onsdag, oktober 21, 2009

Fredagstema - höstkänslor

Dagens Fredagstema (Show and Tell) handlar om hösten. Erica i Piteå är fortfarande värd för temat. I år har jag inte riktigt känt så mycket på hösten än. Inte sådär på riktigt. Mer än att jag sett att träden börjat byta färg och att de vanliga temperaturväxingarna är i full gång. Ena dagen närmare noll och nästa dryga tjugo grader. Regn och rusk var det ju i helgen. Men vi såg en del fina höstfärger när vi körde bil i söndags. Och nu denna veckan har det ju varit runt 18-23 grader och otroligt fint. Nästan så det känns mer sommar än höst. Förutom ljuset och färgerna då.

I detta inlägg tänkte jag dock skriva lite och framförallt visa lite bildmaterial från vår förra höst då vi var en långhelg i en stuga vid Bear Mountain State Park lite norr om NYC (nära Hudson River). Jag minns att jag aldrig riktigt skrev om vår helg där när det begav sig mer än det här pyttelilla. Hade nog inte tid eller ork att göra det då, eftersom jag just då var inne i min "inte-sova-om-nätterna-men-ändå-arbeta-heltid-koma". Men här kommer nu bilder från den helgen. Den var så underbar på alla sätt och vis att det är synd att inte visa bilder. Och nu passar det så bra när det är Hösttema.

Det är dessutom nästan exakt ett år sedan på dagen. Vi var där runt den 20 oktober och hade ett fantastiskt höstväder! Färgerna här i nordöstra USA är helt otroliga på hösten! Fantastiska. Särskilt slås jag av att det är mer rött än i Sverige där gult och orange alltid dominerar stort. Här upplever jag färgerna som starkare och klarare men framförallt med större nyansskillnader. Det måste bero på att det är andra träd här än de i den svenska floran som jag är mest van vid. Vi har ju i Sverige t ex mycket björkar i vår lövskog vilket främst ger gula löv. Här finns många typer av lönn i skogarna och detta tror jag är en bidragande orsak till de olika röda nyanserna man kan njuta av på hösten.

Här kommer bilderna:

Bilresan till stugan. Bear Mountain ligger ungefär 1 timmes bilfärd norr om NYC. Väldigt nära Hudson River. Här finns en hel del vandringsleder och sjöar. Det är väldigt vackert att köra bil i detta området också. Bl a ligger "Seven Lakes Drive" i närheten. Här ovan är några höstvyer sedda inifrån bilen. Den nedersta är när vi kör den allra sista biten till själva stugan. Vägen gick då genom en otroligt vacker lövskog som skiftade i alla möjliga nyanser av guldigt grönt till sprakande rött.


För ett par år sedan var jag här med ett par vänner en helg på sommaren. Den berättade jag lite om i ett tidigare Fredagstema. Då vandrade vi upp från till toppen av Bear Mountain.
Nu tog vi latvägen och körde upp med bilen. Högst upp finns ett utsiktstorn som man kan gå upp i. Man har då magnifik utsikt ut över Hudson River.



En av dagarna åkte vi till den närbelägna "Konstparken" Storm King. Detta var en helt underbar park att promenera i. Höstfärgerna förstärkte ytterligare konstupplevelsen också. Men jag kinns att vinden var bitande kall trots att solen faktiskt värmde något.


Alla konstverk är utspridda på strategiska ställen i Parken. Jag tycker mycket om att uppleva konst ihop med naturen på det här viset.


Parken var stor och hade både flackare delar, men även väldigt kuperade områden och mycket skogspartier runtom. De olika skulpturerna kunde vara väl synliga som de jag visat i dessa foton ovan, men en del av dem (de som stod i skogen) var nästan skymda helt och smälte samman med vegetationen.


Här är själva stugan som vi hyrde. Den och en närliggande stuga donerades en gång till Rockefeller University, och man kan som anställd anmäla intresse för att hyra stugan under sommar-höst. Då får man vara med i ett lotteri där de drar vilka som kan få tillgång till stugan under säsongen. M gjorde detta förra året och hade turen att bli dragen först. Vi valde då en hösthelg eftersom min Due Date var i slutet av juli. Ett otroligt bra val måste jag säga, för det var inte så mång som var intresserade av hösten så vi kunde stanna torsdag - söndag utan problem.


