Alltså detta med Facebook. Jag undrar lite över det? Har fått flera "förfrågningar" eller påstötningar om att "Är du med?" eller "Ska du inte ta och gå med?". Hm, jag har ju förstått att detta är något som verkligen slagit stort, men har ännu inte riktigt haft tid eller intresse att ta reda på vad det egentligen är för typ av community.Så till er där ute. Några frågor bara - Har ni er egen "Facebook profil?" Är det något ni rekommenderar?? Är det såpass bra som så otroligt många tycker? Jag gissar ju att svaret är ja eftersom så fantastiskt många personer använder det och är helt hooked.
Min rädsla ligger nog i att jag börjar använda något som jag sedan blir alldeles fast i. Haha! För jag tycker att jag redan nu tillbringar så otroligt mycket tid på nätet surfandes. Antingen chattandes på forum eller som läsare på en massa roliga och intressanta bloggar, eller skrivandes på min egen blogg. Jag känner att jag håller på att bli en riktig Internet Junkie!!
Så därför har jag hittills hållit mig lite avvaktande till detta "Facebookande".
Men kanske ska man ändå ta och kika in där ändå...??
Vad säger ni?
Inlägg
15 kommentarer:
Ja internet junkie har man klart blivit ;-)
Själv är jag med i Facebook och har en profil där. Först fattade jag inte riktigt vitsen med det hela eller vaför det var så hypat men tycker nu att det är ganska kul. Det är ett enkelt och ganska smidigt sätt att hålla kontakten med sina vänner speciellt då man befinner sig utomlands. Man behöver inte skriva långa mail till varandra utan kan bara undra hej hur är läget och skriva en kort rad. Det är perfekt för att hålla sig uppdaterad och chatta lite med kompisar. Det är lite som att ta sig en fika med sina kompisar fast via nätet. Sedan finns det en hel del saker som är slöseri med tiden på facebook men också en del saker som är kul fast de är slöseri med tid egentligen. Du får väl ta och kika in där och se vad du själv tycker. Vi har en community för bloggers i USA där som du är hjärtligt välkommen in i.
Aha, det låter ju skoj förstås! En "fika" tackar man ju sällan nej till... :-)
Jag håller med Desiree, det är kul med facebook speciellt om man bor utomlands och kanske vill hålla sporadisk kontakt med vissa kompisar medan man fortsätter att skriva långa email till andra. Det är lite kul att lägga upp foton, kolla vad andra sysslar med för tillfället och man hittar ibland gamla klasskamrater som också är med.
Du kan själv bestämma hur mycket tid du vill tillbringa med din profil, hur mycket du vill avslöja/inte avslöja (JaCal har en profil och hon är anonym på facebook också) etc.
Jag har också en Facebook profil och måste nog erkänna att jag inte riktigt fattat det fantastiska med denna sida. Visst kan det vara som Desiree och Petra säger att det är litet enklare att skicka meddelanden via Facebook men jag föredrar nog bloggar, email och kanske vanlig chat framför Facebook. Kanske jag är för gammal. :)
Hm det låter som lite blandade erfarenheter. Men jag ska nog kanske ta och kolla in det ändå. När man nu får tid...
Här kommer en till som inte alls fattat vitsen. Jag har också ett konto, men jag är aldrig där. Tycker inte det är min grej alls. Jag föredrar bloggar, mail och chat istället anytime of the week...Sen tycker jag hypen är totalt överdriven. What is the big deal with it???? Beats me...
Jag har ocksa en facebook profil, av precis samma anledning som du namner, namligen att ALLA pratade om det. Hur som helst sa har jag inte lagt upp foton eller liknande och anvander sidan enbart for att jag ar med i en 'grupp' som befinner sig dar. Nar jag var gravid med Nils sa registrerade jag mig pa familjeliv.se och borjade skriva i en trad med tjejer som skulle ha barn nastan exakt samtidigt som mig. Det kandes viktigt for mig att halla lite koll pa hur det funkar med graviditet/bebisar/barn i Sverige. Vi ar 16 tjejer som har hallt i hop i 2.5 ar nu men eftersom traden pa familjeliv kunde lasas av vem som helst sa beslutade vi oss for att lagga upp en grupp pa facebook istallet. Dar kan vi skriva utan att nagon som inte blivit 'inbjuden' kan lasa. Valdigt bra!
