onsdag, januari 09, 2013

Halvåret som gick - januari till juni 2012

Jag har ju funderat över någon form av Årskrönika, men har inte riktigt haft tid. Däremot blev jag inspirerad av Annika och alla er andra som nyligen haft en Halvårskoll. Så jag började kolla igenom 2012 års bildbibliotek. Och som alltid blir jag lika överraskad när jag går igenom bilder från ett år bakåt i tiden. Man påminns plötsligt om en massa saker som man gjort och upplevt men som man faktiskt glömt bort. Inte alltid storslagna saker men många roliga, mysiga, fina stunder. Svårt också att välja ut enstaka foton. Men här kommer iallafall det första Halvåret under 2012 i bilder.

JANUARI
Jag kom igång riktigt bra med att springa regelbundet i början av året. Tidiga morgnar i Central Park. Kyligt men vackert. Att se sin stad vakna är verkligen smått fantastiskt.

Lill-Skruttan ritade sin första Huvudfoting. Det blev inte så många sedan för de fick ganska snart både kropp och navel.

Besök på MoMa

På väg hem genom staden (en bit längs med 5th Avenue) en sen januarieftermiddag.


FEBRUARI
Den vackra, nästan lite magiska Jane's Carousel som snurrar i ett glashus alldeles intill Brooklyn Bridge vid East River i Brooklyn.


Titta mamma, jag flyyyyyger!

När jag skulle få min stämpel i passet (temporärt Green Card i väntan på mitt "plastkort" som aldrig kom) hamnade jag mitt i hyllningarna till NY Giants som just vunnit SuperBowl.


På Alla Hjärtans Dag eller Valentine's Day som det ju heter här, hade vi en Bake Sale för att få in pengar till Lill-Skruttans dagis. Här är bidraget som hennes Green Room bakade och dekorerade.


MARS
I början av månaden var vädret lite omväxlande. Men värmen kom smygande ganska tidigt ändå. Minns denna morgon då jag tyckte att det var för varmt för vintermössa, men Lill-Skruttan var envis och mössan skulle minsann på. Så på väg till dagis var det Nemomössa på huvudet, dinosaurie i handen och Fjällräven Kånken på ryggen.

I mars köpte vi även en scooter till Lill-Skruttan. Efterlängtad var den. Nu började kvällarna bli riktigt ljumma och härliga och vi hade en hel del picknickar ute på kvällarna efter dagis.


Värmen kom ordentligt i slutet av mars. Plötsligt stod hela staden i blom. En explosion. Som alltid denna årstiden. Magnolior, hägg, körsbärsblom. Så vackert! Och uteserveringarna började befolkas.


Magnolia



APRIL
En annan form av skyskrapa såg jag på en av mina många promenader i Central Park i våras.

Påsken innebar såklart Easter Egg Hunt. Och vi hade verkligen tur med vädret....!

I april kom också våra Kära Kära vänner på besök! DET var fantastiskt roligt att riktigt få rå om dem. En helt fantastisk vecka fick vi tillsammans. Och Lill-Skruttan saknade dem i stort sett lika mycket som vi gjorde när de åkt tillbaka hem igen.


MAJ
Skir grönska i Central Park. Här en av mina favoritplatser i den Parken.

Värmen kom för att stanna

En dag i maj damp det ned en mycket speciell inbjudan....!

Min mamma fyllde 70 men tyvärr kunde jag inte fira tillsammans med henne då. Det fick bli uppvaktning med Champagne via "ombud", och det uppskattades mycket även om hon självklart allra helst skulle velat att jag kunnat vara med själv.

En hel del häng med vänner i Central Park blev det under maj månad.

Samt även i DUMBO, Brooklyn

Jane's Carousel igen.


JUNI
Sedan ett par år tillbaka innebär juni alltid Födelsedagskalas. Förra året var det 4 år och en T-Rex-tårta som gällde. Vi hade fantastisk tur med vädret så kalaset hölls på vår lekplats på innegården och blev superlyckat med vattenlekar i fontänen, fiskdamm och glada ungar.

Ett par dagar senare kom så två av mina tjejkompisar till staden. De hade lyckats få mig att anmäla mig till "Tjejmilen" i staden och vi sprang den alla tre. Sedan hann vi även med lite annat också såklart!

