Ok, efter förra veckans berg-o-dal-bana så har vi nu landat och både M och jag känner oss faktiskt lugna.Jag har även kollat upp detta med fostervattensprov också eftersom jag funderat över det. Men känner mig nu väldigt övertygad om att det inte är något vi behöver göra. Enligt de proffs jag pratat med så får man ändå normalt inte veta mer än de "stora kromosomfelen" som Trisomi 13, 18 och 21, samt defekter på könskromosomerna (X & Y), som t ex Turner syndrome. Man kan även se om det föreligger t ex defekter på neuralröret, men detta tittade de mycket noga på vid ultraljudet och allt såg normalt ut, så därför är jag inte ett dugg orolig för detta. Summa summarium angående fostervattensprovet är att man alltså inte "screenar" för några andra mer detaljerade kromosomdefekter (mindre fel som små deletioner eller duplikationer) vilka kan ge upphov till andra kromosomala sjukdomar som t ex 22q11 deletion syndrome eller 1p36 deletion syndrome (det senare är det syndrom jag arbetar med). Detta såvida man inte av någon anledning misstänker att det finns en högre risk för just sådana mindre kromosomfel (t ex ärftlighet eller "högrisk" vid t ex NUPP/KUB-test). Så med denna info känner jag att det absolut inte finns någon som helst anledning att göra ett fostervattensprov. Detta grundat på att vårt ultraljud såg helt normlat ut och att våra värden från NUPP/KUB-testet var så bra. Och om man ändå inte kan få mer info om andra kromosomfel än de stora trisomierna så känner jag att ett fostervattensprov absolut inte är värt (den visserligen minimala) risken för missfall.
Det känns otroligt skönt att ha fattat ett beslut. Ett beslut som bygger både på logik och information från alla läkare och experter jag talat med under föregående veckan, men också på känslan. För jag vet att enbart logik inte alltid fungerar i sådana här situationer som involverar en helt ologisk och irrationell oro. Lika väl som att jag känner att jag inte kan bygga viktiga beslut enbart på känsla, utan faktiskt måste ha någon form av logiskt tänkande i grunden som "backar upp" mitt beslut och som man kan falla tillbaka på när tankarna far runt som surrande arga getingar i skallen.
Men nu när denna pärs är över så känns det plötsligt väldigt roligt att återigen kunna fokusera på det roliga i detta med att bli förälder. Att kunna glädjas igen. Att se framåt med spänning som inte överskuggas av mörka orosmoln. Vi inhandlade ju några bebiskläder förra helgen när vi var på "Babies R Us" tillsammans med K och R (viklet jag skrev om här). Jag fick då en önskning av Aurorabuddha (i en av kommentarerna) om att jag skulle visa vad vi köpt så därför har jag tagit några bilder på kläderna. Det är verkligen inga märkvärdiga kläder utan väldigt basic, men eftersom det var rea, och flera var så himla söta kunde vi bara inte låta bli. När det begav sig visste vi ju inte om det var en liten tjej eller kille som bor i min mage. Därför köpte vi mest "neutrala kläder", men kunde inte motstå några s.k pojkkläder eftersom vi tyckte de var så charmiga! Pojkkläder, vadå? Jo, det stod nämligen "boys clothes" på en lapp i tröjorna. Vi köpte även kläder i någon aprikos färg vilket antagligen anses som "flickfärg" här. Men även detta var något vi tyckte kändes helt okej att ha på en pojke också. Som svensk känns det ju lite främmande med sådär väldigt bestämda pojk- resp flickfärger och/eller pojk- resp flickmotiv. Därför var det inte direkt svårt att köpa "pojkmotiv" eller "pojkfärger" även om barnet skulle vara en tjej, och vi tänkte faktiskt inte på just detta att det var "pojkkläder" förrän vi tittade efteråt. Likaså känns "flickfärger" och "flickmotiv" på kläder till en pojke också helt okej. Men visst, kanske kommer folk här att tycka det är väldigt underligt med en son i aprikost eller en dotter i blått...?Här är iallafall ett par bilder på inköpen.
Vi fick ju också en hel del kläder av våra vänner L och Ö när vi hälsade på dem i Sverige i december. Det mesta i de väldigt små storlekarna som nog kommer bäst till hands i början. Jag gissar att man kommer få en del kläder i present också och då blir det nog också mest i någon av de minsta storlekarna.Därför köpte vi nu inte enabrt smått utan även några kläder i lite större storlekar. Alltså inte enbart för nyfödda, utan från ca 3 månader och upp.
