Första dagen med Tazo

Här kommer ett lite mer detaljerat inlägg om vår Valentine´s Day, vilket ju även var dagen när Tazo blev en del av vår lilla familj.

Vid tiotiden blev vi upphämtade av vår vän L som kom med bil för att följa med oss till Poughkeepsie. Vi hade redan innan planerat att stanna i Cold Spring som ligger ca en timmes körning från Manhattan längs med Hudson River, för att äta brunch på det mysiga Cold Spring Café som vi besökt flera gånger tidigare. Ytterligare två vänner M och R som bor i närheten anslöt där och det blev en jättetrevlig brunch ihop med dem.

Vännerna M och R hade inte träffat Lill-Skruttan på länge så de tyckte båda att hon blivit jättestor. Hon verkade uppskatta all uppmärksamhet hon fick under hela brunchen och var mestadels på ett strålande humör. Vi försökte även förklara fenomenet "Fem myror är fler än fyra elefanter" för våra amerikanska vänner, eftersom hon hade på sig de jättefina kläderna med tryck från serien, som hon fått av sin faster (d v s Svägerskan) och Loff. Min ena kompis L (som körde oss) tyckte att figurerna påminde lite i stil om de figurer som finns i Dr Seuss böcker, vilka här är enormt kända och populära barnböcker.

Efter maten sade vi hejdå till M och R och fortsatte till uppfödarna. De bor en bra bit utanför Poughkeepsie mitt i ett äppelodlardistrikt. Ett kuperat landskap med äppelträd i rad efter rad. Jag kan bara föreställa mig hur underbart vackert det måste vara där på våren när äppelblommorna slår ut.

När vi kom fram till uppfödarna D och M hälsades vi först välkomna av deras två hundar. Inomhus var det dock deras katter som kom fram för att hälsa oss välkomna. Den ena honan hoppade genast upp på M´s axlar där hon satt ett tag och spann. Nu när vi ju har haft Lipton hos oss i ca 1,5 år så blev vi inte så överraskade som förra gången över katternas oerhörda nyfikenhet och sociala läggning. Abyssinier är mycket sociala katter och vill mer än gärna interagera med människor. Det var även dessa drag som gjorde att vi blev så intresserade av just denna ras när vi ville ha en katt.

Vi var ju inställda på en liten kattpojke och i den kullen vi skulle välja ur fanns två pojkar. De var båda naturligtvis oerhört söta och lekfulla. Att välja kändes i stort sett omöjligt. Och denna gång var det ingen av dem som direkt valde oss lika tydligt som Lipton gjorde förra gången när vi hämtade honom. Men till slut efter en hel del lekande och gosande (både med kattungarna och de äldre katterna) så blev det ändå ett "val". Den en av pojkarna ville inte riktigt bli hållen av M medan den andra lade sig mycket bekvämt tillrätta i M´s famn och började spinna belåtet. Så i och med detta blev det denna lilla kille som senare kom att åka med oss hem till NYC.

Här nedan är ett litet filmklipp från när Tazo och hans bror lekte i köket hos uppfödarna. Brorsorna är ju nästan identiska så det är svårt att se vem som är vem, men Tazo är den som till största delen av filmen är längst till höger och som även har en liten "busksvans".




Tazo är verkligen helt bedårande. Hos uppfödarna var han på 100% lekhumör (vilket ni ju kunde se ovan), men väl hemma här så har han även visat upp en oerhört gosig och social sida också, även om han inte är fullt lika social som Lipton var när han kom till oss. Det tror vi kan bero på att han ju vill umgås med Lipton också inte bara med oss. I början uppskattade ju Lipton inte alls halvbrorsan (de har samma pappa vilket var något vi önskat oss eftersom deras pappa Jimpat är en extremt social och gosig katt), men har gått från att mycket ilsket fräsa och inte alls vilja veta av honom till att nu idag (ca 2 dygn senare) faktiskt leka en del med honom och även slicka honom lite vänligt ibland. Fortfarande kan han dock fräsa lite, men det är betydligt mer sällan än i början.

Minstingen verkar dock ha en helt annan attityd än Lipton. Han struttade redan från första början runt och kollade in den för honom nya platsen, helt obekymrad om Lipton. Ända tills han tyckte att Lipton nog var lite väl oartig som väste och fräste som en annan kobra, och det var då han kröp in under soffan (då skrev jag förra inlägget). Dit kunde Lipton inte komma in eftersom utrymmet mellan soffan och golvet blivit alldeles för trångt för honom nu. Redan nu efter två dygn kan man lätt se att den nya kattens personlighet är bra mycket modigare än vad Lipton någonsin varit, så jag är ganska säker på att när han växer upp kommer det bli han som "styr". Lipton har nämligen alltid varit en "fegiskatt". Rädd för alla nya saker och miljöer. Men väldigt stursk när han känner sig trygg och "hemma". Minstingen däremot verkar vara en rätt kaxig liten krabat. Redan första dagen (inte första kvällen, men igår på dagen) tog han Liptons favoritplats högst upp i det s.k "trädet" i besittning, och sedan dess har Lipton inte legat där alls. Han försökte att klättra dit några gånger för att visa sitt missnöje när Tazo låg där men den tio gånger mindre kissen dominerade totalt. Lipton gav sig rätt snabbt och retirerade till sin andra favoritplats som är på byrån bakom soffan. Jag tyckte nästan lite synd om honom då faktiskt. Han är ju ändå äldst och den som bott här längst. Det kan inte vara helt lätt att bli utmanövrerad av en pytteliten spoling som både ser ut som och väger ungefär som en fjunig liten fågelunge....

