fredag, januari 09, 2009

Fredagstema - Förändring

Äntligen ska jag försöka få ihop ett inlägg till Fredagstemat igen. Det var hur länge sedan som helst sedan jag skrev något fredagstema. Denna månad är det Strandmamman i Finland som bestämt vilka teman det ska vara och dagens är Förändring.

Ett väldigt intressant tema tycker jag. Särskilt som förändring är något som man kan längta efter men också kan vara rädd för. I förändringens natur ligger ju alltid en mycket hög osäkerhetsfaktor. "Man vet vad man har men inte vad man får" som det ju brukar heta. Och visst är det så. Man kan aldrig i förväg veta hur en förändring kommer att påverka en själv och ens liv. Men det är till viss del detta som är tjusningen med förändringar också tycker jag. Att det är något okänt som väntar bakom nästa krök. Men det är väl detta som gör att många ofta kan känna oro inför förändringar i livet. Själv tror jag ändå att förändringar faktiskt är nödvändiga för att vi ska utvecklas. Som individer. Även sådana förändringar som, när de sker inte är särskilt positiva tror jag är viktiga. Det är ju på något vis genom förändring i våra liv som vi utvecklas och växer.

För egen del har jag genomgått en hel del större förändringar under mitt liv. En del som jag minns, andra som jag inte alls har något minne av. En del förändringar har varit positiva och spännande. Andra enbart hemska, jobbiga och sorgliga. Men summa summarum är att även de sistnämnda nu är en del av min livshistoria och därmed en del av mig själv. Hur hemska de än var att uppleva så kan jag ändå i efterhand se att de format mig till den person jag är idag. Självklart hade jag gärna varit utan de här förändringarna men jag kan faktiskt se att jag nog faktiskt lyckats att ta med mig något gott ur dem ändå trots att man inte kan tro att det skulle gå. Och det är nog detta jag hoppas att jag ska ha förmågan att göra inför framtida förändringar också. Livet ut. Att oavsett om de varit till det bättre eller det sämre kunna ta sig igenom dem, acceptera dem och så småningom kunna ta med sig något, om så bara en promilles promille, av styrka, självinsikt, lärdom eller förståelse. Att inte enbart passivt låta sig svepas med, utan även aktivt kunna ta vara på de bra saker en förändring trots allt kan föra med sig. Även om förändringen i sig är något man helst varit utan.

Vissa förändringar sker väldigt hastigt. Från en minut till den andra kan ens liv förändras helt. Andra förändringar går väldigt långsamt. De kommer liksom smygande så man knappt märker det förrän man en dag plötsligt inser att saker och ting inte är som "förr". Det kan vara ens omgivning eller kanske en själv som person.

Som utflyttad till ett annat land kan jag säga att detta förändrar en mycket. Och här handlar det både om snabba förändringar som kan ske över en dag, en vecka en månad. Men framförallt tror jag det handlar om  just de där långsamma smygande förändringarna. Man acklimatiserar sig till en ny miljö, en ny kultur ett nytt språk, en ny livsstil. Det tar tid. Man förändras liksom lite i taget.  Knappt märkbart. För min del kände jag verkligen av det nu när jag var hem till Sverige i julas. Det gjorde jag inte alls i början. Då var det enbart som att "komma hem". Hem till allt som var invant och tryggt. Allt från sociala koder till språk och den där speciella "igenkänningskänslan" som man har till sitt eget land och sin egen kultur. Men nu senast upptäckte jag att min syn på mig själv, mitt liv, min omgivning och framförallt på Sverige och det svenska definitivt har förändrats. Det är som att se på Sverige med nya ögon. Vissa saker som förr kändes så naturliga att man inte ens reflekterade över dem kan jag nu reagera på. Man kommer på sig själv med att tänka "Hallå, var det såhär det var??"

Självklart är Ella den allra största och mest omvälvande förändringen i mitt vuxna liv. Att få lyckan att lära känna denna nya och helt unika lilla person känns verkligen som en ynnest. Jag har sedan hon föddes också blivit mycket mer van vid "snabba" förändringar eftersom bebisar har en tendens att utvecklas i en rasande fart. Plötsligt inser man att man förändrar sin vardag ständigt. Helt beroende på att Lill-Snorpan förändras hela tiden. Växer. Utvecklas. Det är så roligt och spännande att få följa henne på hennes livsresa. Och förändringen är absolut inte enbart något i min "praktiska vardag", utan kanske framförallt på ett helt annat plan. Den förändring som faktiskt sker konstant med mig som person. Att få följa en annan persons utveckling som individ är nog det mest fantastiska man kan vara med om, och en av de saker som gör att man själv utvecklas och förändras. Detta oavsett om det handlar om sitt barn eller om andra personer som står en nära. Man ställs inför situationer man aldrig tidigare ställts inför. Plötsligt dyker nya frågeställningar upp. Saker man aldrig tidigare kunnat drömma om händer och man måste fatta beslut. Vissa snabba, vissa långsiktiga.