Värmen fortsatte under juni månad. Och när det är som varmast tänker jag alltid att det måste vara svettigt att vara ortodox jude. Som kvinna bär man ju dessutom alltid peruk!!

En av de vackra och vamra junidagarna åkte jag med mina f.d jobbarkompisar på Forsränning. Vi hade en otroligt rolig, härlig och skön dag i underbar natur!


Så det svenskaste av det svenskaste - Midsommar. Firades i Battery Park. Jag tycker alltid det känns lika underligt att se midsommarstången resas med Frihetsgudinnan i bakgrunden. En krock mellan två världar som de första gångerna kändes mest konstig men som numera känns alltmer sjävklart ändå. 
Jag hade dessutom på morgonen denna Midsommarafton haft en jobbintervju på Skype, och jag visste redan då att de ville träffa mig för en riktig intervju följande måndag. Så det var med väldigt glada steg jag skuttade runt midsommarstången. Det här var också det första året som Lill-Skruttan verkligen "tog in" mer av allt detta.


Som sagt, det är en hel del man har glömt att man gjorde under året som gick. Något som följde mig under hela första halvåret var dock "Jakten på ett jobb". Fast det har jag inga bilder på direkt så det kommer inte riktigt med i en sådan här Bildkrönika. Men åtskilliga gånger drog jag på mig de representabla kläderna och traskade iväg med resumén i handen, hjärtat i halsgropen, fjärilarna i magen och det där lilla lilla hoppet som en svag men lysande liten låga någonstans där inne i bröstet. Men dessa gånger var ändå ingenting i jämförelse med alla jobbansökningar jag skickade in. Och för varje gång sjönk det där lilla lilla hoppet ett pinnhål längre ner då jag inte fick något svar. Att detta färgade det mesta under det här första halvåret är inte konstigt. Även om man i nuläget (när man sitter med facit i hand) ibland kan ha nästan lite svårt att minnas hur den där skuggan liksom skymde så mycket under den där tiden.

De sista 6 månaderna under 2012 får komma i ytterligare ett inlägg lite senare. Nu är det mid-week och vi har redan hunnit en dryg vecka in i det nya året. Julen känns väldigt avlägsen tycker jag och jag börjar så smått att ställa in mig på att bli tant. För om ett par veckor smäller det. Pang! Men jag ser galet mycket fram emot det. Kanske inte just att träda in i ett nytt decennium, men jag ser fram emot min födelsedag. För den kommer firas på det enligt mig, perfekta viset....! Men mer om det senare.


16 kommentarer:

ExPIAtriate wife sa...

Vilken underbar kronika med harliga bilder! Ibland ar det bra att summera aret for sig sjalv ocksa, det ar sa mycket som hander runt omkring!
Ser fram emot att lasa mer om hur du ska fira din "tantdag"!!!
Kram!!!

Miss Marie sa...

Jag tror det är nyttigt att ibland se tillbaka på tiden som gått! Man ser hur mkt man har hunnit med och också att saker som du tyckte var otroligt jobbiga just då inte är så jobbiga i det stora hela utan att det brukar fixa sig ändå! Ser fram emot nästa halvårskoll! :)

Millan sa...

Hej och gott nytt ar! :-) Later kanske lite skumt att saga det den 9e januari men jag har ju inte varit har sedan 2012!
Vad skoj att lasa om ert forsta halvar 2012. Tror jag ska forsoka knapa ihop nagot liknade pa min blogg! Harliga och soliga foton fran ert halvar.

Aha, sa du fyller snart alltsa. Vad roligt! Ska bli spannande att hora vad ni tanker hitta pa :-).

Kram!

finelinan sa...

Vilken cliffhanger... =)

Martina sa...

Jag har ocksa funderat pa det här med arskrönika och lookback, men inte hunnit att fa ihop nagot. Men jag tittar ofta tillbaka pa mina foton och minns saker som har hänt och som vi gjort.

Jasa, du och jag är fran samma argang da?! Jag har drygt tva manader kvar... Men du, kan vi inte komma överens om att vi inte använder ordet tant?! Var det inte sa att 40 är det nya 20? Eller det nya 30 atminstone? Jo visst är det sa!!

