Fy i morse ville jag verkligen inte gå ur sängen! Jag är totalt omotiverad vad gäller jobbet. Vill bara vara ledig och snuggla med Ella och ta det lugnt. Känns iallafall bra att det inte är alltför länge kvar till det blir julledigt. Men, men man vet ju också att en semester i Sverige inte enbart innehåller lugn och ro, utan även en hel del aktiviteter. Så vi får väl se hur pass utvilade vi kommer vara när den ledigheten är över, haha!
Helgen var iallafall otroligt skön! Själva Thanksgiving "firade" vi med vänner. Vi blev väldigt hastigt och lustigt inbjudna på middag vilket var supertrevligt! Fredagen promenerade vi runt lite på stan och åt en sen brunch på vägen hem. Såg en jättebra film hemma på kvällen "The visitor". En jättefin film och jag rekommenderar den verkligen!
På lördagen blev vi åter igen inbjudna på middag hos vänner och det var en väldigt mysig kväll med dem i deras stora lägenhet. Det enda jobbiga var att Lill-Skruttan var väldigt ur fas under lördagen. Och på kvällen när vi kom till våra vänner så började hon panikskrika. Vi gick runt med henne men hon grät och grät och grät. Man blir ju så orolig eftersom man funderar på om hon har ont någonstans. Det slutade med att jag gick till Rite Aid, ett "apotek" i närheten och köpte Tylenol (för infants) som vi gav henne. Hon lugnade ner sig en del efter det och somnade sedan i min famn. Sedan sov hon i stort sett hela natten och igår verkade hon må bra. Så kanske var det bara magen som spökade lite?
Gårdagen var grå och regnig. Typiskt innesittarväder. Så det var vad vi gjorde. Vi satt inne. Men det var så skönt! Vi fick båda lite jobb gjort, och resten av tiden spenderade vi med Ella och att bara slappa. Hon mådde som sagt bra igår, men däremot har hon de senaste dagarna velat vara med någon av oss hela tiden. Alltså inte alls sitta eller ligga själv en endaste minut. Det är ju visserligen roligt när hon är så interaktiv, men det blir ju ganska jobbigt också. Att ständigt bära runt på henne eller sitta med henne på golvet. Att inte kunna göra något för sig själv en endaste liten ynka minut. Så fort man lämnar henne ensam (dvs på längre än en decimeters avstånd!) så blev hon riktigt ilsk och började med sina nya ljudeffekter. Ilsket högfrekventa skrikljud som liksom stötskriks ut. Samtidigt som hon tittar mycket uppfordrande på en. Ha, när M jobbade en stund igår så tog jag med mig Lill-Snuttan på toa. Ibland måste man ju bara gå och eftersom hon inte ville bli lämnad en sekund själv så lyfte jag helt enkelt in babysittern på toa! Då var hon som vilken solstråle som helst.
Men jag måste säga att det varit så underbart att kunna ha tid och ork att umgås med henne! Så dessa dagar har verkligen varit fantastiskt sköna och roliga.
Nu är det bara drygt två veckor kvar tills vi flyger till Sverige. Helt otroligt vad tiden gått fort!
Jag längtar verkligen så himla mycket efter att få komma hem till Sverige med Ella.
Men nu måste jag försöka skrapa ihop lite jobbmotivation så att jag kan få något gjort tills vi reser hem.
Nu är det bara drygt två veckor kvar tills vi flyger till Sverige. Helt otroligt vad tiden gått fort!
Jag längtar verkligen så himla mycket efter att få komma hem till Sverige med Ella.
Men nu måste jag försöka skrapa ihop lite jobbmotivation så att jag kan få något gjort tills vi reser hem.
Inlägg
22 kommentarer:
Ja nu kan du ju se dig om efter stunder på toa ifred. Känns som om man bara får vara ifred där när de sover och knappt då. Men man lär sig att bli effektiv ;)
Låter härligt med en Sverigeresa, jag däremot börjar längta enormt efter att få komma iväg, känns som om det aldrig kommer bli av... Får se om vi vågar oss på en amerikansk jul nästa år vi, måste väl upplevas det också antar jag.
Här blir det julfirande i dagarna 3 för att hinna med alla.
Hoppas ni mår bra allihop!
Kram Malin
Hur gammal är Ella nu? Hon kan mycket väl vara i någon utevcklingsfas? Dom skall ju igenom många under sitt första år.
skickar en länk med lite info om olika faser.
http://fakta.teskedsmamma.se/index.php?option=com_content&view=article&id=59&Itemid=67
Hoppas resan till sverige går bra.