Så nu ser jag fram emot detta nya fräscha år. Att det kommer bli fyllt av förändringar av olika slag är jag helt säker på. Och faktum är att jag verkligen ser fram emot dem. Trots att man ju "vet vad man har men inte vad man får" så gillar jag förändring. Det visar att tiden, världen och man själv inte står stilla utan faktiskt rör på sig. Och det gillar jag. 

14 kommentarer:

Anna, Fair and True sa...

Vilket fint inlägg! Jag har ungefär samma inställning till förändring: jag ser fram emot det och bejakar den.

Att flytta utomlands (och återvända, både för de korta besöken och för gott) samt att få barn måste vara två av de största förändringarna i livet. Ja, att få barn kanske är ännu större men på något sätt kanske man kan förbereda sig mer för det. Eller inte?

Saltistjejen sa...

Anna,
tack!! Ja jag ser faktsikt förändring om ngt positivt rent generellt. Men jag förstår ifall folk också är rädda för förändring.
Att förbereda sig för att få barn, tja jag vet inte. Rent praktiskt kan man ju det, men emotionellt tycker jag inte att man kan det riktigt eftersom det inte liknar något annat alls man tidigare varit med om. Att helt och fullt älska en annan person på det sätt som man känner för sitt barn, det var inget jag tidigare känt. Inte på samma vis iallafall. Svårt att förklara för det låter bara klyschigt. ;-)
Och att flytta utomlands och även att komma tillbaks, tror jag är något alldeles speciellt. Det förändrar en. Och det är förändringar man kommer bära med sig hela livet eftersom de formar och omformar en som person. På gott och ont, liksom alla förändringar.
Hoppas nu ni får en jätteskön helg!
Kramar!

Victoria sa...

Så sant, så sant!! Läsvärt och intressant skrivet, precis som vanligt. Kram och trevlig helg!/Vic

Annika sa...

Helt rätt. Jag glömde den stora flytten i mitt inlägg...men visst är det så...
barn och flytt och en massa annat....som är just livet...
Jättekram till dig!!

StrandMamman sa...

Du har formulerat dig så bra, ett verkligt läs- och tänkvärt inlägg på temat!
Ha ett skönt veckoslut!

Fritt ur hjärtat sa...

Så mycket klokskap. Förändringar är en del av livet. Somligt förändrar vi själv somligt förändrar andra för oss, en del kommer från klar himmel som något bra annat känns som av ondo. Allt det blri summan av det som fomrar oss till de personer vi är. SÅ sant, så sant.

Anne sa...

Åh, vilket klokt och bra inlägg. Jag gillar det. Mycket att begrunda, jag nickade instämmande då jag läste hela din text. Delar din syn på förändring.
Jag tror förresten också att det är "farligt" att fastna i ett "man vet vad man har men inte vad man får"-tänk. Jag tror det är viktigt att ibland tvinga sig till förändring och inte bli den där trygghetsknarkande personen som tror förändringar är till ondo utan våga ta beslut som gör att livet förändras i stort eller smått. Många svenskar kan vara lite rädda för förändring kan jag tycka (om man får generalisera lite).

Vissa förändringar kan man inte påverka, de kommer ändå och är inte önskvärda för de är så tunga och sorgliga. Men som du är inne på, även de förändringarna kan det komma nåt gott ur och de kommer ju om inte annat att alltid vara en del av ens liv, erfarenheter och påverka den person man är och blir.

Jag hoppas också att jag alltid kommer kunna välkomna förändringar, se det som livets nödvändigheter och att bara positiva saker kan komma ur det.
Jag tror livet blir enklare om man precis som du ser på förändringar på det här sättet och har den livssynen som har och som du så bra förmedlar i ditt inlägg.
Förresten, fråga mig inte varför (haha, jag är inte synsk...) men det har känts som att det här Sverigebesöket var lite annorlunda på så sätt att du såg på saker och dig själv på ett annat sätt. Inget du skrivit om, men jag har bara fått den känslan. Du bekräftar det lite i dagens text också. Det vore intressant att höra mer om....
Ha en superbra helg, KRAM!

Saltistjejen sa...

Vic,
tack! vad roligt att du gillade mitt inlägg.
Hoppas att du och killarna får en bra helg ni med och slipper bli sjuka!
Kram!


Annika,
javisst är även flytten en STOR händelse och förändring!
KRAAAM!