Så vem ska ha dessa kläder då? Blir det en liten med snopp? Eller blir det en liten med snippa?
Av de som kommenterat har ju snopp klart övervägt. Min egen känsla sa ju också snopp. Likaså min kompis "cravingtest". Och av de "skojtest" jag gjorde på nätet så var det ju två som visade på snopp, medan det tredje var "osäkert" och kunde bara säga 50/50 för snopp eller snippa, vilket såklart är det mest vetenskapliga oddsen. Endast Desiree och Annika och JaCal gick tydligt mot strömmen.
Så vilka hade rätt??? Majoriteten eller de tre motvallsbloggarna?
Härmed kan jag nu GRATULERA... .
...trrrrrumvirvlar.......
..............................
........................
......................
..................
.............Desiree, Annika & Jacal!!!!!!!!
NI var de som höll på Snippan!
Tattattataaattaaaaa (fanfar)
Enligt ultraljudet så är det alltså en liten flicka som simmar runt i min mage!
Jag hade alltså felfelfelfel....!Och M tycker att det är otroligt roligt att jag som var så "säker" faktiskt hade totalfel! Hahaha!!!
Faktum är att min känsla var så stark att jag faktiskt blev lite överraskad på ultraljudet när vi fick veta könet.
Innan hon började att scanna magen så frågade hon ifall vi ville veta könet eller inte. Vi sa att vi gärna ville veta ifall det gick att se. Så hon började helt enkelt scanna och redan då såg vi på skärmen något som faktiskt såg ut som en liten snippa. Men eftersom hon inte sa något om vad vi såg så tänkte jag att det kanske är svårt att se ändå. Jag har hört av flera att det är svårt att säkerställa könet hos ett foster med enbart ultraljud eftersom det är så små skillnader på pojkar och flickor när de är så små foster. Men i slutet av scanningen (innan detta hände med cystan och harmynta läppen) så sa hon "Are you ready to get to know the gender?". Och vi svarade såklart ja i munnen på varandra. "It's a little girl" sa hon då. Och jag blev som sagt förvånad. Och M skrattade gott åt min förvåning.
Sedan kom ju allt annat "i vägen" och detta med könet på barnet hamnade naturligt nog totalt i skymundan.
Men nu håller jag som bäst på att ställa om mig från en liten XY till en liten "Agent Dubbel-X"!
Fortfarande så vet jag dock att det är svårare att säga säkert att det är en tjej jämfört med om man verkligen ser en snopp på ultraljudet, då man med mycket större säkerhet kan utgå från att det är en kille. Så vi får väl se vad som tittar ut till slut. Även om jag nu verkligen tror på en dotter.
Coolt är det oavsett!
En dotter. Barnet känns faktiskt ännu mer verkligt när man vet könet på något vis. Som att man är ännu ett steg närmare en riktig person. Det är verkligen en häftig känsla!
Nu är det namnet som blir nästa kluriga val.
Kromosombilden ovan är från "BBC News"
Inlägg
29 kommentarer:
ÅÅÅÅÅH! Stort grattis!!! Vad roligt! Visserligen med en av varje, skulle jag ju säga exakt samma sak om det varit ett XY istället. Hi hi - jag visste väl att det var en tjej! ;-) Skönt att du fattat beslutet om fvp - och du - NU ska du börja njuta och bara mysa resten av graviditeten. Ja, i alla fall fram till typ 34-35 då du kommer vara så trött på det hela... ;-) Det är väldigt könsuppdelat vad gäller kläderna - svårt att hitta "könsneutrala" färger - och utan bilar/dinosaurier eller prinsessor/blommor. Suck och stön. Men om man letar lite kan man hitta - www.babystyle.com kan ha fina saker. Annars är jag stort PoP-fan...
Stort grattis till er lilla tjej!!
Ah wow vad roligt!! Och jag hade HELT FEL!!! Det maste kannas haftigt att veta nu men visst ar man anda spand pa att fa se 'vem' som ar dar inne. Hur de ser ut och hur de ar tyckte jag var jatte roligt att fundera och klura over nar jag var gravid. Jag var ju helt bergsaker pa en kille och tror att jag skulle blivit jatte forvanad om en tjej kikat ut.
