onsdag, februari 27, 2008

Inte riktigt som vi hoppats

Igår var vi på ultraljudsundersökning. Det s.k "Stora". Det då de går igenom fostrets alla organ noggrant för att se att allt är som det ska, eller i värsta fall upptäcka defekter och fel.

Både M och jag hade självklart funderat över just detta att man kan få reda på att allt inte är okej med barnet. Jag har bl a en kompis här som på sitt ultraljud fick veta att hennes dotters ena njure inte var som den skulle. Så visst var man lite förberedd på att man faktiskt kan få veta att allt inte är som det ska. Men man hoppas ju ändå. Hoppas att de ska säga att allt ser perfekt ut och att barnet är friskt och fint.

I vårt fall blev det inte riktigt så. Vi blev ordentligt omskakade under detta ultraljud. Minst sagt. Men vi har lugnat ner oss nu. Läkarna försökte lugna ner oss redan igår under och efter ultraljudet. De talade om att det antagligen inte är någon som helst fara. Det var statistik. Siffror. Antaganden. Halva "försäkringar" om att risken var minimal. Så minimal att den i stort sett inte existerade. Men.... Det var ändå dessa "men". Och det är dessa "men" som ställer till det i mitt huvud. Som liksom inte riktigt lämnar en ifred.

Så vad var fel? För att göra en lång historia kort så var det ett par saker som inte såg helt "normalt" ut. Troligtvis (enligt läkarna) så är det dock ingen fara. Men för att kunna säga mer säkert så ska vi undersökas vidare. I slutänden hoppas vi självklart att det inte är något allvarligt. Vi ska på ett nytt ultraljud idag (alldeles strax) för att se om de kan säga något mer.

Självklart känner jag mig lite nervös. Även om jag försöker intala mig att tänka logiskt och förnuftigt. Men det är svårt. Den sitter där ändå. Oron. I bakhuvudet. Och liksom skaver som ett gruskorn. Tankeskav och orosgnag....
Jag pendlar mycket mellan "förnuftstänk" och oro. Jag klappar mig själv på axeln och säger år mig själv att skärpa mig. Jag jagar iväg dumma tankar. Men det skaver ändå lite...
...skav-skav-skav...gnag-gnag-gnag...



Nu måste jag gå. Hoppas vi får veta lite mer idag.

7 kommentarer:

Jess sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jess sa...

Nej, vad tråkigt att höra att ni ska gå och vara oroliga!
Blir alldeles upprörd..
Jag hoppas med hela mitt hjärta att det visar sig att allt är okej med bebisen.
Det är bra att det blir en extrakoll direkt så att ev missförstånd gjorda av läkarna kan elimineras direkt.

Tänker på er!

Bamsekramar!

Desiree sa...

Åh Saltis, en jättekram till dig. Jag förstår att oron skaver och gnager. Men försök att inte ta ut något för tidigt. Jag vet att det är lättare sagt än gjort. Du får ta nästa ultaljud och höra vad de har att säga. Kolla upp mer, få mer info från läkaren. Jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att det ordnar sig och ser bra ut så att du kan vara lugn och njuta av resten av graviditeten. Ta ett djupt andetag. Jag tänker på dig och håller tummarna för att det blir positiva nyheter som läkaren ger er.

Stor kram igen.

Lullun sa...

Åhh, vilken jobbig situation. Som läkarna säger, och som man självklart vill hoppas på, så är det inget, men jag förstår att det gnager ändå. Hoppas att ni kan slappna av lite och glömma det ändå. Jag håller tummarna för er! KRAM!

Saltistjejen sa...

Å TACK tjejer!!!!
Ni är för gulliga!
Tyvärr fick vi inte reda på något nu heller eftersom bebisen låg helt fel (med ansiktet vnt "neråt" och vägrade vända på sig. Detta trots att jag hoppade runt som en idiot, åt godis för att höja blodsockret, drack kaffe för att tillföra koffein, åt en donut för att ytterligare boosta blodsockret.
Men icke! Bebisen sov och sov och sov och vägrade vända sig.

Så nu får vi gå dit igen imorgon och hoppas att det går att se något då.

Thy sa...

Åh Saltis! Vad jobbigt. Jag hoppas verkligen att allt visar sig vara som det ska. Håller tummarna för dig imorgon och se till att väck din lill* sömntuta.

Tänker på er!

aurorabuddha sa...

Men oj! Kramar fran Texas. Stora.