Folk med barn säger att det är såhär det är. Att man måste stålsätta sig för man inte ska ge efter och ge de det där nattmålet trots allt. Eller att man ska försöka få dem att somna om i sängen utan att ta upp dem. För det är enda sättet att lära dem att somna om för egen maskin. Utan hjälp. Så vi försöker. Men vad fan, ibland klarar vi inte av det. Det värker ända in i hjärteroten av hennes gråt. Av tanken på att hon nu ligger och tror att hon är ensam i hela världen och inget hellre vill än att få tröst och närhet.
Vad gör man??
Vi har provat att gå upp och bära, vyssja, humma, prata. Gång på gång. Men också att försöka blocka ute gråten för att "hon måste ju lära sig att somna om själv". Men det sistnämnda är så svårt. Fast ibland fungerar det via utmattningsprincipen. Man ligger och dåsar fram och tillbaks mellan halvslummer och vakenhet med hennes gråt i öronen. Kan inte somna, men heller inte helt vakna eftersom man känner sig mer eller mindre utslagen. Ända tills det blir alltför outhärdligt och man masar sig ur sängen och påbörjar bärandet igen. Eller tills Lill-Skruttan faktiskt tystnar och somnar. Av sig själv. Utan att bli buren. Vilket hände häromnatten. Kors i taket!
På morgonen känner man sig dock som en usel förälder. En hemsk person som man förväntar sig att ens lilla barn ska förakta eller åtminstone ska vara riktigt arg och ledsen och besviken på. Istället möts man av solskenleendet. Hon strålar emot en som en 200 watts lampa. Och det dåliga samvete sköljer över en samtidigt med den enorma kärleken. Sköljer bort nattens trötthet. Åtminstone för en stund.
Lilla gumman. Mitt lilla Gosetroll med näsan full av snor.
Vad jag älskar dig!
Men varför varför varför kan du inte sova på nätterna?
Jag vet inte riktigt hur många fler sådana här nätter vi kan klara av? Tror vi behöver jobba fram någon form av handlingsplan. Mer detaljerad än den vi redan utarbetat.
Och så hoppas jag innerligt att hennes snuva ska lätta snart. Den gör att allt blir ännu mer komplicerat och jobbigt och svårt. Främst för henne, men också för oss.
Så just nu ligger vi på minus på sömnkontot. Med råge.
Dessutom kände jag i morse att jag nog håller på att få Lill-Skruttans förkylning. Halsen kändes oroväckande tjock...
Vi får se var det här ska sluta. Men jag vill verkligen inte bli sjuk nu tills vi ska hem till Sverige. Det vore bara så typiskt!
Så nej, jag ser inte väldigt mycket fram emot kvällarna just nu. Tyvärr. För de är alltid fyllda av frågetecken och spekulationer om hur natten ska komma att bli. Om vi gör si kanske hon sover bättre? Eller ska vi göra så? Och allt hela tiden lite fint omslutet av en trötthetsdimma.
Fast någonstans tror jag att det inte finns sådär jättemycket att göra egentligen. Känns lite som om att det hänger mer på henne än oss. Ena gången föúngerar en sak, nästa gång fungerar denna sak inte alls.
Så kanske ska jag ta och sluta fundera så mycket och istället ta och ändra på min mammas gamla uttryck till:
"Det är en natt imorgon också."
Ny natt betyder nya möjligheter! Eller hur är det nu....?
Inlägg
18 kommentarer:
Oj da, det later jobbigt! Jobbar du eller kan du ta dig en lite tupplur under dagen?....om du jobbar kanske du kan lagga dig under ett skrivbord...i nan minut!!Kanske....
Hall ut!Snart ar det julfirande i Sverige!
Fy va jobbigt! Vi har också helvetesnätter just nu.
Skrik och gråt och endast korta, korta stunder av sömn.
Det än nu man önskar att man kunde spela fram tiden tills dess att tänderna kommit ut.
Hoppas att lillsnuttan tillfrisknar innan resan till Sverige och att ni håller er friska.
Massor av styrkekramar från en annan på reservbatterierna.
xx
Åh nej, vad tråkigt att det är så jobbigt just nu! Håller tummarna att det blir bättre snart, och att du inte blir förkyld innan hemresan!
