Söndagens aktiviteter med Damerna

I söndags var det ett strålande väder. Solsken och sådär alldeles lagom varmt. Vi hade sedan tidigare planerat att gå och äta brunch på The Boathouse i Central Park. Men jag var tvungen att springa förbi jobbet först så Damerna, M samt Lill-Skruttan gick i förväg. De skulle ta en köplats eftersom man inte kan boka bord utan måste köa för att få plats. Förmiddagen var underbar och det var som vanligt en alldeles speciell känsla att promenera genom staden. Jag passade även på att ringa mamma. Hon hade varit så otroligt gullig att hon hört av sig och ville köpa och skicka ett regnställ samt stövlar till Lill-Skruttan så vi pratade lite om storlekar. Väl framme visade det sig att det var nästan 2 timmars kö och eftersom vi var vrålhungriga köpte M och jag varsin bagel samt lite att dricka. Damerna tog en kaffe respektive juice. Detta intogs på uteserveringen som hör till The Boathouse.

Här knatade Lill-Skruttan omkring som vanligt och tog kontakt med andra gäster. Även några duvor blev föremål för en del uppmärksamhet.

Svårigheten är ofta att bestämma VAD man vill äta av allt gott på menyn.

The Boathouse bjuder på en fantastisk miljö så om ni besöker NYC försök att passa på att gå hit och ät! Det är väl värt att vänta på.

Här sitter vi allihop. och njuter av brunchen: pannkakor för mig och Dam B, en quiche till M samt Eggs Benedict till Moster M.

En av alla små sköldpaddor i Parken simmade förbi i vattnet nedanför vårt bord.

Moster M med Lill-Skruttan i famnen.

Efter brunchen begav vi oss till Highland Park. Detta är den nyöppnade "parken" som man byggt upp på de gamla järnvägsspåren som går "i luften" i Meat Packing District på västra Manhattan. Man håller fortfarande på att anlägga parken men öppnade den första delen nu iår. Båda bloggarna Petchie och Anna Fair and True var här tidigare i somras och bloggade då om sina intryck från denna nya park.

När vi var där var det tyvärr alldeles packat med folk och utrymmet är inte särskilt stort. Jag tror att man helst bör besöka Highland Park en vardag och inte en helg för att slippa känslan av att "köa" sig genom parken.

Damerna med Hudson River i bakgrunden.

Här ser man en del av de gamla spåren. Växterna man planterat är sådana som ska göra att växtligheten ser mer eller mindre vild ut. Jag gillar det. Mycket olika sorters gräs samt blommor som ser ut som ängsblommor.

Här är vi i slutet av Higland Park, eller rättade sagt slutet av den nu öppnade delen av parken. Det syns inte så mycket här men det var fullt med folk både framför och efter oss.

På söndagkvällen hade Damerna bjudit med mig på musikal - Mamma Mia på Broadway! Jag ahr faktiskt aldrig sett den tidigare men funderat flera gånger på att gå så det var otroligt gulligt av dem att bjuda mig på denna härliga kväll! Återigen TACK för en underbar kväll!!! Grädden på moset var Dam B´s t-shirt inköp! Detta var 6:e gången hon såg Mamma Mia och dirade detta med att köpa en t-shirt med glittrande text på bröstet. Nu B kan du lägga til New York/Broadway till din "Mamma Mia-kollektion". Vad är det nu - London, Stockholm, Göteborg....

Här är Damerna mellan korven vi köpte av den pratsamma egyptiske korvförsäljaren och föreställningen. Dam B fyller på vätskeförrådet inför sång- och dansnumren...!

Jag tyckte verkligen att Mamma Mia var otroligt härlig! En sådan där upplevelse som man blir glad av. En riktig "Feel-good-musical" om man kan säga så. Särskilt älskade jag extranumren som ensembeln helt överraskande rev av efter slutet av själva historien. De fick verkligen mer eller mindre hela publiken att stå upp, dansa, sjunga med och klappa händerna. En häftig upplevelse! Efteråt tog vi en taxi hem till oss och fikade med M innan det var dags för sängen.