Mammigranten,
ja jag inser att det kommer bli klart mindre "egentid" efter att man fått barn. Det är helt okej tycker jag, men ibland skulle man vilja få 5 minuter.... :-)
När är det egetnligen ni ska åka? är det bestämt eller hänger det fortfarande lite i luften??
Kram!
Lena,
hej! Jättetack för länken!!!!! Jag ska kola detta. Ella blir 6 månader nu i dagarna. Men om man räknar hennes korrigerade ålder är hon lite drygt 4,5 månader gammal. Jag vet inte riktigt om man ska gå efter den korrigerade eller hennes födelseålder vad gäller utvecklignsfaser??
Återigen TACK!
Ha ha, O var precis likadan imorse - han ville inte heller gå till jobbet och kom tillbaka till sängen jag vet inte hur många ggr... Men jag är förkyld och hängig så jag ville helst att han bara skulle gå så jag kunde somna om ;-)
Vad mysigt att ni blev inbjudna på middag på T-giving, blev det en traditionell kalkonmiddag?
Tur att ni har en såpass stor toa trots allt att Ella får plats där med mamma :D
Stor kram och tack för två härliga bloggträffar i NYC!!
Vi väntar på intervjun på ambassaden, så det hänger lite löst än, men vi lämnar över huset den 30 januari och vill ju gärna åka över direkt efter det. Så allt hänger på visumansökan, som verkar dra ut på tiden, bara det blir av innan jul så...
Vad trevligt att ni blev inbjudna på lite Thanksgivingfirande! Jag vill också se The Visitor - har bara hört bra saker om den! Ella börjar väl få en egen vilja nu - det är bara att se upp i fortsättningen! ;)
Förstår att ni kommer att ha fullt upp när ni är i Sverige och i Stockholm. Men om du har en timme eller nåt att avvara så går jag gärna och fikar! Eller tar en drink om du hellre vill det :)
Petra,
å vad tråkigt att du är sjuk! Hoppas du kryar på dig snart!!!! HAha, jaså så O var lite se han också såhär efter långhelgen. Ja det är ju lätt att bli det... ;-)
Och ja middagen på Tägiving var en traditionell sådan med kalkon, masched sweet potatoes, stuffing och cranberries. Jättegott!!! även om det knns lite sjukt med hur stor en kalkon verkkligen är Denna var liten, men vägde ändå ungefär som Ella! Känns smått groteskt att tänka på det! :-)
kramar!
Mammigranten,
aha! Så det är visumväntan alltså. Ja sådant kan ju ta lite tid. Hoppas ändå att ni får ert visum snart!!!!! Så slutet av januari r en hållpunkt! Ja då hoppas jag att ni kan komma hit ungefär det datumet då. Så att det löser sig med era visum tills dess!
kram!
Anna Fair and True,
japp du skulle säkert gilla filmen! Jag tyckte den var otroligt bra med superskådespelare!!! Och om ett så otroligt aktuellt ämne som immigration! :-)
Hm, jo nu börjar nog Ellas egen vilja ja. Vi får väl se hur det hela utvecklar sig, hahahaha! Men det är faktiskt jättekul att se hur hon utvecklas och blir mer och emr en egen person! :-) Men visst kan det vara jobbigt också.
Ang Sverige så ja, tyvärr kommer vi nog vara vädligt busy under denna veckan i Stockholm. man ska ju hinna med att bara vara också, samt fira jul och julförbereda, och umgås med mamma samt med en del vänner också. Hm, jag skulle helst spendera typ en månad i Stockholm, men det går ju inte. Då skulle man ju kanske hinna träffa alla man vill OCH ändå få vara ledig ocså. Vi ahr bestämt att inte flänga runt så mycket denna gång. Utan faktiskt ta det lite lugnt. Vi får väl se hur det går.
Men om/när jag återkommer till Stockholm (och det inte är jul) så träffas jag mer än gärna!!!! :-)
Jag hoppas faktikst kunna koma till Sverige ngngång i vår redan. Inte för att jag har planerat något då, utan mer för att det vore kul att Ella får träffa familjerna innan det går alltför lång tid igen. Men vi får se hur det blir med det. Allt hänger ju på jobb och semester etc...
kram!
Saltis, det kan ju gå perioder i det där med skriken. Jag minns att K ibland kunde bli sådär ledsen, och att hon bara ville vara med mig eller Peter. Det känns så jobbigt, jag vet, men det går över.