Stugan är liten. Två sovrum, ett vardagsrum samt ett kök. Men den underbara altanen gör att man får ett extrarum. Det blev dock väldigt kallt på natten så man kan inte vistas på altanen då. Även inne i stugan blev det kallt på nätterna. Det är dåligt isolerat. Men det gjorde ju morgnarna desto mysigare när man fått igång elden i öppna spisen igen efter att den brunnit ut under natten.



Detta var ju innan vi fått Tazo, så vi ville inte lämna Lipton ensam hemma såpass länge utan tog med honom till stugan. Han gillade inte bilfärden något vidare, och första timmarna tillbringade han bakom soffan feg som han är. Men efter det vågade han sig ut mer och mer i stugan och blev inte lika skrämd av farliga saker som flugor, spindlar eller fåglar som hördes osh syntes utanför fönstren...


Ena dagen promenerade vi mest runt i själva Bear Mountain State Park. Som så många andra liknande parker här i USA så är det väldigt tillrättalagt. Man kunde därför enkelt gå där med barnvagn eftersom de flesta gångvägarna var asfalterade!


Det var otroligt vackert. Vi promenerade runt ena sjön samt även längs en gångväg som gick högt ovanför Hudson River. Höstfärger överallt.


Sjön låg nästan spegelblank.


En dag körde vi mest runt med bilen för att se oss omkring. Eftersom vi sällan har tillgång till bil vill man gärna passa på när man hyrt en bil över ett par dagar. Vi körde då uppåt och inåt landet mot Mohonk. Otroligt vacker natur med kuperat landskap. Vi hade egentligen tänkt att stanna till vid den lyxiga restort som ligger i Mohonk för att titta lite, men hittade inte dit så vi skippade detta. Såhär ser det ut där. Men vi stannde till vid en annan utsiktsplats där dessa bilder togs.


Detta var som sagt en härlig helg. Framförallt minns jag den som otroligt mysig eftersom vi var tillsammans som familj utanför staden i ett par dagar för första gången. Vår första semester skulle man kunna säga. Och det var helt underbart. Självklart spelade det in att hösten verkligen visade sig från sin allra vackraste och bästa sida också. Och att stugan låg mitt i detta hav av färg så i vilket fönster man än kikade ut möttes man av det vackraste av vackra.


Lill-Skruttan var ju så liten då. Iallafall tycker jag det idag när jag ser på bilderna. Eller vad tycker ni? Bara ett år sedan och så oerhört mycket som hänt.
Så mycket hon växt och utvecklats.


Här är ett par av träden alldeles utanför husknuten.


Sist två små filmer från stugan. Den första är på Lipton efter att han alldeles nyss fått komma ut ur sin transportväska. Som sagt han är rätt feg vår äldsta kisse....
Som jag skrev tidigare i inläggt sprang han in bakom soffan och kom inte fram förrän många timmar senare.

Lipton - fegiskatten



Den andra är från en av morgnarna när vi äter frukost framför brasan och M myser med Lill-Skruttan. Även Lipton är med en snutt och han har blivit klart modigare än han var i början.

Kraschlandning

Efter att jag postat föregående inlägg började jag känna mig konstig i kroppen. Satt på jobbet med mina celler och plötsligt frös jag till. Ungefär som när man sitter i kalldrag och får rysningar. Magen kändes kosntig också och jag kände mig illamående. Detta var inte en konstant känsla utan en som kom och gick. Avslutade iallafall det jag behövde göra men kände helt klart att något inte var som det skulle. Min kropp var inte som den brukar.

Väl hemma kändes det som om jag bara ville tippa omkull. Om så bara för en liten stund. Min kropp så trött så trött. Stackars M som planerat att gå till jobbet fick snällt stanna hemma och fortsätta ta hand om sjuklingen nummer ett. Själv stjälpte jag omkull mig på sängen för att vila lite. Pang! Ögonlocken for igen nästan med detsamma. Och sedan har jag sovit sovit sovit. Vaknat till lite i omgångar. Känt hur illamåendet fortsatt komma och gå. Har drömt enormt konstiga drömmar. Vet inte om det varit feber inblandat som gjorde drömmarna extra knasiga. Det brukar kunna vara så ibland. När jag väl vaknade till liv igen var det för att M höll på att natta Lill-Skruttan. Hon ville inte alls somna trots att hon var trött. Men eftersom jag var vaken tog jag henne till mig i sängen så M kunde gå ut och fixa lite mat. Efter en hel del krumbukter kunde hon till slut slappna av och somnade då snabbt.