StrandMamman,
å tack! Tänk att även "upphovskvinnan" tilll dagens tema tyckte att jag tolkat det på ett tänkvärt sätt. Kul!
Kram till dig!


Fritt ur Hjärtat,
Ja alla livets erfarenheter formar oss ju till de personer vi blir. Förändringar sker hela tiden och därför utvecklas vi ju hela tiden!
Kram!


Anne,
jätteroligt att du tyckte att mina tankar var intressanta!
Jo, jag hoppas verkligen att ens lathet och trygghetssträvande aldrig kommer att komma i vägen för ens förmåga att försöka se positivt på förändringar i livet.
Och visst har du rätt ang detta med min Sverigevistelse. Denna gång var det ett år sedan jag senast var i Sverige, och jag har nu bott här i drygt 3 år. Jag gissar att denna tiden gjort att jag märkte av en förändring hos mig själv. Jag har definitivt fått en förändrad syn på Sverige än vad jag haft tidigare. Vissa saker uppskattar men mer och vissa saker känns väldigt främmande.
Hoppas nu att ni får en fin helg!
Kramar!

Marianne sa...

Jag tror du fick med allt. Och som vanligt fantastiskt väl uttryckt. Huvudet på spiken helt enkelt!

Stora kramar!

Lia sa...

Åh vad jag gillar det här inlägget! Du har verkligen fångat det pirrande, och även ite vemodiga i att världen förändras...och därmed människorna i den. Jag skulle gärna höra mer om hur du såg på swea nu när du var hemma! Vad har ändrat sig? Det är så spännande ju, att man kan rota sig på nya platser och få nya perspektiv på tillvaron. Kram

Petra H sa...

Wow, jättebra skrivet som vanligt Saltis!! Många fina och intressanta tankar om förändring.
Jag är en sådan person som gillar förändring, som är nyfiken på den och ser framemot förändringar - ja, så länge de är positiva framförallt. Men som du säger så formas vi även av de negativa förändringarna (eller erfarenheterna) och utan dem hade vi inte varit de vi är nu.
Och visst är det skönt att man inte kan förutsäga alla förändringar, då skulle livet bli ganska trist tycker jag. Tänk om livet hade blivit exakt som man hade tänkt sig / planerat - ja, då hade ju jag iaf inte suttit i Puerto Rico nu ;-)
Stor kram
PS Ni ÄR SÅ VÄLKOMNA till PR, låt oss bara få våra nya visum och kommma tillbaka till ön så får vi planera er långhelg i karibien (låter urlyxigt, va?)!!

Saltistjejen sa...

Marianne,
p tack! vad glad jag blir!
:-)
Kram och hoppas du kryar på dig!


Lia,
jättetack! Så roligt att du tyckte om inlägget. och ja det kasnke kmmer ett inlägg senare ang min "nya syn" på Sverige och det svenska. men ha inte riktigt tid just nu. Men som jag skrev i inlägget så var detta första gången jag verkligen kände att jag tittade på Sverige "utifrån" på ett helt annat sätt än tidigare.
kramar!


Petra,
jo jag har föstått att du gillar förändring och att du inte vill att det "ska stå still" för länge. haha så det är extra roligt att du i ditt eget förändringsinlägg skrev att ni inte får någon förändring just nu! :-)
Även om det ju på sätt o vis handlar om att ni faktiskt är KVAR i er förändring, eller hur man nu ska säga.... Oj det blev konstigt det där!
Och som sagt, kasnke tar vi er på orden och kommer och lyxsemestrar en långhelg hos er senare i år då!!!!! Låter som ngt jag defintivt skulle kunna övertyga M om att göra. Och Lill-Skruttan hon hänger såklart med! :-)
Megakramar!

Desiree sa...

Som alltid beskriver du saker väldigt bra och klokt Saltis. Jag kan verkligen hålla med dig om det du skrivit. Jag förstår att Ella är en Stooor förändring i ditt liv men en underbar förändring. Jag tycker också att en flytt utomlands verkligen förändrar en själv. Man ser sig själv och sin omvärld i ett helt nytt perspektiv. Man uppskattar saker som man tidigare kanske tog för givet. Man lär sig massor om både nya miljöeer och om sig själv. Ha det bra.

Kram

Saltistjejen sa...

Desiree,
tack! javisst förändras man mycket genom att byta land och kultur. Jag tycker det är otroligt fascinerande faktsikt. Detta att man får en ny syn på både sin egen tillvaro och det gamla landet. Roligt, men ibland jobbigt också. Men helt klart utvecklande oavsett.
Hoppas nu att du snart kommer över din jetlag. Både den tidsmässiga och den känslomässiga!
kramar!