Gårdagen var ju vanlig måndag vilket betydde jobb för mig och M. Damerna hann däremot med massor - MoMa, shopping, hämta sina operabiljetter på Metropolitan samt promenera runt i staden mm. Moster M kom senare upp en stund till oss på kvällen. Lekte med Lill-Skruttan som showade lite för gästen, och drack sedan te och snattrade med mig och M. Jättetrevligt.

I morse tisdag, kom Damerna förbi oss för att följa med och hälsa på Lill-Skruttans dagis. De tyckte båda att det var riktigt roligt att få se Pink Room och träffa lärarna där samt se miljön och barnen. Dam B är ju f d speciallärare så hon var väldigt nyfiken på allt från själva miljön till pedagogiken. Hon har en hel del erfarenhet eftersom hon varit runt till flera olika länder för att studera just förskole- samt skolmiljö.

Moster M leker med Lill-Skruttan

Nu ikväll är det M´s tur att ha en utekväll med Damerna. De har bjudit med honom till Metropoliten för att avnjuta Tosca. Att det blev musikal för min del och opera för M´s är nog ett tecken på att han definitvt har en mer finkulturell ådra än vad jag har. De två gånger jag varit på Metropolitan och upplevt operaföreställningarhär har helt klart varit otroligt häftigt. Miljön är väldigt speciell, operahuset maffigt och vackert. Jag har fascinerats av scenografin och kostymerna. Jag har definitvt njutit. Men jag har också insett att jag nog inte är någon operafantast. Jag tycker att en del av musiken är fantastiskt vacker. Så att huden knottrar sig och man nästan får tårar i ögonen. Men trots att jag verkligen försökt att hitta det där extra i hela föreställninge har jag inte riktigt lyckats. Jag är nog en sådan där typiskt trist mainstreamperson som tycker om "operans Golden Hits" eller så, haha! Därför passade Mamma Mia mig! För vad är mer mainstream än gamla Abbasånger....?! Efter att ha sett musikalen blev jag även lite sugen på att se filmen. Så kanske ska jag hyra den på Netflix. Nu njuter jag av att ha en ensamkväll hemma. Det kan också vara riktigt skönt ibland. Snart blir det nog lite te.

Ingen tårta men snart lite lyx ändå

Det blev ingen tårta eller annat firande igår. MEN de söta Damerna har erbjudit sig att sitta barnvakt en kväll denna veckan så då får M och jag gå ut själva vilket känns som en otrolig lyx!!!!! Att kunna gå ut äta en god middag och umgås utan barn en kväll utan att det ska kosta närmare 100 dollar känns som en riktig vinstlott! Troligen blir det på torsdagkväll.

Nu ska vi se vilken restaurang det blir.

Ikväll är jag hemma ensam med Lill-Skruttan eftersom M ska med Damerna på Metropolitan. Operan alltså. Själv fick jag min utekväll med Damerna i söndags när de tog mig med på Mamma Mia på Broadway. En otroligt rolig, mysig och trevlig kväll! TACK!!!!!!

Jag hoppas kunna blogga lite mer ikväll och då lägga ut lite bilder från söndagens aktiviteter.

Men nu blir det jobb jobb jobb för senare idag ska jag på en "radioaktivitetskurs". Det är obligatoriskt eftersom jag inte haft någon här på nya jobbet. Men jag ser inte fram emot det. Jag har ju jobbat med radioaktivitet flera år men på varje nytt ställe måste man ändå gå den "obligatoriska kursen". Så ja, nu i eftermiddag blir det 3 timmar igen....

Vädret är iallafall strålande och Damerna skulle idag ner och ta en båttur med gratisfärjan till Staten island. Den passerar Frihetsgudinnan och man får se Downtown Manhattan från vattnet vilket är trevligt. Sedan skulle de till Battery park och troligen promenera längs med vattnet på Västra sidan upp till Ground Zero. Bäst att passa på idag för imorgon har det lovats regn. Idag är det dock sol och 20 grader utlovat så det blir nog en härlig dag för våra Damer.

