Temperaturen är egentligen ok. Men det är just fukten här som får mig på fall. Vi får se hur morgondagen blir. Då är det ju som alla svenskar vet Midsommar. Vi tänkte ta oss ner till Battery Park på eftermiddagen för det klassiska New York-Midsommarfirandet där. Jag hoppas på lagom temperaturer och inget regn. Men men, vi får se som sagt. Till er alla som redan börjat Midsommarfirandet vill jag önska en fortsatt fin Midsommarhelg!

Kindergarten

Härom dagen var vi återigen inbjudna till skolan för att få ta del av vad barnen i Storasysters klass gjort under skolåret. Kindergarten. Än en gång blir jag djupt imponerad av läraren Miss K. Vilket engagemang. Vilken ambition. Och framförallt hennes otroliga kärlek för sina elever. Det märks verkligen att hon tycker om och bryr sig om dem. Att hon ser dem. Varje individ. Hennes sätt att tilltala dem, att vara med dem. Och det märks på barnen att de älskar sin lärare. Och man märker även hur otroligt väl klassen fungerar som grupp. Att det är respekt och vänskap som råder mellan barnen. Ingen retas. Däremot är de alla väldigt hjälpsamma mot varandra. Jag vet att de har pratat mycket om sådant också under året. Hur man ska bete sig mot varandra. Att man ska försöka "fill each other´s buckets". Det vill säga att man ska hjälpa varandra och man ska även visa vänlighet som att säga snälla saker, ge komplimanger och vara en bra vän. Då "fyller man någons hink". Så fint!

Och vilket enormt arbete de alla gjort under året. Rent skolmässigt. Barnen visade stolt upp de böcker de gjort sedan vi var på besök i skolan sist (i mars) då de visade sina "How to... böcker" (non-fiction eller faktaböcker som vi väl skulle säga på svenska). Nu har de haft ett tema som handlat om deras egen skola. Så de böcker vi såg handlade om skolan och om kindergarten. Dessutom har de tränat på att skriva "persuasive letters" (alltså brev där man ska övertyga någon om något. Otroligt att man övar sådant redan i denna åldern tycker jag. Det är ju rätt komplext ändå detta att understöda sina åsikter med motivering till varför läsaren ska ta det man skriver på allvar. Barnen är ju endast 5 - 6 år.

Självklart kommer tankar upp där jag funderar över olikheterna med det svenska skolsystemet. Särskilt efter att jag läst och fått skrämselhicka av denna artikel i DN för ett par dagar sedan. Jag vet att det handlar om mycket äldre årskurser samt om områden i Sverige som ju går under namnet "problemområden". Och sådana finns det även här. Troligen snäppet värre. Så det är väl egentligen orättvist att jämföra med bilden man får då man läser artikeln ifråga. Men ändå, jag tycker att även det jag hör och läser om den "vanliga" skolundervisningen samt dagis- och förskoleverksamheten i Sverige inte når upp till det jag upplevt av skolan (eller vårt dagis/förskola) här. Men kanske hänger det egentligen mest på föräldrarna? Uppfostran. Att ge barnen någon form av känsla för rätt och fel. Artighet. Tacksamhet. Hjälpsamhet. Att fylla sina medmänniskors hinkar.

Under morgonbesöket i Storasysters klass tänker jag även på hur unga alla barnen ändå är i klassen. Vissa har inte ens fyllt 6 än. Och att i Sverige skulle de fortfarande gått på dagis. Och nu till hösten haft 6-årsverksamheten ett år innan de ens kanske börjat lära sig läsa och skriva på allvar. Här skriver och illustrerar de redan egna böcker, räknar matte, har schack på schemat och lär sig hur man ska övertyga någon med hjälp av understödda motiveringar. Och allt mer eller mindre på ett lekfullt sätt. För det är ju annars lätt att tänka att man drillar barnen för hårt. Men vad gäller Storasyster så älskar hon att lära sig nya saker och det känns som om detta året varit på helt rätt nivå för henne med lagom stimulans. Hon har fortfarande kvar nyfikenheten inför att lära nytt. Samtidigt som hon känner glädje och stolthet över att hon nu kan otroligt mycket mer än då hon började i höstas.

"Memories of Kindergarten"

Här kan ni se vad hon tycker om att göra i skolan

Boken avslutades med självporträtt de gjort unde skolåret (de första i oktober förra året och de senare i mars och juni)

Här boken som handlar om skolan

Den har många klassrum och art room

Barnen har dans och musik

Och även teknologi där de får lära sig använda "kmpydrs" (computers) samt gymnastik där de får göra olika sporter

Här har barnen avbildat olika personer som arbetar i skolan (lärare, administration, skolsköterska etc...)

Här är Storasyster´s "Persuasive letter" som handlar om att man inte ska slösa med papper

Storasyster med sin lärare Miss K (vänster) och sin lärarassistent Mrs S (höger)

Och ja, denna morgonen fick även Lillebror hänga med till skolan

Deras lärare hade även gjort ett otroligt fint bildspel med bilder från skolåret som hon visade för oss alla. Till musiken "You´ve got a friend in me" samt "Over the rainbow" visades foton på alla barn i och utanför klassrummet. Läsandes, skrivandes, klistrandes, fotograferandes, (ja de har en klasskamera som de använt nu under vårterminen) och såklart på olika field trips. Kan säga att det nog var tårar i många föräldrars ögon under det bildspelet. Vi familjer hade också samlat till en present till lärarna. Det var en otroligt fin tavla som en av föräldrarna satt ihop av alla barnens självporträtt. Och på baksidan deras namnteckningar. En present som uppskattades väldigt av både Miss K och Mrs S. 