Stor kram
Saltis, så jobbigt ni HAR det. OJ!
När K var liten, runt 6 mån, tyckte jag hennes nattsömn var så upphuggen, speciellt när hon skulle till att somna på kvällen. Peter och jag använde oss då av Ferbermetoden. Man ska då låta barnet gråta, stå utanför dörren och prata lugnt med babyn. Var femte minut ska man prata lugnt, och sen låta barnet skrika. Vet du, det hjälpte...Det tog ngra nätter men sen somnade hon på egen hand o sov.
Du kan säkert kolla online o få mer tips om metoden. Det
är säkert ingen vits att börja med den innan ni åker hem, men sen i jan kanske?
Det är ju ett h-vete att du inte får sova, och att NI ínte får sova.
Önskar att jag kunde ge dig flera råd, men det enda jag har är Ferbermetoden, och den är lite kontroversiell och svår, men visst hjälpte den...
Jättekram till dig!!!
Caroline,
tyvärr kan jag inte sova på dagarna eftersom jag jobbar. Och att sova en stund på golvet här i labbet tror jag inte skulle vara så bra (skratt). Annars om jag verit ledig på dagarna tror jag inte jag tyckt det varit lika hemskt. Visserligen är det aldrig roligt med sömnlösa nätter, men att dessutom behöva jobba dagitd gör att man töms rätt snabbt på energi.
Tack ändå för din omtanke! Det värmer.
Kram!
Jess,
oj! Så ni har tandgråt på nätterna. ja jag vet inte ifall Ella håller på med tänder också. Kanske för hon dräglar ngt kopiöst just nu.
Hoppas att det bättrar sig även för er snart.
Jag svarade just på ditt mail också!
kramar!
Petra,
nej en förkylning slipper jag gärna. Lite sömnbrist kan man ju kanske ta igen under ngn dag elller två när man väl är i Sverige och får lite avlastning med Ella. Men en förkylning är värre. Det kan ju ta en vecka eller så. och att flyga förkyld är heller ingen höjdare.
Hopppas du är bättre från din både förkylning och magonda!
kram!
Annika,
det låter som den sk 5-minutersmetoden. Den verkar vanlig i Sverige nu. Problemet är att det inte är själva insomningen på kvällen som är svår. Oftast somnar hon jättesnabbt när vi lägger henne för hon är så trött. Utan det är det att hon vaknar upp så ofta under senare delen av natten. Från midnatt och framåt ungefär. Vi lägger henne ofta runt 20-tiden och fr o m "första läggningen" sover hon sitt längsta "pass". oftast fram till midnatt ca. Men från och med att hon vaknat upp vid midnatt så vaknar hon sedan frekvent. Ibland varannan timme ibland varje. Och man kan ju tyvärr inte köra 5-minutersmetoden då. Eller ibland är det nästan det vi gör när hon sover som sämst och vi går upp till hennes crib och försöker söva henne igen. Problemet just nu är att hon vägrar somna om ifall vi inte lyfter upp henne och bär på henne. Då somnar hon oftast på 3 röda sekunder. Men om vi försöker söva henne i hennes säng så bara gråter hon mer och mer och mer.
Ja det är inte lätt, men jag vet heller inte riktigt hur mycket som just nu beror på förkylningen hon har, och hur mycket som beror på att vi tagit bort en av nattmåltiderna?
Kanske är det inget av det utan ngt helt annat som tänder på gång eller så? Vad vet jag.
Lite uppgiven känner man sig helt klart. Tack för ditt engagemang!
Kram!
Åh, jag känner i hela kroppen hur jobbigt ni har det... ugh vad tunga dessa nätter är. Det värsta är dock att det inte går att göra något under en förkylning - då bara ökar ju skälen till att de små liven vaknar - och inte kan somna om.