I ovrigt haller jag inte direkt kontakt med mina vanner genom facebook. jag har ju bloggen och annars skriver vi mest email till varandra. Men visst ar det lite skoj att kunna soka upp gamla vanner om man nu vill det.
Egen Facebook profil?
- Japp!
Är det något ni rekommenderar??
-skojjigt sätt att hålla sig uppdaterad på vad folk gör och smidigt sätt att hålla lite lagom kontakt.
Är det såpass bra som så otroligt många tycker?
- bra eller inte hänger mycket på om man hittar gamla vänner där inne eller inte, själv har jag hittat drösvis och tycker att det är skoj. sen vetti fåglarna hur länge FB känns skoj...
Jätteintressant att läsa era erfareneheter och åsikter. Jag tror att jag ska ge det en chans, men jag är inte helt övertygad om att det är "min grej" heller. Å andra sidan är jag ju lite fundersam över att det s-k-u-l-l-e kunna vara lite för mycket av min grej och att jag ska "fastna" där lite för många timmar per dygn...
Men som sagt, kanske jag ändå ska ta och fixa mig en profil och sedan se hur det utvecklar sig.
Facebook har jag precis gått med i så det har jag inte så många åsikter om ännu. Har en känsla av att jag är lite för gammal (37), hittar inte så värst många bekanta där..
Men! Jag skriver ju för att tacka för din kommentar på min blogg! Jag blir aldrig så glad som när någon som själv är adopterad läser det jag skriver.
Jag vill ju min son allt det bästa i livet, men känslan av att vara adopterad kan jag ju aldrig till fullo sätta mig in i, fast jag önskar att jag kunde det.
Jag kommer att fortsätta kolla din blogg, har själv bott over there för evigheter sedan, dock inte i NY.
Nackdelen är ju att det kan ta ytterligare tid. Du får nog helt enkelt testa och ge det någon månad eller två och se vad du tycker.
Helga,
å vad roligt att du tittade in här! Ja, jag tycker det är jättekul att läsa din blogg. Den är så otroligt bra skriven och jag tycker verkligen det är både roligt och intressant att läsa om par som är ungefär i min egen ålder och som har adopterat. Lite spännande att se det från "den" sidan. :-)
Kul att du bott på denna sidan Atlanten. Då kanske du känner igen en del av de "problem", eller de "jättecoola" saker som man kan råka ut för här...
Facebook var lite för mycket i början, kände att det tog för mycket av min tid. Så jag deaktiverade kontot. Men sen tjatade alla och jag aktiverade igen. Har lyckats hitta gamla klasskompisar hela vägen tillbaka till lekis, och det är häftigt att se vad det har blivit av dem! En rekkomendation är att stänga av de flesta notifications, annars får du en drös av medellanden hela tiden när folk "gör" saker med dig...
Sweflo,
okej! Tack för tipset! Än har jag inte skapat mig en profil men det blir nog en så småningom. Är ändå lite sugen på att testa.
och kasnke kan det faktiskt fungera bra som ett sätt att hålla kontakten med vänner som är spridda över världen.
Saltis, jag har varit med i Facebook i några månader men hänger där inte så mycket. Men jag tycker att det är ett kanon sätt att ta kontakt med gamla vänner som liksom har försvunnit ur ens liv och man inte har några kontaktuppgifter till.
Och häromdagen så fick jag några filmer som jag skulle ge vidare till någon jag inte träffat förut . Jag fick instruktionerna att ge dem till svenska Johanna med 3 barn i Little Vikings (där jag är medlem, tillsammans med över 100 andra familjer här i Bay Area). Så jag gjorde lite research och fick reda på vad hon hette i efternamn (för hon som gav mig filmerna har flyttat till Sverige och visst inte efternamnet). Hade ju itne hennes kontaktuppgifter, så jag tänkte att jag bara kollar om hon finns på facebook. och voila...där fanns hon och jag kunde kontakta henne.
Jag har även med allt i från gamla jobbarkompisar till barndomsvänner och andra som jag träffat genom livet. En bra social nätverks-site, om du frågar mig! :)
Och jag spenderar inte mycket tid där faktiskt, bara för att kolla läget och skicka meddelanden lite då och då.
Skicka en kommentar