Jatte kul att se vad ni kopt till den lilla ocksa! I England ar det ocksa valdigt mycket rosa/blatt och allt ar valdigt uppdelat med typiska kill och tjejmotiv men jag ar typiskt svensk sa har inte brytt mig om det dar sa mycket. Jag gillar ratt sa 'retro' klader sa NIls ar kladd i en hel del 70-tals klader och har valdigt lite blatt egentligen...
Visst ar det underligt nar kladerna ligger dar hemma och man inser att om nagra manander sa ska nagon faktiskt ha de dar sma kladerna pa sig... en riktig liten person! Jag kommer ihag nar jag hade tvattat alla Nils sma klader (innan han var fodd) och hangt upp dem pa tork. Bade jag och Ben tyckte att det kandes urskumt.. och roligt!! :-)
JaCal,
Tack!!! Och ja, du var ju en av de få som faktiskt hade rätt! :-) Jag gillar också PoP men det finns väl inte här i USA?? Tack för länken babystyle.com, ska kolla in den också!
Och ja, nu känns det skönt och jag känner ingen oro längre. :-)
Millan,
Haha! Ja du var ju inte ensam om att gissa fel... Själv kände jag mig så otroligt övertygad om en pojke jag med. Det är väl bara att inse att min intuition är helt kass...! ;-)
Ja och detta med klädfärger/motiv var väldigt slående här. Väldigt mycket var verkligen allt annat än könsneutralt. Men som sagt, det går går säkert att hitta en del "roligare" kläder än superrosa med prinsessor på?? Jag har inget emot sådana kläder heller men då ska det vara ngt enstaka plagg eller så. Inte ALLA!!!!
Och ja, vi har en låda med kläderna vi fick från våra vänner i Sverige. Och så har vi även de nyinköpta kläderna där. Ska tvätta dem och fixa iordning lådan lite mer när det närmar sig. Än så länge får de ligga där och vänta... Men jo, när vi kom hem med kläderna från våra vänner och också nu när vi handlade kläderna du kan se på bilderna här, så kändes det helskumt!!!! Roligt, och liksom pirrigt. Men också helt knasigt! Att ha saker till någon som finns men som fortfarande inte finns "hos oss". Det kändes superkonstigt.
Grattis till lill snippan! :D
Nu blir jag ju också supersugen på att få reda på om vår lilla böna verkligen är en snippa..
Jag har också köpt en massa baby kläder. Mest bodies i vitt men det har även inhandlats 3 blåa och ett par sleepsuits i grönt/grönvitt.
Till detta har jag matchande sockar i rosa..ha,ha..
Jag älskar blått och min lilla böna, om flicka, kommer att bära blå kläder.
Jag gillar inte rosa så den färgen kommer nog att falla i skymundan här hos oss.
Snart dags för inhandling av spjälsäng och andra saker. Tiden går fortare än vad man tror och kanske man inte är så sugen på att springa på affärer senare när man är som en flodhäst.. :D
Skönt att ni bestämt er hur ni ska göra ang fostervattens provet.
Allt kommer att bli så bra, det känner jag på mig!
Skoj om våra små tomtar får träffas en dag i framtiden.
KRAM!
Jess,
tack!!!
ja det är skoj att veta tycker jag! :-)
Men ni kommer ju få veta innan födseln iallafall!!
jag ahr inget emot rosa som så, men tycker det vore så tråkigt att klä sitt barn i enbart rosa... Blä!!!
Plus att just babyrosa och faktisktmäven babyblå, är rätt trista som färger kasnke??? Som sagt ett par plagg går bra men inte en hel garderob. Jag gillar som Millan lite retrokänsla, och framförallt blandade färger och motiv!!
Oj vi hra inte alls kommit så långt som till att tänka på säng. Vagn har vi fudneringar på men fortfarande inget aktivt letande... Vi får se.
men jag ligger ju lite efter dig också så än kasnke vi har tid...?! ;-)
Och visst vore det skoj ifall bebbarna fick träffas ngngång i framtiden! :-)
ALL right, SALTIS!!! Det var väl det jag visste :-))
en snippis!!!
KUL!! Alltså jag minns vilken bubblande lycka JAG kände när jag fick höra att det var en tjej. Det var ju det jag så innerligt gärna ville ha!! Kan nästan känna än idag hur det kändes just då...
Namnet ja...inte lätt, inte lätt...Det ska ju gärna funka internationellt.
Och flickkläder...Jamen det finns det i parti och minut och dom är så fina...Nu vill jag ut och kolla babykläder...