Kan i dela upp natten tydligare? En sover i en madrass i köket med dörren stängd och öronproppar och den andra i vanliga sovrummet. Den som lägger sig först måste gå och lägga sig vid 8-tiden, samtidigt som lilltjejen somnar? Världens tråkgiaste familjeliv jag vet - men bara så ni får upp sovkontot lite. Man kan ju knappt tänka klart hur man ska göra när man är så trött. Det är det jag minns hur man stod där vid 3-tiden på natten och bara inte kunde tänka klart... ska jag gå in, stå kvar, ta upp.. helt grötigt i hjärnan. Nästa så man skulle vilja ha en lapp vid spjälsängen - "Gör så här nu". ;-)
Om hon just nu sover bättre intill någon - gör så då - bara en av er sover någon annanstans. Alla dessa olika bekymmer kommer i perioder så det är inte så att hon är fast i att sova i er säng bara för att ni kör så nu. Ibland måste man ta en genväg ut så att de stora vuxna är i fas med sovet - sen kan man sätta igång tydligare med sovträning.
Jag tror mer på förkylning än nattmålet - förkylning är jättejobbigt när man inte kan snyta sig så det spökar nog mer. Tänder kan nog också spöka - vi hade jättejobbiga tandsprickningar de 8 första med ynsta - på gick i veckor och inget vi gjorde funkade... Var såååå glad när alla väl var ute...
En stor sömnkram!! Bodde jag i NY skulle jag komma över och ta en natt! Oftast är det ju bara en ordentlig natt man behöver så har man den där sista kraften att fortsätta.
Hade jag varit du ....så hade jag gett efter för nattmålet och sett om det funkat och gjort avvänjningen i Sverige när ni kan vila bättre. Fst jag lovar och svär jag hade aldrig fixat att jobba med såna nätter och småbarn.
Det kan vara tre grejor nattmålet förkylningen och tänder på G. Går det inte hålla henne vaken längre på kvällen kanske.
Kanske hon kan ha ont i öronen. Så hemskt att inte få sova. Det är ju jobbigt bara när man är hemma och så ska ni iväg och jobba och orka med det. Stackars er.
Hoppas ni kommer på nåt knep.
Hoppas ni får en bra natt och kväll
Kram
Susanne
Kom o tanka pa en sak...nar jag var au pair o tog hand om en nyfodd liten kille sa brukade vi lagga honom i en "filt" o liksom o "knyta" filten runt honom sa han ligger tight o tryggt...han kunde nastan inte rora sig! Sov som en stock varje gang! Googla det...vet inte vad det kallas tyvarr! Hoppas ni far en battre natt!
Stackars, stackars er!! Det är inte mycket jag kan skriva för att hjälpa. Jag instämmer i mycket av det JaCal skriver. Jag tror också att det är förkylningen eller tänder, man är ju ändå inte så hungrig när man är sjuk, så maten är det nog inte.
Sova i skift är bra om man inte bor alltför trångt, för då går det liksom inte att komma undan.
5-minutermetoden funkade för oss, även på natten, men absolut inte om barnen är sjuka, då slås alla vanliga rutiner och planer ur spel och det är bara överleva som gäller.
Jag håller med dig om att det är skönt att barnen inte är långsinta utan lika glada att se en på morgonen hur "grym" man än varit på natten :-) .
Många tänker på dig! Det hjälper inte mot trötthet, men kan ändå kännas lite bra.
Kram Ingrid
Lillebror har inte lagt av med nattamålet förrän nu vid 11 månader. Det har varit slitsamt men vissa saker får ta sin tid.
Om Skruttan sover bättre om hon får mat på natten så hade jag gett henne det. Allt för att få sova några timma i streck. Och förkylning gör ju inte saken bättre.
Vi har lagt böcker under frambenen på sängen, använt kokslösning och nässpray till näsan och hostmedicin till hostan och alvedon.
Ni får nog prova er fram.
Hoppas ni blir friska snart!
Vi ses
Kram Mrs B
Stackare!! R är också förkyld nu och vaknar frekvent på natten, det är ju skitjobbigt och du som dessutom jobbar!! Skaffa öronproppar och turas om att sova i köket är mitt förslag.
Personligen gillar jag inte 5-minutersmetoden, de gråter ju av en anledning och jag tror inte det är bortskämdhet... Men visst är det jobbigt! Jag brukar avreagera mig genom att svära som fan åt R (med ett leende och relativt lugn röst för att han inte ska bli rädd...) och det hjälper jättebra. I hade en period vid 6 mån då hon sov dåligt, men det gick över-tillslut.