Här nedan en liten film från Liptons allra första möte med Tazo.

Inte särskilt välkomnande direkt...




Hela första dygnet var Lipton mer eller mindre väldigt avigt inställd till den lilla nykomlingen. Han följde honom hela tiden för att ha 100% kontroll. Lämnade inte Tazo ur sikte en sekund. Tazo var dock oftast rätt obekymrad och brydde sig inte så mycket om sin förföljare. Här en liten filmsnutt från när den obekymrade lilla Tazo undersökte lägenheten för första gången med en mycket misstrogen Lipton på släptåg. 



Som sagt den lilla nykomligen kunde till och med roa sig medan Lipton misstänksamt tittar på och minst sagt ser ut som en riktig gammal surgubbe....
Se nedan:



Så namnet då? Hur kom vi fram till det? Med denna nya lilla kisse var vi inte alls lika säkra på namn som när vi skaffade Lipton. Då hade vi redan innan mer eller mindre bestämt oss för Lipton. Denna gång kändes det mindre självklart. Fast vi hade förstås ändå funderat lite löst på detta med namnval till den nya katten. Lipton är uppkallad efter en av våra favoritkaraktärer i barnprogrammet Höjdarna som gick som julkalender i SVT för ett antal år sedan. Jag bara älskade denna kalender och flera av karaktärerna där. Men Lipton var verkligen den karaktär som både M och jag tog till våra hjärtan. Kanske framförallt M som kände att han där hade en själsfrände. Lipton i Höjdarna är nämligen en ganska småfeg kille som inte gillar när det blir alltför äventyrligt, och som är allra lyckligast när han får sitta ensam inne i sitt hem och spela steelguitarr. Jag kände mig annars väldigt mycket som tjejen Luleå, men det namnet kändes inte optimalt för oss eftersom det ju faktiskt är en stad. En stad som varken M eller jag har någon som helst anknytning till. Så Lipton fick det bli. Om du vill se ett Youtubeklipp från Höjdarna med bl a just Lipton (vår katts namne) kan du kolla här nedan. Jag blev faktiskt själv så överförtjust i denna kalender att jag fick två av de dvd:er som finns med serien av M i julklapp för ett par jular sedan. Och jag säger det igen Höjdarna är bara såååå bra! 

Men den nya katten då? Det var ju hans namn som skulle väljas nu. För ett tag sedan hade vi några vänner hemma på middag och vi satt då och spånade lite (mest på skoj) om eventuella namn till en ny katt. De flesta verkar ju associera Lipton med te, så därför kom självklart en hel del tesorter och tenamn på tal. Detta om vi ville spinna vidare på just temat te. Temärken som Twinings och Tetley gick bort direkt. Inget av de namnen kändes som något för vår katt. Däremot så finns ett temärke här i USA som heter Tazo. Jag har inte sett detta i Sverige, men kanske finns det där nu? 

Detta namn kom iallafall upp under vår diskussion och både M och jag gillade det faktiskt. Det skulle helt klart passa bra till en katt tyckte vi! Alltså hade vi detta namn lite i bakhuvudet även om vi funderat på andra namn också. Men efter att ha haft vår Minsting hemma hos oss ett litet tag tycker vi nog båda att namnet Tazo passar honom ypperligt. Så Anne, din kommentar i tidigare inlägget där du gav förslag om just Tazo var verkligen lite roligt att läsa!

Imorgon blir första dagen då vi båda kommer jobba i stort sett hela dagen så katterna får klara sig själva. Efter att ha sett dem idag känns det iallafall inte så jobbigt. Nu kommer de såpass väl överens att jag inte tror att det kommer bli något direkt bråk. Både igår och idag var vi ut en sväng på förmiddagen. Igår vågade vi inte ha dem i samma rum utan separerade dem under de ca två timmar vi var borta. Idag däremot hade det gått framåt så mycket att vi inte alls kände oss oroliga att låta dem vara tillsammans de timmar vi var borta. M kommer även att gå hem med jämna mellanrum och titta till dem. Men det kommer ändå att kännas trist att vara ifrån dem såklart.