1, 2, 3... 4!

Japp!

Idag på dagen är det exakt 4 år sedan jag kom hit. Fyra.

M reste ju två dagar före mig så hans 4-årsjubileum var redan i förrgår. Men för min egen del var det den 5 oktober 2005. Två resväskor var det jag hade med mig. Samt handbaggage förstås. Resväskorna innehöll i stort sett enbart kläder. Ett par böcker och CD-skivor också. Men nästan inget annat. Jag hade ensam packat ned det sista av vårt bohag i kartonger i lägenheten i Stockholm och släpat nerför trapporna till källaren. Hela natten höll jag på minns jag. Så jag hade träningsvärk för vi bodde tre trappor upp utan hiss. Så med källartrappen blev det fyra trappor som jag kånkade diverse saker. Minns att jag främst hoppades att grannarna inte skulle klaga över ljudet. Jag försökte därför smyga lite försiktigt i trapporna men det är inte helt lätt att göra det när man bär på tunga kartonger.

Det är svårt att beskriva känslorna och tankarna som for genom huvudet den där sista natten hemma. Allt från längtan till att äntligen sitta på planet via spänningen inför allt nytt till sorgsenthet, vemod och ja, faktiskt lite "skräck" också. Rädsla över vad som komma skulle. Vad hade man egentligen gett sig in på!?! Att bara packa ihop alla sina saker. Sin lägenhet. Sitt hem. Sitt Liv. För att fara iväg till något alldeles okänt. Och eftersom jag reste ensam då M redan var på plats kändes det på något vis extra konstigt och sorgligt och ensamt. Samtidigt som man kände den är enorma positiva kraften också. Av spänning inför framtiden. Inför det nya landet.

Minns när taxin kom. Det var tidigt tidigt. Tror redan runt 5-tiden på morgonen. Klar och kylig höstluft. Mina två resväskor var så tunga att taxichauffören som erbjöd sig att hjälpa mig kånka ner dem från tredje våningen blev rätt svett. Men det lyckades. Han undrade hur länge jag egentligen tänkt vara borta. När jag svarade att jag inte visst. Det var på obestämd framtid blev han förstås än mer nyfiken. Jag berättade att jag och min pojkvän skulle flytta utomlands på minst ett par år. Taxichauffören var själv inte av svenskt ursprung så vi hade sedan en konversation om detta med att lämna sitt gamla land för ett annat. Men jag minns knappt vad vi sade för jag hade alldeles för stora känslor på gång inom mig. Jag satt som på nålar. Med fjärilar flygande i magen och tårar brännande bakom ögonlocken. Minns när taxin startade och jag tittade ut genom fönstret och såg vårt hus försvinna. Minns att jag tänkte "Nu vet jag inte när jag någonsin får se det mer. Och framförallt vet jag inte hur jag kommer att känna nästa gång jag ser det. Nu väntar ett nytt kapitel i mitt liv."

Fyra år sedan. Så nyligen och ändå så länge sedan. Känns som ett annat liv. Fast det var ju ett annat liv. Jag levde ett annat liv då. En annan vardag. På många vis har både min vardag och in person förändrats. Jag känner mig annorlunda idag än vad jag gjorde då. Visst har åren i sig betydelse med alla de erfarenheter som finns inlindade i själva tiden som sådan. Och självklart har den största förändringen i mitt liv varit att bli förälder. Något som ytterligare förändrat mig en hel del skulle jag tro. Och denna förändring hade ju skett oavsett var någonstans jag bott. Men jag är också säker på att vår flytt hit spelar en mycket stor roll i hur jag förändrat min syn på mycket. Det är ett stort steg att lämna sitt land. Att flytta på vinst och förlust. Inte för att plugga ett år. Eller jobba som Au-Pair en tid. Eller för att åka på semester. Utan för att försöka bygga upp ett nytt liv och en ny tillvaro. En ny vardag. Om så bara för ett par år.

Nu har vi det där nya livet. Nu lever vi i vår nya vardag.