Kramar pa dig

Desiree sa...

Det är faktiskt jättekul att gå igenom sitt bildarkiv för året. Man påminns om små ögonblick man glömt och inser hur mycket man fick uppleva. Jag minns väl hur du skrev mycket om detta med jobbsök och jag förstår att när man befinner sig i det så tar det ju mycket kraft och energi på alla plan. Så glad att du fick napp under året och dessutom inte bara fick napp utan drog en fin jackpot och fick ett jobb som du trivs med och som verkar passa dig väldigt bra.
Ha ha inte ska du bli tant kära Saltis. Jag känner att du inte är en person som någonsin blir tant. Du är inte tant typen hur gammal du än blir :-)
Kramar!

Annika sa...

När jag fyllde 40 för snart sju år sen sa man till mig att 40 är det nya 30 :-)
Nu hör jag att 50 är det nya 40.
Why not?
HAHA!!
Det är ingen biggie att fylla 40, och tant det är INTE jag iaf, och jag är sju år äldre än du ;-)
Blir nyfiken på HUR du ska fira the iig four-O.


Jättekul att se din halvårssummering. DET är jättekul att läsa alla dessa på bloggar. och för oss som tar gott om foton är det dessutom väldigt lätt.
Stort år för dig var 2012. verkligen!!

Kramar!!

Saltistjejen sa...

ExPIAtriate wife,
tack!! :-)
Och visst känns det bra att se tillbaka på rået som gått. Man upptcker saker man kanske inte tänkte på när man var mitt uppe i det, och man påminns om allt som hänt.
Kramar!


Miss Marie,
det tror jag också. En slags summering och lite av closure av vissa saker. Och man inser som du säger att vissa saker känns annorlunda när man har dem bakom sig. Det är lättare att kanske reflektera över dem och på så vis ta med sig lite mer erfarenhet till framtiden. ;-)
Kram!


Millan,
Gott Nytt till dig också! Inte alls konstigt att önska det såhär i januari tycker jag. Hoppas ni haft en riktigt fin jul och nyår! Och det vore skoj att få se en sådan halvårskoll hos dig med om du har tid och energi. Jag njuter av att läsa dem hos de bloggare som sammanfattar sina år så. Skoj!
KRAM!


finelinan,
hahahaha ja du kanske det.... ;-)



Martina,
ja det är roligt att läsa hos dem som orkar att göra en. Men visst det ska finnas tid att gå igenom foton och tänka lite över vad man vill ta med också. Och tant. Egentligen gillar jag det ordet faktiskt. Men kanske KÄNNER jag mig inte riktigt som det än.... Och det nya 30 låter väl fint. Fast i ärlighetens namn så har jag inga direkta problem med att jag blir 40. Var ålder har sitt och så länge man känner sig frisk och har det bra så spelar ju numren ingen roll tycker jag. Kul att vi är samma årgång du och jag!! Så Grattis till dig snart också då! :-)
Kramar!!!


Desiree,
javisst är det skoj! Man inser hur mycket man faktiskt glömmer från den tidiga delen av året när man är i slutet av detsamma. Och jobbsökstiden VAR verkligen jobbig. På så många vis. Det suger fullkomligt musten ur en måste jag säga.
Och tant blir jag kanske inte riktigt än. Men som sagt, jag har inget emot att fylla fyra plus nolla faktiskt. Känns helt okej.
Kram!


Annika,
jadu det här med åldern. Egentligen känner jag helt ärligt att det inte spelar ngn roll. Jag vet att vissa är väldigt åldersfixerade men jag tycker att så länge jag mår bra och trivs med mitt liv så spelar åren ingen större roll. Inte nu i varje fall. Och som jag ser det mår jag bra nu. Förra året var jag mer orolig just för att jag inte fick något svar på alla de jobb jag sökte och visst, DÅ tänkte jag mer på min ålder. Att få ett nytt jobb är ju ofta inte enklare om man är äldre så då hade jag nog lite mer åldersstress. Men nu känns det helt okej. Och visst var 2012 ett år som jag kommer minnas länge. Helt klart! :-)
Du vet ju förresten vad vi ska göra på min födelsedag...! ;-)
KRAM!!!