Kan man inte ha en cyber-shower???
Kramar i massor!!!
GRATTIS, GRATTIS! Vad roligt med en baby girl. Och ursöta kläder.
Vicka fina klader! Tack sa mycket for att du visade dom!
Och tank att det ar en flicka! Da kan du ju inte kopa den dar trucken jag hade pa min blogg haromdagen... :o)
Jag var overtygad att jag skulle fa en flicka, bada gangerna, nar jag fodde barn. Jag vart sa *forvanad* nar det var en pojke som kom ut. Sallsamt anda, pa nagot satt... att det alls ar mojligt, menar jag...
Annika,
Japp du hade helt klart bättre intuition än jag själv!! :-)
Jo det känns jätteroligt att veta könet faktiskt. Fast jag hade verkligen blivit lika glad för en pojke. Känns det som iallafall. Vi hann ju liksom itne ritkigt smälta detta med tjejen innan vi fick de där jobbia beskeden på Ulet, så det är faktiskt inte riktigt förrän nu som man börjar glädja sig åt vetskapen om "vilken sort".
Ha! Jo såklart kan vi ha en cyber shower...!! Hehe! Blir det på min eller din blogg då'rå?!?!?!? ;-) :-D
Och namn, ja det ska ju fungera här. PLUS att vi vil hita ett anmn som man kan uttala både i Stockholmstrakten och i Skåne där M kommer från... Så många namn med R, U och O går ju liksom bort.... ;-)
Sporty spice,
Tack tack!!!! Ja kläderna känns bra även om det känns lite skumt att ha köpt dem innan man har någon att använda dem till...
Auororabuddha,
Tack! Ja när du ju frågade efter att få se dem så tänkte jag att, jamen självklart ska jag visa dem på bloggen!
Och en sådan där truck blir det nog. Minst en... för jag är kär i de bilarna! :-)
Jag blev även kär i en "mobil" som man kan hänga i taket ovanför t ex en barnsäng eller så. Den hade jättefina flygplan av lite "gammaldags modell". Och ja, hm jag är lite svag för just sådana plan också...
Visst är det lustigt att det verkligen kan BLI ett barn!!! Jag är fortfarande förundrad. Ibland känner jag att jag inte riktigt fattat ändå. Att det efter allt kämpande verkligen blev ett litet liv! :-)
Haha! Grattis!
Jag och min cravingsteori hade fel! Så uppfriskande!
Kommer bli en cool liten NYC-tjej och snygg - med de generna (jag har ju kikat i fotoalbumet på er hemsida ...)!
Stor kram!
Grattis! Flickor är mycket roligare och lättare att köpa kläder åt, så det är ju en fördel. Jag va rlika dan, helt säker på att vi skulle få en Eric, så vi blev helt paffa när det var en tjej! Men nu skulle jag aldrig kunna tänka mig att ha en pojke... Ett tips som jag kan ge (folk tyckte jag var knasig) är att köpa mycket blöjjor i förtid. De kommer ju garanterat att gå åt, och det var så skönt att ha ett stort lager redo. Jag köpte lite olika märken och storlekar när jag såg något på rea. På så vis kunde vi prova oss fram till vilket märke som passade bäst för vår dotters passform. Köpte dessutom en hel del "wipes". Pampers Sensitive var kanon för en nyfödd, och sedan bytta jag till de mer räfflade Huggies när bajset blev fastare efter ca 6 månader. Man kan aldrig ha för många wipes, de kan användas till mycket, inte bara barnet! Jag hade mycket kläder innan hon föddes, och det var skönt. Vi hade ingen "baby shower" eller liknande, fick bara några få presenter, så det var kanon att sprida ut inköpen innan hon föddes. Och jag var i en total dimma typ de först 2.5 månader, jag var helt slut av allt ammande och ingen sömn. Men sedan helt magiskt började hennes personlighet verkligen titta fram och det blev mer att man hade ett barn och inte bara rnätandes och bajsandes bebis. Det blev riktigt kul faktsikt! Jag rekommenderar också att du kommer ut och gör nått i början, för din skull. Ett närliggande sjukhus hade mammaträffar 2 ggr i veckan som vi gick på, det var härligt! Mammor som grät och bölade och skrattade och hade kul. Vi gick dessutom till Gymboree när hon var bara 2 månader, men det var ju helt klart för min skull.
