Jo nu är den är. Dagisbaggen. Eller en av de. Den första för oss. Vår premiärbagge. Självklart handlar det inte om några baggar med ullig päls och horn, utan om en liten bakterie som verkar ha frodats på dagis och som Ella tagit med sig hem. Eller kanske är det inte ens en bagge utan kanske ett elakt litet virus? Det senare är faktiskt mer troligt.
Iallafall så har Lill-Skruttan varit snorig och "slemmig" i ett par dagar. Det började nog i fredagskväll. Hon hostar lite också, men har inte haft feber. Det har inte varit någon fara med henne, mer än att hon rosslat och visslat när hon sovit. Och från och till snarkat som sju överförfriskade sjömän. Fast det senare kanske inte är så underligt. Hon är ju ändå M's dotter och han kan snarka som ett helt kompani...
Men som sagt, förutom detta har hon varit mer eller mindre som vanligt. Ganska glad och pigg på dagarna.
Men under de här dagarna har nog baggen, eller virren, dragit vidare. Till oss. Jag började känna av halsen igårmorse. Hm, är det inte en liten pingisboll som sitter och irriterar där i svalget?! Jag hoppades dock att den skulle försvinna. Att mitt immunförsvar skulle vara som J-O Waldner i sina glansdagar, och trixa bort pingisbollen med en härligt skruvad serve. Men sådan talang hade visst inte mitt immunförsvar. För pingisbollen sitter kvar. Och den känns som om den börjat växa också. I morse mådde jag inte särskilt bra alls. Med en växande pingisboll i halsen och början till "värk" i kroppen bestämde jag mig för att inte gå till jobbet idag utan stanna hemma. Första tanken var att jobba hemifrån. Då kan man vila när man behöver. Men under morgonens och förmiddagens timmar har dessutom huvudet mer och mer börjat känna som en luddig boll med ett ökat tryck som pressar mot tinningarna och i öronen så jag vete sjutton om det kommer bli så mycket jobbat.
Så ser den alltså ut. Den första Dagisbaggen som nu är på besök. Pingisboll, ledvärk och bihåletryck.
Jaja, än har jag iallafall ingen feber.
Hoppas bara att M inte blir sämre. Han kände av den igår, men tyckte inte det var värre idag iallafall. Så nu håller vi tummarna för att hans immunförsvar var i bättre form än mitt.
Själv ska jag ta och dricka lite vamt te och kanske försöka läsa ikapp en del av de bloggar jag försummat. Eller också bara sova lite till. Vi får se.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
13 kommentarer:
Hi hi, roligt sätt att beskriva en tråkig höstförkylning... och jag tycker minsann att du ska SOVA eller iaf vila och inte bry dig om varken jobbet eller våra bloggar ;-) Krya på dig!
Kram
Usch ja dagisbaggarna ar ingen hojdare. Men nog nagot som alla gar igenom! Man ar ju fullstandigt forsvarslos nar de sma drar med sig an det ena och an det andra hem! Hoppas att du snart mar battre och framfor allt far tid att vila lite. Man marker ju nar man har en bebis hur otroligt lyxigt man hade det nar man var sjuk innan man hade barn. Tank att fa lagga sig i sangen och sova hur lange man vill... nej, det ar bast att inte tanka pa det!
Till inlagget nedan vill jag bara saga att det ju blir sa ibland. Man har inte samma tid langre nar man ar inne i det som alla i Sverige kallar for 'livspusslet' ;-). Det ar jatte trist nar man marker att man inte langre har tid att lasa bloggar och annat man tycker ar skoj men meningen ar ju int att det ska bli ett extra stressmoment att kommentera och sa vidare. Jag har ocksa last men inte kommenterat lika mycket det senaste eftersom tiden inte funnits till. Nu sitter jag bland annat pa jobbet en timme efter att jag slutade for att surfa lite.. Inget jag brukar gora direkt, men eftersom hemmet ar i kaos kanns det nastan battre att sitta har ;-). Men nu ar det dags att ga hem tror jag. Josses vad det har blev svammligt... forlat!