Visst kan jag längta tillbaka till Sverige i allmänhet och till Stockholm i synnerhet. Jag älskar fortfarande den staden. Den känns fortfarande som Hemma. Och jag kan sakna nära och kära så det värker i hjärtat. Men jag vet också att den dag vi kommer att lämna New York kommer att kännas tung. Oerhört tungt. Det kommer att kännas som att lämna kvar en bit av mig själv. Och just nu vill jag inte ens snudda vid tanken. Den gör redan ont.

Fyra år. Kanske borde man köpa en tårta? Ha ett 4-årskalas.

En dag på stan tillsammans med Damerna

Morgonen började med att Damerna kom med ännu mer presenter. Denna gång var de flesta till Lill-Skruttan. Vi hade hunnit tvätta av det värsta blodet från ansiktet och hon tyckte det var väldigt roligt och spännande med besöket. Finfina presenter blev det också! En bok med djur som gör ljud, en koffert med en liten "Herr Nilsson" och lite andra saker.

Vi hann även med en första frukost vilket för Damerna var deras andra och sedan gjorde vi oss iordning för att promenera till Whitney Museum of American Art där vi tänkt se en Gergia O´Keeffe-utställning. Det utlovade regnet hade ännu inte börjat falla så det blev en skön promenad till Whitney. På vägen passerade vi Pottery Barns Kids, en affär med barnsaker och när vi gick förbi stod en av de anställda utanför dörren. Han hejdade oss och sa "You know we have Barbie here today!" vilket kändes lite lustigt. Eftersom den ena Damen var intresserad av att kolla in Barbie tog vi en sväng in och det blev även ett s.k Kodak moment inne i affären. Sedan fortsatte vi mot Whitney.

Taket i lobbyn till Whitney är helt underbart tycker jag.

Lill-Skruttan somnade så lägligt alldeles innan vi kom till muséet så det blev en lugn tur på utställningen, men där fick man inte fotografera.

Efter muséibesöket blev det lunch på en liten italienare. Då hade regnet börjat komma så det passade väldigt lägligt.

Under lunchen började regnet verkligen stundtals vräka ner men vi trotsade ändå regnet och begav oss mot 5th Avenue för att besöka leksaksaffären F.A.O Schwartz.

Väl inne i leksaksaffären sprang Lill-Skruttan runt lite och hittade då en boll som hon vägrade släppa taget om. Något sådant har aldrig hänt förr så det blev självklart ett köp.

Vi passade även på att köpa present som ska skickas till Sverige.

Moster M framför en av sina favoritaffärer Apple Store som hon även hann besöka.

Efter lite shoppande blev det en fika på Fika.

Lattes samt bl a en kanelbulle.

M och Lill-Skruttan omgiven av de mycket glada Damerna.

På vägen hem gick vi förbi vår lokala biograf och jag kunde inte låta bli att fota denna skylt. Nog för att både popcorn och M&Ms är mina favoriter men jag tror nog jag skippar denna kombination....

Efter att vi kommit hem och M och jag vilat i tur och ordning så kom Damerna till oss. Lill-Skruttan var då iklädd pyjamas och showade loss ordentligt framför sin entusiastiska publik. Efter att hon lagt sig beställde vi hem kinamat från en restaurang med rätter från Szechuan vilket är Moster M´s favoritkök från Asien. En jättemysig middag om än sen avslutades sedan med att se en del av den film om Georgia O´Keeffes liv som vi spelat in på TV. Det kändes roligt att se den nu efter att ha sett utställningen på Whitney.

En mycket trevlig dag är till ända. Ännu något positivt är att efter att ha blött lite på morgonen efter frukost så har det peppar peppar inte kommit mer blod. Lill-Skruttan har varit glad och uppåt mest hela dagen. Så nu hoppas jag att det värsta är över. Både vad gäller blodvite samt smärta i munnen. Imorgon har det förutspåtts fint väder så det hoppas vi på. Vi har planerat en brunch på The Boathouse i Central park och om vädret verkligen visar sig från en bra sida så kanske det blir en promenad i Parken också. I övrigt är inget planerat för dagen utan vi kommer ta det som det kommer. Kvällen däremot blir det musikal. Första gången som jag ska på en Broadwaymusikal. Hittills har vi inte varit på någon utan enbart på teateruppsättniggar här på Broadway så det ska bli roligt.