Lycka till med sömnen och hälsa Ella att hon borde vara mer tacksam att hon kommit till världen bästa familj!!
Jag förstår inte riktigt heller varför ni måste sluta med nattmålet om hon nu vill ha det? Hon är ju ganska liten fortfarande.
Jag har aldrig "bestämmt" för min barn (4st) att det är dags att sluta utan dom har gjort det själva.....
Kom pa att metoden heter "Swaddle"...tror jag!...
Usch vännen det där låter jättejobbigt. Tyvärr har jag inga lösningar eller tips att ge dig. Jag hoppas verkligen att det ordnar sig och att ni får sooova lite mer snart. Jag tror också på att ni får försöka göra någon form av handlingsplan för detta verkar ohållbart speciellt som både du och M måste iväg till jobbet om morgnarna. Stor kram till dig iallfall.
JaCal,
Å vad gullig du är!!!
Nu inatt delade vi faktiskt upp natten bättre mellan oss och jag sov en halvan på soffan medan M var i sovrummet med Ella. Så jag fick sova drygt 4 timmar vilket var superskönt!!!
Vi hade henne dessutom i vår säng nu så hon samsov med M undernatten. Visserligen vaknade hon upp ett par gånger men det gick på det hela bra. Framförallt tror jag det är hennes förkylning som gör att hon vaknar så ofta just nu. Hon är så snuvig att hon ahr lite problem med att andas genom näsan och det stör hennes sömn. Dessutom hostar hon. Vi pallade upp henne lite med kuddar så hennes huvud kom lite högre. Det har hjälpt förut och kasnke hjälpte det lite även nu.
tack igen för din omtanke och engagemang!!!
Kram!
Suzesan,
Hon kan faktiskt ha haft lite ont i öronen också. Vi har varit uppmärksamma på det, men tecknen är lite tudelade. Ska till läkaren senare i veckan så om hon inte blir värre (så vi tar oss dit akut) så kommer vi ändå att prata med henne om just det här med öronen också.
Kram!
Caroline,
ja det här med "swaddling" det gör vi redan. Alltså att linda henne. Annars somnar hon inte alls. Men med swaddeln går det bra! Här är det så man gör. Även på sjukhuset (BB). Men jag vet att man i Sverige slutade att linad barn för hur länge sedan som helst.
Ingrid,
Javisst är de framförallt förkylningen som spökar nu tror jag. Inatt blev dock en lite bättre natt och vi delade upp den mer mellan oss också. Det är helt klart så att när barn är sjuka får man försöka hitta lösningar som fungerar just då och där. För oss alla.
Kram!!
Mrs B,
ja i vårt fall är det ju egentligen inte fråga om "nattmålet" i singular utan om att ta bort ett av natt målen. Och detta är framförallt för att försöka få henne att sova längre tid i sträck än vad hon nu gör under natten. Dessutom att försöka få henne att kunna somna om själv "utan hjälp". Men vi får se hur det kommer gå.
Kram!
Karin,
Ok jag har mest hört bra om 5-minutersmetoden. Här har de vi pratat med sagt att de helt enkelt låtit sina barn gråta utan att alls plocka upp dem eller puffa på dem under en eller ett par nätter. Detta för att de ska inse att de faktiskt kan somna om själv utan att mamma eller pappa kommer. Jag vet inte ifall det är "rätt" att göra så, men enligt de vi pratat med här (inklusive Ellas läkare) så säger de att det är bra och att det fungerar. Enligt Ellas pediatrician så vaknar bebisar flera ggr per natt och om de då inte lär sig att somna om själva så kommer de att gråta så fort det sker. Men om man kan få dem att somna om själva så kommer de inte att gråta ifall de verkligen inte är något som är "fel", som typ hunger eller smärta eller om de är jätterädda etc... Enligt henne är det inte bortskämdhet som gör att de gråter och vill ha kontakt utan just kontaktsökande och att de blir så sociala vid denna ålder. Så de vill även udner natten interagera med sin omgivning.