Det värsta med hela upplevelsen att ha en ny bebis var nog hormonsvängningarna och tröttheten, man blir ganska mör av det. Men det är sååå värt allt. Många grattiskramar och lycka till!
Grattis Grattis till tjejen i magen!!!! Vad avundsjuk jag bli nu!!! :-)
Skönt att ni börja känna er lugna nu med alla tester och så. Vi hoppas på det bästa framöver och njut nu så mycket du/ni kan av att ha en bebis i magen!
Kram på er!
Min stora lilla värld,
ja du AM. Sorry!!! jag är kasnke undantaget som bekräftar regeln i din cravingteori... ;-)
Hehe, ang utseendet så blir det intressant att se vilka delar av mig och vilka delar av M som hon kommer att ha. Kanske inga?? Det enda jag hoppas att hon inte ärver från M är hans otroligt dåliga pigment som gör att han brönner sig även när det är mulet!
Sweflo,
Aha, så det är lättare med kläder till tjejer. Är ine tjejer mer "noga" med sina kläder än killar dock? När de blir några år alltså. Typ mer modeintresserade redan i 3-årsåldern?? Det har jag hört av vänner med små tjejer... :-)
Tack också för tipset om blöjor! Kankse vore det som sagt bra att skaffa ett lager i förväg. Och detta med vad man gör efter att barnet kommit. Jag hoppsa verkligen att jag kommer att gå ut och göra saker och itne enbart stanna hemma. Men som sagt, det är svårt att försöka fundera hur det kommer vara då. Det känns än så länge sååååå avlägset på ngt vis...
Men som sagt, jag hoppas verkligen att jag kan hitta någon form av socialt umgänge också!
Och jag lovar att jag ska försöka minnas att hormonsvängingarna går över. Jag inser att det säkert kan vara svårt just när man är mitt uppe i det, men jag ska verkligen försöka.
Tack igen!!!
:-)
Mrs B,
Heeej!! Vad roligt att se dig här på min blogg!!!
Jag vet inte om jag glömde kommentera och gratulera till ert lyckade dop förresten! Men gör det här och ju iallafall! :-)
Du borde inte vara avis, du verkar ju ha två underbara pojkar!
Och nu ska vi verkligen njuta! :-)Kram!
Jaaaaa!!!! Vad kul med en liten tjej! Ha ha vi var några få som gick mot strömmen, kul att vi fick rätt. En liten dotter, underbart. Det där med bebiskläder är likadant i Sverige med tydliga indelningar av tjejkläder och pojkkläder. Men jag tycker gott att tjejer kan ha en hel del av pojkkläderna. Fattar inte att det ska vara så himla könsfixerat redan då de är nyfödda. Vad skönt att ni fattat de jobbiga besluten och nu kan gå vidare och njuta av er dotter utan en massa orosmoln. Jag är övertygad om att du har fattar rätt beslut. Det måste vara otroligt skönt att kunna ha en vän som är gyn som du har disskuterat med och dessutom också disskuterat med din läkare. Så skönt det måste vara att kunna dra den där lättanadens sucken efter den pärs som ni ändå behövt gå igenom. Jag är så glad för din skull och M´s att ni snart kommer att få en liten tjej.
Kramis
D.
Grattis till er lilla tjej! Vad underbart.
Tips för bra bebiskläder är eBay. Jag hatar att shoppa och kunde på eBay köpa hela uppsättningar med avlagda kläder i superskick för en spottstyver. Det bästa med det är att jag slapp gå i affärer!!
Desiree,
hahaha! Ja du var ju en av de få som faktiskt gissade rätt! :-)
Och jag bryr mig inte alls om detta med olika pojk- resp flickkläder. Det trista är väl att utbudet verkligen ÄR så otroligt fixerat vid detta. Tyvärr.
Och ja, det känns så skönt att äntligen kunna gå vidare. Och det har verkligen varit otroligt "lyxigt" att kunna konsultera min kollega och att dessutom kunna få extra "hjälp" också! Tack för stödet!!
Kram!
Thy,
Tack! Ja eBay är nog bra! Särskilt för små kläde eftersom de verkar växa ur dessa storlekar innan de hunnit "slita" ut dem.Hehe kul att du inte heller är ngn shoppingperson... Jag gillar dock att shoppa vissa saker, men är usel på att få ändan ur och shoppa typ kläder till mig själv... Jag blir liksom less bara av tanken på att jag ska gå in i ett provrum... ;-)
Jag röstar på det superbra iga namnet....trumvirvel.......ANN!!!!!! Ett utmärkt kort och koncist namn som även funkar i USA. Visst är det konstigt att jag lobbar för just detta namn?! =) Haha!