Låter som om ni hade en fin helg! Skönt med lugn och ro. Det behöver du mer än ngt annat, och jag hoppas att julen därhemma inte ska bli för flängig. Önskar dig allt lugn!!!
Visst var det vidrigt trist väder igår...Snacka om hällregn. Bättre idag...
KRAMAR!!!
Annika,
men jag trodde du gillade väder som var som igår!!!
;-)
Jo jag hopas ockås på att kunna få vila lite i jul. Och helgen var skön på så vis att vi verkligen kunde "bara vara" vilket är otroligt skönt!
Sova ikapp lite och så.
Kramar!
Jag minns hur jag brukade ta Sarahs runda vad det nu hette, lek-thinga-ma-jigg-sits och placera henne bredvid duschen, så jag kunde få en dusch men så att vi båda kunde se varandra och kommunicera hela tiden. Man får ju improvisera lite för att kunna få nått gjort med småbebisar, och på toan måste man ju gå!
Sweflo,
ja visst är det så. Fast något större än Ellas babysitter får nog inte rum i vårt lilla lilla badrum!! :-)
Men det räcker ju. Bara hon kan "vara med" så är hon ju nöjd och glad.
Kram!
Åh visst är det segt att gå tillbaka till jobbet då man haft ledigt några dagar. Men Saltis nu är det faktiskt inte alls långt kvar till jul och då både ni och vi flyger hem. Det ska bli jätteskönt. Hoppas att det blir lite bättre för lilla Ella framöver så att ni får en liten stund för er själva och slipper bära konstant. Jag har full förståelse för att du inte är direkt motiverad att jobba just nu. Jag hoppas du får en chans att vila lite i Sverige och få lite avlastning så att du kan ta igen dig. Jag försöker att hålla det mesta öppet och inte boka upp mig allt för mycket för annars blir det bara stressigt och jobbigt. Sköt om dig vännen. Låter som ni fick en jättetrevlig t-giving helg med olika vänner iallfall.
Jag förstår! Hoppas det blir en resa i vår någon gång så kanske vi ses då! Hur mycket semester har ni per år förresten? Det brukar ju vara lite bättre i universitets- och offentlig sektorvärlden i USA.
Nog inte konstigt om du inte är motiverad att jobba. Så skönt för er att få komma till Sverige ett tag.
Ojdå vilken vilja hon har Ella. Det var roligt att läsa om, men mindre roligt för den som är drabbad av sånt humör:)
Kanske hon har tänder på G. Då kan barn bli extra gnälliga. De kan också få "separationsångest" och det är när de upptäcker sig själva och andra människor. När de lär sig identifiera ansikten.
Jag berättar för alla idag om min nyhet. Jag gick lugnt och strosade på stan när jag fick reda på att jag skulle bli MORMOR. Jag är så himla glad för det. MEN hur gammal känner man sig inte då helt plötsligt. Man säger ordet och gråa hår och rynkor kommer direkt*fniss* Ok ok det är ett bra tag kvar.... om nu inte nåt skyndas på. Lite erfarenhet av det här i bloggen:)
Kram
Susanne
Desiree,
ja visst är det så otroligt segt ibland när man haft långledigt! man vill liksom bara fortsätta vara ledig...
Vår resa till Sverige sa bli så himla kul, men jag VET att även om man inte bokar in sig för fullt så brukar det tyvärr ändå alltid infinna sig en känsla av stress och otillräcklighet. Självklart ska man inte känna så, men det blir ändå lätt just så. Man är hemma så kort tid och man vill så gärna hinna med så mycket. tiden räcker inte till och det är lätt att man känner sig stressad p g a det tycker jag. Men trots dessa känslor så är det ändå de positiva som överväger såklart!! Jag längtar riktigt mycket nu även om jag knappt kan fatta att det är så snart ändå!
Hoppas att även ni får en helt underbar Sverigevistelse i jul!
Kramar!!
Anna,
Ja det vore verkligen kul att ses igen! Men vi får se när det kan tänkas bi.
Vi har ingen "bestämd" semester egentligen. eller jo det har vi nog. på pappret. Men det är ingen i "vår värd" som brukar bry sig om sådant. Man tar oftast ledigt när man behöver. Men självklart sätter amerikanerna tonen lite och det är inte så många semesterdagar som folk brukar ta ut per år. Fast å andra sidan tar jag knappast ut färre dagar här än jag gjorde i Sverige heller. Det är nog snarare just forskarvärlden som oftast jobbar mer än vad som kanske är bra egentlgien...
Suzesan,
Mämen! GRATAAAAATTTIIIISSSS!!!!