Jag vet inte, men så ofta som hon vaknar (även utan förkylning) så fungerar det inte riktigt för oss när båda jobbar på dagarna. Så därför vill vi verkligen försöka att få henne att sova i längre perioder under natten.
Haha först när jag läste om dina svordomar tänkte jag att R var din man, inte lilla R!!!!! :-)
kram!
Anonym,
Anledningen till att vi försöker sluta med ett mål mat om natten är helt enkelt för att hon äter så många gånger under natten. Hon äter mer frekvent under natten än under dagen vilket vi inte tycker verkar särksilt logiskt. Vi har inte tänkt att ta bort alla matningarna efter att vi lagt henne på kvällen, men EN av dem. Hon har nämligen som det är nu (innan förkyningen) ätit mellan varannan och var tredje timme, vilket enligt de flesta är mycket mer frekvent än vad hon egentligen behöver för sin ålder. Det är lika ofta som vi matade henne när hon var nyfödd. Nu är hon drygt ett halvår och bör klara sig längre mellan matningarna. På dagarna äter hon ungefär var 3:e till var 5:e timme vilket är stor skillnad mot varannan till var 3:e. Vissa nätter har hon t o m vaknat upp ungefär varje timme. Och detta är väl vad vi försöker vänja henne av med.
Ytterligare en drivkraft hos oss för att försöka vänja henne av med detta är att vi jobbar båda två och det är väldigt jobbigt att inte sova på nätterna och sedan arbeta på dagarna. Det tar enormt mycket energi och kraft. Så om vi kunde lyckas att få henne att sova åtminstone 4-5 timmar i sträck under natten mellan matningarna skulle det innebära att vi endast skulle behöva ge henne mat en gång var under natten och detta skulle öka vår sömnkvot enormt mycket!
Om det är "rätt" eller inte är väl svårt att säga, Det enda jag vet är att vi inte kommer klara av att vara vakna så mycket som vi varit hittills på nätterna, samt att det inte på något vis alls skulle vara skadligt för henne att äta mindre frekvent på natten än vad hon gör. Därav vår "bestämdhet".
Desiree,
ja vi pratade igenom det igårkväll och nu har vi väl en något mer strukturerad plan för nätterna. Nu längtar vi mest till att hon sa bli frisk eftersom vi hoppas att en stor del av denna svårighet med sömnen ska gå över då. Först då kan vi börja försöka ta tag i detta med nattmålet igen tror jag.
kram!
Hej Vännen!
Vad jobbigt för er med dessa oroliga nätter. Det är ju speciellt jobbigt eftersom ni måste jobba samtidigt.
Jag tror också på att dela upp nätterna och att hon får ligga i er säng. Gör det som blir smidigast för er nu när allt är uppochner. Nu när hon är förkyld så är det bra, som ni har gjort, att palla upp henne lite. Ge henne näsdroppar innan hon ska sova så blir det kanske lite lättare i näsan. Jag rekommenderar varmt en NäsFrida, snorsugen, ni kanske kan få tag på den när ni är i Sverige?
Önskar er en trevlig resa till Sverige! Jag skulle sååå gärna vilja fara nu med men vi har nu sju veckor kvar.
Många kramar från Kicki
Kicki,
ja nu har vi haft två nätter som vi delat upp "hucudansvaret" för henne och det har varit sååå bra! Jag känner mig riktigt utvilad nu! Iallafall jämfört med för ett par dagar sedan.
Jo det känns så kul att vi ska till Sverige om bara en vecka, men samtidigt nästan lite overkligt fortfaande. och vi har å mycket vi måste hinna med innan att det börjar kännas lite stressigt. Men på ett positivt sätt ändå! :-)
Och tänk att det är så kort tid kvar tills ni reser hem! Jag förstår att du längtar, men gissar att det samtidigt känns lite konstigt och vemodigt också. Det är ju inte direkt så att man lätt åker förbi Sidney en sväng heller ifall ni börjar sakna det när ni varit i Sverige ett tag. Så tänker jag nämligen emd NYC. Att den dagen vi flyttar härifrån så kommer det förhoppningsvis vara hyfsat lätt att ta sig hit igen på en långhelg eller så ifall man saknar staden mycket.
Kraaaam!
Skicka en kommentar