Nä skämt å sido. Kanske Viola efter mormor Ingrid (hon som hatar det namnet själv, kanske inte, haha)?
Hörde att Marias barn bytt namn nu nyligen från Ian till Ivar. Så det där med namn är nog ingen lätt match. Nu hade jag ju vant mig vid Ian och så ändrade de bara. Måste ställa om lagom till dopet i juni. Borde väl gå va?
Ha det bäst! kram
Ann,
OJ! jag trodde han skulle heta Kaspian!!!!! Där ser man. Det verkar som om de testar flera namn...
Jag ahr annars fått ett tips på "Vivian" av vår sekreterare som heter just Vivian.
Haha!!!!
Kram!!!!
Åh, en tjej. Underbart Saltis, ni ska få en liten dotter. Tänk, en dotter. Jag kan helt klart tänka mig det känns mycket mer verkligt när man vet könet, som att det är ju verkligen en person därinne... Men som du sagt flera gånger, könet kvittar det viktiga är det är ett friskt barn. Men lite roligt är det ju i alla fall, dessa gissningar flicka/pojke. Kanske ännu roligare för alla andra kompisar, bloggisar och andra än ni föräldrar.
Namn ja... Nu får ni klura. Personligen tycker jag det är lättare komma på massor med fina flicknamn, vet inte varför. Men pojknamn är knepigare tycker jag.
Vilka fina kläder, helt i min smak. Jag tycker det är tråkigt med bara ljusblåa pojkkläder och rosa för flickor. Smart göra som ni, dvs mixa och även ta från pojkavdelningen. Spelar ju ingen roll om det står boy på lappen liksom.
Vet du, det är jättekul få följa med din graviditet på bloggen. Ska bli spännande att få hänga med till slutet av juli nu. Jag säger som Annika, en cyber showe hade varit nice ju :)
Förresten, nåt jag tänkt på. Vad säger man på amerikanska för snopp och snippa. Jag antar att de inte säger p-s (skriver inte ut det ifall det börjar komma en massa konstiga träffar på din blogg) utan de har väl nåt mer "barnnamn" på könsdelarna. Jag har ingen aning vad de kallar sina barns snoppar och snippor. Vore kul veta...
Skönt också med beslutet angående fostervattensprov. Jag känner precis som du, ett beslut som baseras både på logik, kunskap och känslan. De är de bästa besluten.
Fortsätt mysa nu, snart är ni tre!
STORT GRATTIS! Det är såå kul att ha en dotter! Jag trodde ju liksom du att jag skulle få en son och såg fram emot det men nu är jag så glad att jag har en dotter. Tänk bara när hon blir äldre och vi kan gå på stan tillsammans och shoppa, när hon ska gifta sig, när hon ska få sitt första barn... Och trots att jag är emot rosa/ljusblått så ÄR det kul att få köpa söta klänningar då och då! /Muggles
Ann,
oj jag ser nu att jag råkat "posta en kommentar" i M's "identitet" eftersom jag använde hans dator! ;-) Där ser man. Jaja, det spelar ju ingen roll egentligen.
Anne,
Ja du detta med namn känns faktiskt lite komplicerat tycker jag. Själv hade jag ett par killnamn jag funderade lite på (även om jag itne funderade särskilt aktivt) men tjejnamn har jag inga förslag på!!!!! M har ett favvonamn men det har nu visat sig seglat upp rejält på topp-listan över namn i Sverige, och vi skulle allra helst inte vilja ta något som hör till de allra allra vanligaste. Mitt namn är ju ett av de vanligaste för tjejer födda på 70-talet och SÅ kul var det ju inte att heta samma sak som hur många som helst...! ;-)
Det där med snopp och snippa har jag ignen aning om faktiskt. Alltså vad det kallas här?
Kanske vet några av de bloggare som ju har barn??
Vore intressant att få veta.
Muggles,
Heeej tjejen!! KUL att se dig titta in i bloggen!!!
Jo visst är det lustigt att man kan känna nnågot så starkt och sedan är det bara helt fel! ;-)
Haha, du är iallafall en av mina "mönstermorsor" så kan jag bli bara hälften så lugn, sansad, cool och lugn som du är som mamma så blir det nog bra!