Vad ROLIGT! Å, vilken grej!!!!
Måste kännas stort på något vis! Att bli mormor! Häftigt!
Haha, det där med åldern behöver du nog inte bry dig om. Jag tror benhårt på det att man inte är äldre än man känner sig och "gör sig". Och att vara lite till åren är väl egentligen bara fint?! Livserfarenhet är väl exakt det som man gärna vill att ens mormor ska ha!! :-)
Stor kram!
Hoppas eran Thanksgiving var lika trevlig som våran. Jag gillar verkligen denna helg.
Magknip är väl ganska så vanligt hos bebisar. Ja att försöka få en ensam stund kan jag tänka mig är svårt få till. Jag har ju inga egna barn men jobbar med barn hela dagarna. Åh vad roligt för er att komma till Sverige och att få visa upp Ella för nära och kära. Jag gillar julen i Sverige bättre än här, men det är för att jag saknar maten så mycket.
Fröken Fräken,
vad skönt att ni hade en bra Thanksgiving! Det är ju så lyxigt att få en sådan här långhelg tycker jag,
Ja det ska bli väldigt kul att komma hem och få visa upp Lill-Snorpan! Och få träffa familj och vänner. Julen har jag annars gillat här, men så kan vi ju få tag i åtminstone en del svensk julmat här i NYC. Det jag framförallt tycker om med de två jlar vi haft här är att man varit så "fri" på ngt vis. Fri från gamla traditioner och andras krav på "hur julen SKA vara". Visst, den har inte varit lika julig som hemma vilket kanv ara tråkigt också, men jag tycker ändå att vi kunnat njuta av just den där "friheten" och "spontaniteten" som vi haft när vi firat jul här.
Kram!
'Snuggla', harligt svengelskt ord! :)
Jessica,
haha, ja det är ett bra ord tycker jag. Trots att det inte finns i SAOL eller här i ngt engelskt ordlexikon...! Men som sagt svengelska uttyrck frodas rätt rejält i vårt hem just nu.
:-)
Later som en jatte mysig helg. Skont nar man hinner med bade att umgas med vanner och ta det lite lugnt hemma med familjen! Men fy vad trist det ar nar de sma far ett sadant dar skrikanfall och sa typiskt just en kvall nar man ar borta hemifran. Trots allt blir man ju lite mer stressad av skriket da. Det ar sa hemskt nar man forstar att de sma har ont nagostans men inget man gor hjalper! Skont att det lugnade sig till slut anda.
Ja nu ar det snart dags for hemfard for er. Forstar verkligen att ni ser fram emot att fa visa upp Ella dar hemma nu. Jag tycker att det kanns urskumt att det bara ar min mamma som traffat Sofia hittills.. sa jag kan bara tanka mig hur det kanns for er for trots allt har ni ju haft Ella lite langre! kram
Härligt att höra att ni hade en trevlig thanksgiving.
Mindre skoj att du inte har motivation att gå till jobbet fast med en liten sötis som Ella hemma så förstår jag dig.
Men snart så får ni, hela familjen, vara tillsammans och mysa över julen.
Det är ju något speciellt med barnens första jul tror jag.
Även om våra små troll är för små för att förstå vad det är frågan om. :D
Skrikanfall har jag också upplevt. Det är riktigt hemskt första gångerna. Hjärtskärande skrik.
Ibland skrek Leon i sömnen liksom så jag vet inte om det var mardröm eller ont i magen.
Tur att det i a f går över efter ett tag.
Er lilla snutta har nog kommit i "separationsångest stadiet".
Leon kan gnälla om jag går ifrån honom om han inte är på humör.
Massor av kramar!
Millan,
javisst är det stressande när ens barn skriker helt hjärtskärande och i "panik". När man inte vet vad som är fel. man rpovar och provar allt möjligt men ignet hjälper. usch! Att tro att de har ont men inte kunna hjälpa. Dt är ångestframkalande.
Och ja det ska bli otroligt kul att komma till Sverige med Ella. Hittills är det ju endast M´s syster av släkten som träffat henne, och ett mycket litet antal vänner.
Kram!
Jess,
ja kanske är det så. Fast jag vet inte riktigt. Hon verkar ha väldigt olika dagar. Oftast väldigt nöjd och glad, men ibland har hon dagar när inget är bra.
Som någon skrev här så kan det säkert vara fråga om de olika utvecklingsperioderna. Jag gissar att det enda man kan göra är att försöka "möta henne" och anpassa sig till hennes humör och så.
Kram!
Skicka en kommentar