För Storasyster återstår nu endast en vecka i Kindergarten. Egentligen pågår skolan fram till och med torsdag den 26 juni, men vi flyger ju till Sverige redan på måndagen den veckan så hon har fått ledigt de sista dagarna. Det känns lite vemodigt att hon nu ska lämna denna fina klassen och sin fantastiska lärare, men jag hoppas att nästa år som "first grader" ska bli minst lika bra. Men innan dess ska vi ju ha sommarlov!

Happy Father´s Day!

Idag är det Fars Dag här i USA. Så till alla pappor som firar vill jag önska en riktigt fin Father´s Day! Och själv känner jag såklart att jag inte kunnat valt en bättre eller finare pappa till mina barn än M.

  

Mashomack

Nu ännu ett inlägg med bilder från vår helg på Shelter Island. Efter vårt poolhäng i söndags bestämde vi oss för att ta en tur och se på Mashomack vilket är naturreservat som ligger på just Shelter Island. Om man googlar Mashomack hittar man bland annat detta:

"Mashomack Preserve is a natural area of nearly 2,100 acres which encompasses diverse habitats necessary for the survival of many species of plants and animals. Only 90 miles from New York City and comprising one third of Shelter Island, the Preserve was acquired by The Nature Conservancy in January of 1980. Mashomack was purchased to stop development of this nearly pristine peninsula and to protect one of the most dense populations of breeding ospreys on the east coast. In addition, Mashomack occasionally harbors nesting populations of the endangered piping plover and least tern, as well as a number of rare plants.

 Edged in white by 10 miles of coastline, Mashomack is an area of magnificent scenic beauty. Its combination of interlacing tidal creeks, woodlands, fields and coastline makes it a superb wildlife habitat. The extensive salt marshes of Mashomack are vitally significant ecologically, being the breeding ground and nursery for the smallest links in the marine chain of life.

 The Pine Swamp complex at the western edge of the Preserve has been desiginated a freshwater wetland of unique local importance” by the New York State Department of Environmental Conservation.

Fourteen hundred acres of upland oak and beech forest are now being allowed to develop into an old-growth forest, a habitat scarce in the Northeast. Open, grassy meadows provide another contrasting habitat.

All these areas are protected and managed to provide a safe haven for all native species."

Vi var ganska sent ute så det blev en mycket kort tur här. Ändå var det skönt att komma ut i grönskan. Att se solen strila in genom ett sådant där intensivt grönt "tak" älskar jag. Och vädret var som sagt perfekt. Med sol och en svag bris men utan någon hög luftfuktighet.

På väg från parkeringen

Så vacker. Någon som känner till namnet?

Först ett kort besök på det lilla museet

Inne i museet

Sedan ut

Information om växt- och djurlivet

Efter den korta turen i skogen började det kurra i våra magar så vi begav oss ut på midddagsjakt. M hade fått tips om en restaurang alldeles intill en hamn och vi tänkte vi skulle kolla in den. Det visade sig vara ett bra tips och vi fick en riktigt härlig middag där. Men mer om den senare.

Uppvisning

Det är ju snart slut på skolåret och nu är det avslutningar och uppvisningar var och varannan dag känns det som. Förra veckan hade ena "after school programmet" uppvisning. Storasyster går där två dagar i veckan. Musik, Konst, simning och ibland data har hon dessa dagar. Hon var därför med på två av de sånger som sjöngs. Temat barnen haft sedan hon började här i januari har varit olika delar av NYC. Den första sången som sjöngs handlade därför om Chelsea Piers och det var endast kindergarteners samt 1st graders som sjöng den. Andra sångnumret var själva finalen och då var alla med och sjöng. Sången som framfördes var Sinatras "New York New York". Jag slås av hur duktiga barnen är. Olika åldersgrupper gör ju självklart olika komplicerade nummer, men både de små och de äldre barnen är verkligen bra.

Sången om Chelsea Piers handlar om hur just Chelsea förvandlats under åren

Kazoo

I finalen användes trapporna upp till scenen som en del av scenografin

I wanna wake up in a city that never sleeps...

Ett annat projekt var att skriva en bok om en kompis. Den baserades på intervjufrågor som barnen själva fått komma på. Storasysters bok handlade om bästa kompisen C.

Ikväll ska vi till skolan för en "Art reception" där man kommer att visa barnens konst som de arbetat med under skolåret. I kindergarten har de konst en gång i veckan med en bildlärare. Jag tycker just detta är lyxigt, i skolan där Storasyster går. Att de har utbildade speciallärare i de olika ämnena Art (vilket väl är ungefär som ämnet "bild" var på min skoltid), Technology (vilket i stort sett är att vänja sig vid och lära sig använda en dator), Gymnastik, Sång och Musik (de två sistnämnda är faktiskt olika ämnen här med olika lärare, och på musiken har de redan börjat lära sig noter). Med tanke på att Kindergarten inte är "riktiga skolan" än så är det väldigt ambitiöst att det satsas så mycket på barnen redan i såpass tidig ålder (i Sverige går väl barnen fortfarande på dagis i den här åldern 5-6 år?). De har faktiskt även en speciallärare i schack, men jag har inte riktigt koll på när i veckan de har schacklektioner. Men innan det blir Konstvisningen i skolan ikväll ska jag på ett informationsmöte om det Summer Camp Program som Storasyster ska gå på i sommar. Det kommer också bli intressant att se vad de säger där.


*) Om ni tycker att vissa bilder här ser konstiga ut så är det kanske för att jag har "suddat ut" ansiktena på de barn där jag inte vet ifall föräldrarna är ok med att bilderna visas på nätet.