Din lilla tjej verkar ju förresten vara en supergo liten tjej också!! :-)
Åh, vad roligt med en liten tjej, GRATTIS! Problemet med kläder är verkligen irriterande. Mina grabbar gillar starka, klara färger, den lille gillar glitter och Hello Kitty också, hur lätt är det att hitta såna kläder?? Det finns ju bara lastbilar och sånt på killkläderna, som dessutom är svarta, blå eller gröna! Morr.
Min dotter är 5 och har noll koll på mode! Hon blir jätteglad för nya kläder, men bryr sig bara om bekvämlighet. Jag tror det där kommer från föräldrarna, de plockar upp signaler från dem att kläder är en status grej, tror jag. Har stött på en del av dessa familjer. Många sådana familjer är dessutom insöade på det där med beauty pageants. Min dotter blir rörd om hon får något i rött, hennes favoritfärg, och tycker det är coolt om det är någon tuff groda/monster/annat häftigt, hon är både tomboy och flickaktig, bra blanding tror jag. Men med en mamma som jobbar hemma och kär sig i super causal stuff är det nog svårt att fastna i någon modefälla, ha ha!
Sweflo,
det ligger säkert ngt i det. Fast mina vänner är långt ifrån modeintresserade själva. Det verkar mer vara sådant som de har plockat upp från kompisar på dagis??
Beauty Pageants är hemska tycker jag! Såg "Little Miss sunshine" som jag fulkomligt älskade, men trodde det var lite överdrivet eftersom det var film. men sedan såg jag ett klipp på Youtube i en av bloggarna (kasnke din??) från ngn dokumentär om detta och det var ännu värre än på filmen! Hu!!!
Kallas inte snopp för "willy" i England. När jag var på språkresa och bodde hos en familj sa de i alla fall alltid "willy" om hans grej. Don't kick your brother on his willy" var typ som ett mantra föräldrarna sa 100g/dagen till lillsyrran. Så det här har fastnat.
Men jag tror inte man säger willy i USA, det är jag nästan säker på.
Jaja, en parentes bara...
Anne,
hm, nu när du säger det så har jag nog hört det. Fast itne här. Kom precis på ett avsnitt ur South Park (en av mina favoritserier) där Butters sjunger en sång när han är på toa. Då sjunger han "Hey Mr weener..." eller ngt ditåt. Kanske är detta ett slanguttryck för snopp?
Fast jag har ingen aning om vad motsvarigheten till snippa skulle vara här? Å andra sidan så är ju även snipa ett väldigt ungt ord i Sverige också...
Kul, kul, med en liten tjej! Men kul hade det iofs varit vad som. *hihi*
Och kanske är det så, att kläderna är mindre könsindelade i Sverige.
När jag fick min son, för snart 4 år sedan, var dock affärerna i Sverige ett enda stort hava hav antingen blått eller rosa. Vi bodde i Danmark då, och det var samma (t.o.m än värre, om möjligt) där. Och tjejavdelningarna för spädbarnen var dessutom ofta upp till 3 gånger större än killavdelningen. Det var det allra konstigaste tyckte jag; det är ju mammorna som köper kläderna som oftast, och det klädköpsintresset är väl inte annorlungda om man är mamma till en killbäbis eller tjejbäbis...?! ;-)
Jag såg dock sist jag var hemma i Sverige att affärerna nu är väldigt fulla av "unisexkläder". Grönt, brunt osv, som passade alla. Samt blått till tjejer och röd-rosa till killarna. Så ska det vara! :-)
Själva har vi dock inte behövt köpa så mycket kläder ännu. Första året köpte vi t.ex bara en mössa och ett par strumpebyxor! Vi lånade lite till de första par månaderna, sedan fick vi ju också massor. Jättebra, även om man så klart gärna ville ha köpt lite oxå, men det kändes ju också lite onödigt. :-)
Lullun,
ja vi hade blivit lika glada för en pojek som för en flicka! :-)
Detta med fler tjejkläder än killkläder tycker jag också är lite konstigt. Jag ahr också sett det i vissa affärer. Visst, som tjej kan man ha kjol och klänning också, så dessa saker "illkommer" ju till den "vanliga listan" av kläder. Men så många fler plagg att tjejavdelningarna blir 3 gånger så stora som killavdelningarna känns ju lite knasigt.
Skicka en kommentar