Morgon med regn och blod

Gårdagskvällen blev jättetrevlig. Damerna anlände redan innan 22 och det blev middag här och en hel del prat. Självklart hade de med sig en del godssaker också. Sådant som gör en utomlandsboende barnsligt glad.

Den bäste svenske Kungen

Moster M´s kompis hade med sig tunnbrödpaketet i en hemmagjord låda för att det inte skulle gå sönder under resan. Gulligt va?!

Inspektion av gåvor.

Sen men mycket trevlig middag.

Mindre roligt är att Lill-Skruttan såg ut som hon varit med om en trafikolycka när hon vaknade i morse. Hela ansiktet var mer eller mindre täckt med intorkat blod. På lakanet i hennes säng var en jättestor blodfläck och ett par mindre. Det blöder fortfarande lte till och från men jag tycker ändå det verkar bättre. Nu hoppas vi att det snart slutar helt.

Nu kom Damerna och det blir nog en liten fika innan vi ska ut i det gråmulna vädret. 100% regn är utlovat så det blir nog inomhusaktivitet. Troligen museibsök.

Besök på väg

Snart får vi besök. Det är M´s moster som kommer hit. Hon flyger tillsammans med en vän och de kommer bo på hotellet alldeles intill oss. Det ska bli äldigt kul att ses. Jag har inte träffat henne sedan i mars när jag hälsade på i Sverige. M och Lill-Skruttan var ju i Skåne nu i somras och träffade henne men då var ju jag kvar här.

I övrigt kan rapporteras att Lill-Skruttan råkat ut för en liten olycka på dagis idag. Hon klättrade tyfligen på en bokhylla där, vilket barnen naturligtvis inte alls får. Självfallet ramlade hon ner. Fallet var inte särskilt högt men hon lyckades slå i munnen i ventilationstrumman som är under bokhyllan. Den är av metall och med en hård kant. De ringde mig under dagen så jag sprang över till dagis och kollade till henne. Blod i munnen men tänderna klarade sig. Jag ringde till läkaren som senare ringde tillbaks och det visade sig inte vara varken farligt eller något att göra så länge tänderna inte var skadade. och det är de som tur var inte. Men fy vad jag tycker synd om henne. Det blöder fortfarande från och till ur munnen och när jag hämtade henne på dagsi hade hon haft nappen i munnen och då såg det ut som om on ätit choklad. Men det var intorkat blod som var utsmetat runt hela munnen. Nappen tog jag bort när vi kom hem men den lär åka in snart igen eftersom hon är väldigt ledsen. Det gör nog otroligt ont i munnen fortfarande och ja, jag tycker som sagt så himla synd om henne. Som tur är äter hon iallafall bra. Men det blir nog potatismos även till middag. Lättuggat.

Ska försöka fixa lite middag till damerna också. Moster med väninna alltså. De beräknas landa vid 20-tiden här och M ska hämta upp dem. Gissar att de alla kommer vara hemma hos oss vid 21.30-22-tiden kanske? Det blir en sen supé.

Fredagstemat hann jag inte med idag. Det var förövrigt en helt galen dag då jag inte ens hann äta lunch förrän vid 17-tiden (!) när jag snikade hem innan jag skulle hämta Lill-Skruttan på dagis. Jag var vrålhungrig och kände att jag bara var tvungen att kasta i mig ett par mackor innan hämtningen. Men med tanke på den sena middagen kanske det var lagom med lunch klockan 17....? Nu får vi se vad helgen bjuder på. Hoppas iallafall att det blir en blodfri helg.