Mrs Clapper sa...

Åh det där lilla fågelboet minns jag så väl när du lade upp! Jag visade det för halva släkten haha! Vi är en familj med förkärlek till småfåglar. Underbart!

Men så spännande! Det ser vi fram emot att läsa mer om!

Saltistjejen sa...

Mrs Clapper,
hahaha jaså så du visade den bilden!? Ja det var så himla sött när jag gick förbi det lilla boet och såg fågeln sitta och vakta. :-)
Kram!!

Channal sa...

Vilket härligt halvår! Så mycket roligt! Tänk, på söndag är jag i din stad! Ska bli så kul och spännande!

40 är en kanontid! Nu är du du och det är bara att gilla läget! Själv blir jag 50!! Ska bli roligt faktiskt! Åldern är bara en siffra. Har kollegor som är 30 och de är som gamla tanter och sen har jag kollegor som snart ska gå i pension och de är som unga tjejer!!

KRAM Anna

Saltistjejen sa...

Channal,
tack!! Och jag tycker och känner som du; åren är egentligen bara en siffra. Allt som spelar ngn roll är hur man mår. Och mår man bra och trivs med sig själv och livet så är åldern inte särskilt väsentlig. Iallafall inte just nu. Självklart är det annorlunda när man är barn, och säkert till viss del när man nått en hög ålder. Det senare kanske främst för att risken att man inte får vara fullt frisk blir större då.
KUL att du kommer hit också!! Hur länge stannar du? Var ska du bo?Det ska bli ganska "varmt" i helgen också tror jag. Ca 12-1 grader eller så.
Kram!!

Anna, Fair and True sa...

Kul att läsa om och se ert år!

Jag blev lugn av att se Ellas huvudfoting från början av året när hon var 3,5 år (antar jag). Har nämligen en vän vars tvååring (han fyllde 2 nu i november) ritar gubbar och skriver sitt namn och allting och jag blev lite stressad men jag tror att han är väldigt tidig och Isolde är mer normal :)

Saltistjejen sa...

Anna Fair and True,
hahaha inte ska du bli stressad!! barn är verkligen så himla olika. Utveckas i olika takt och tar liksom olika faser vid olika tidpunkter. Det låter dock väldigt tidigt att skriva redan vid 2 års ålder. Huvudfotingar tror jag man kollar i Sverige vid 4-årskollen, men jag kan ha fel. Kanske är det redan vid 3?? Minns inte vad kompisarna sagt. Jag försöker verkligen att inte jämföra alltför mycket med andra barn. Det som jag dock tycker var roligt (personligen alltså men ligger ingen värdering i det såklart) är att E var så tidig med språket- Att hon relativt tidigt kunde kommunicera med oss. Det underlättade väldigt mycket i vardagen tyckte jag. Och att hon klarade av två språk såpas tidigt också. DET var fascinerande. :-)
Men i övrigt tycker jag att det kommer när det kommer.
Kramar!!

Anna, Fair and True sa...

Nä, jag vet, man ska inte jämföra men det blir ju lätt så. Och det är ibland lite jobbigt att inte förstå henne. Skulle ju underlätta om hon pratade mer. Tror trotsåldern skulle vara mycket lättare om hon kunde kommunicera mer. Men, men, det kommer väl när det kommer.

Saltistjejen sa...

Anna Fair and True,
att inte kunna kommunicera med sitt barn ÄR verkligen jobbigt. jag har nästan glömt hur det var... ;9 Men minns att det är mycket jobbigare med trots och annat innan orden kommer. Jag tror även att många barn som är senare med talet kan bli mer "aggressiva" och trotsiga just för att de blir så frustrerade på att omgivningen inte förstår dem. Själva tycker de säkert att de är hur glasklara som helst. :-)
Så jo, med orden blir det lättare. Det gäller ju faktiskt även för vuxna. Att kunna göra sig förstådd och förstå andra är ju grunden i hela vår sociala samvaro. Så att t ex komma till ett land där man inte talar språket kan ju skapa enorma konflikter och missförstånd och frustration. Då kan det vara lättare att förstå hur ett litet barn kan känna också.
Kram!