Stor kram och krya pa dig!
Dagisbaggar ja, de är ju välkända (ökända kanske). Flygbagge tycker jag är en annan icke-önskvärd bagge. Rätt lätt att dra på sig en förkylning efter en lång flygresa, inte så konstigt kanske med den instängda roterande luften och att sitta tätt med diverse hostaden passagerare.
Krya på dig Saltis!!! Kram!
Exakt, babe....SOV och VILA nu och ta hand om dig. Det där med värk i kroppen är vidrigt. Usch.
Ja, ni lär nog få en del baggar ett tag framöver sen borde ni bli immuna.
Feel better!!!
KRAM!!!
Låter klokt att välja att stanna hem och ta det lite lugnare. Det går ju som sagt att jobba lite hemifrån också. Tyvärr är nog dagisbaggarna något som drabbar alla småbarnsföräldrar. Man får tänka att det blir bättre till nästa år på dagis. Dessutom är ju nog inte ditt immunförsvar på topp då du inte får sova optimalt. Passa på att vila och ta det lugnt så går det över snabbar. Krya på dig vännen.
Åh va trist att ni åkt på en bug hela familjen!
Att vara sjuk är inget skoj och att de små ska lida är min stora rädsla.
Än har lillen inte blivit sjuk trots att T nästan har hostat sönder lägenheten.
Hoppas att ni kryar på er så ni får mer energi.
Förresten, sover Ella hela nätter nu?
Leon soomnade igår vid 10pm och vaknade och åt 4.40am! Jag var helt salig! Men oftast äter han oftare.
Sova genom natten, hur får man dem att göra det liksom?
KRAM!
Psst, har har fått en tand!! :D
Ja så är det på hösten när barnen på dagis träffas och utbyter baciller. Inte kul att ha ont i halsen. Vi har den här i Scranton också, min har varit här nästan två veckor och J har haft den i en. Vi fick den säkert på flyget, eller av barnen som vi träffade i Sverige.
Hoppas att ni kryar på er och snart mår bättre!
kram
Sooooooooooooooov!!!
Bästa sättet att bli frisk på.
Och dagis baggar, hua! Been there, done that! Ser inte fram emot när vi ska vänja oss med alla Sverigebaciller igen.
Krya på dig och familjen!!!
Kramar i massor!!!
The Bug Lady : )
Sorry, kunde inte låta bli och den är säkert gammal i US och det är inte ett dugg kul att vara sjuk. Skönt att Ella inte verkar må dåligt i alla fall, men hon klarar säkert det här bättre än du eftersom hon får bröstmjölk, det får inte du.
Vila nu ordentligt. Drick mycket te och ät mycket glass. Några fördelar ska man ju ha när man är sjuk.
Och KRYA PÅ DIG!
KRAM!
Usch för pingisbollar och luddiga bollar! Krya på er!
Klart att jag gillade filmen, även om jag inte tycker att den håller samma kvalitet som serien gjorde. Ett flertal scener var lite väl krystade, och när jag såg den på bio i våras blev det något fel under visningen. Mitt under en ganska dramatisk scen mellan Carrie och Big, flyttade sig filmen utanför duken och man såg mickarna ovanför deras huvud. Det blev ganska komiskt faktiskt. Nu har jag i alla fall sett den utan några svävande mikrofoner.
Trots att vi vet mer om varandra nu tänker jag ofta på dig som Carrie. Fast med mikroskop, och utan de dyra skorna!
/Page
Jag maste saga... jag har gatt och vantat pa det har. :o) Bassilusker kommer som ett brev pa posten nar man ar bland *andras* ungar. :oD
Skot om er allihop - det later som om det inte ar nagot att leka med. Vila och drick vatten och ga till doktorn sooner rather than later.
Krya på er! Vi har också dragits med någon halvhjärtad förkylning i tre veckor nu - inte kul - men nu verkar den vara så gott som borta. Jag är hellre genomförkyld ett par dagar än lite småsjuk i tre veckor.
Skicka en kommentar