Puerto Rico - Andra dagen

Andra dagen hos Petchie och O vaknade vi i vanlig tid runt 7.30 eftersom Lill-Skruttan vaknade då. O kom upp och åt en av de snabbaste frukostar jag någonsin sett någon äta och försvann sedan till jobbet. Själva tog vi det lugnt. Det blev en skön morgon utan jäkt. Semester.

Efter den långa frukosten gick jag, M och Lill-Skruttan ner till stranden. Vi hade fått låna med strandleksaker som Petchie och O hade köpt tidigare då O´s lilla syskonbarn var på besök. Dessa saker blev mycket uppskattade av vår lilla Skrutta.

Stranden. Semester. Sol. Hav. Vad mer kan man begära???

Petchie och Lill-Skruttan innan vi kommit iväg till stranden.

"Spegel spegel på vägen där..." Eller kanske bara "Hi there!"

Tja, ni kan ju själva se nedan:

Lite småläskigt var det med vågorna. Men tryggt i mammas famn.

M i sin strandoutfit. Lägg särskilt märke till den fina ärtgröna accesoiren.

Här nedan har Lill-Skruttan blivit lite modigare och vågar stå med pappa i vågorna. Som ni kan se i filmen så hopade sig mörka moln vid ena horisonten och det blev så småningom en skur. Enligt O var det väldigt vanligt att det kom minst en skur om dagen. Ibland fler. Men de var oftast kortvariga. Så även denna. Vi tog skydd under ett par av träden högre upp på stranden och redan efter ett par minuter var regnet över och solen sken igen.

Litet strandtroll

Väl tillbaks i lägenheten igen höll Petchie på att förbereda inför kvällens middag. Det skulle bli en otroligt god fiskrätt! Mmmmm...

Jag glömde dock att skriva av receptet, men kanske kommer det på Petchie´s blogg någon onsdag???? (blink blink....)

På eftermiddagen tog vi sedan en promenad i omgivningen. Först blev det en lunch på ett av Petchie´s favorithamburgerställen Fuddruckers. Eftersom den vanliga mitt-på-dagen-skuren kom strax efteråt gick vi in på Starbucks och köpte varsin kaffe. Regnskuren avtog dock snabbt så med våra lattes i handen kunde vi snart promenera vidare. Vi hade fått tips om en lekplats och eftersom Lill-Skruttan hade spring i benen styrde vi kosan dit. Det är nog den vackrast belägna lekplats jag hittills sett. Alldeles intill stranden.

Efter att ha gungat lite blev det liten upptäcksfärd på stranden.

Palmskugga

Sand sand sand...

På kvällen åt vi sedan den otroligt goda fiskmiddagen. Jättemysig kväll med mycket prat och skratt, men även denna kväll var vi alla ganska trötta så efter middagen började vi göra oss iordning för natten. Petchie och O är dock så otroligt härliga att man verkligen kände sig "nästan som hemma". Väldigt avslappnade alltså. Så trots att det blev en ganska tidig sänggång även denna kväll kändes det inte på något vis "fel" eller oartigt. Bara helt naturligt. Även Lill-Skruttan blev snabbt hemma här. Hon knatade runt i den enorma lägenheten som om hon bott där hur länge som helst. Och flirtade flitigt med både Petchie och O.

Dagen därpå hade vi planer på att besöka den gamla delen av San Juan på eftermiddagen. Petchie skulle då följa med och tillbringa dagen tillsammans med oss! Det enda som eventuellt skulle kunna spoliera våra planer var Erica. Enligt väderleksrapporten spåddes ihållande regn men vi hoppades att det inte skulle bli alltför farligt. Erica hade iallafall nedvärderats rejält så vi var inte oroliga för att det skulle vara farligt att vistas utomhus. Men regn är ju mindre roligt så vi hoppades att regnet inte skulle bli alltför ihållande och ihärdigt. M var dock väldigt nyfiken på en Tropical Storm så han hoppades ändå någonstans att det skulle bli lite oväder så att han skulle få uppleva det. Natten blev dock lugn och det enda som susade var AC:n.

Om ni vill läsa inlägget Petchie hade på sin egen blogg om denna dag kan ni klicka här.