Själv klev jag upp. Fick middagen serverad. Åt. Illamåendet känns som om det är borta nu. Skönt! Jag var riktigt hungrig kände jag när jag väl började äta, vilket inte var så konstigt. Jag hade ju inte ätit något sedan frukost. Nu sitter jag här med huvudvärk. Men det är okej. Hellre det än illamående och en känsla av att man vill kräkas. Jag hoppas verkligen att jag lyckats sova bort det värsta av vad det nu var som härjat/härjar runt i min kropp. Ofta tycker jag att sömn kan hjälpa. Och idag blev det ju mycket av den varan - från halv tre-tiden till strax efter åtta på kvällen. Nästan 6 timmar. Hoppas nu bara det var tillräckligt. Jag har verkligen inte tid att bli sjuk!!!! Dessutom undrar jag vad det är som far runt i kroppen. Någon konstig virus måste det ju vara. Kände kill i halsen i morse men det gör jag inte längre. Sedan detta illamående som kom i vågor under eftermiddagen. Och nu huvudvärk. Konstigt! Som om viruset inte kan bestämma sig för vilket virus det ska vara. Grisen tror jag inte det är för det är ju främst ett "respiratory virus" och sätter sig alltså främst i luftvägarna. Men killet i halsen försvann ju så nej, det är nog inte någon gris iallafall. Vad det än är hoppas jag att mitt immunförsvar kan bekämpa det ordentligt utan allt för mycket sjukdomssymptom. Förhoppningsvis fungerade dagens kraschlandning som en nödlandning. Jaja, vi får se. Sedan hoppas jag ju också att Lill-skruttan ska vara feberfri imorgon. Även idag låg temperaturen på runt 38,5. Tycker den borde ge sig nu. Nu ska jag nog ta och göra lite te.


Pusseldag

Febertermometern igår visade på 38,9 grader efter att jag hämtat på dagis. Lill-Skruttan hade äppelkinder och glansiga ögon. Het som en liten bakugn. Mer kinkig än vanligt. Närmare till både gråt och gnäll. Ändå, vad är det som gör att sjuka barn trots hög feber ändå är i stort sett lika aktiva som annars?? Själv hade man ju däckat i sängen med den temperaturen. Men barn verkar inte alls känna av feber på samma sätt. Iallafall inte såhär små barn. Eller är det bara vårt barn som inte gör det?

Nej igår skulle det läsas böcker, klättras i soffan, på stolar, i vagnen, på sängen.... precis som vanligt. Enda skillnaden var som sagt att hon hade om möjligt ännu kortare tålamod när något gick henne emot (läs: saker och ting inte hände på stört, exakt på sekunden när hon ville att det skulle ske). Då blev det gråt och tandagnisslan. Men ligga lite lugnt och gosa med mig i sängen eller i soffan eller på golvet det var det inte tal om. Nejdå. Fart och fläkt. Men som sagt med mindre buffertkapacitet för de där motgångarna. Även aptiten var mindre än vanligt, men så är det ju ofta när man mår dåligt. Man är inte lika hungrig.

Natten tillbringade jag på soffan vilket var skönt. Men M rapporterade i morse att Lill-Skruttan sovit ända till 05.30 i sin säng. Först då hade hon vaknat och ville till vår säng där hon somnat om. Nu har vi pusseldag, d v s vi får pussla våra jobbaktiviteter lite. Inget dagis idag såklart så jag har halvdag här på jobbet och fick ynnesten att ta "förmiddagspasset". Efter lunch blir det väl avbyte där hemma så att M också kan gå och få något gjort. Lite hattigt blir det, men vad ska man göra. Just nu är jag i vilket fall innerligt glad och tacksam att jag har så nära till jobbet. Det gör sådana här dagar enklare att pussla ihop. Man kan ju till och med gå fram och tillbaka mellan hem och jobb flera gånger samma dag vilket ofta är väldigt bra.

Ute strålar solen liksom igår. 20 grader är utlovade idag, och för närvarande är det 14.
Synd bara att man inte kan ta tillvara det vackra vädret. Men det får en iallafall på bättre humör trots att man är inomhus.

tisdag, oktober 20, 2009

En solig tisdag

Vill bara medddela att vädrets makter helt ändrat sig. Från ca 4 grader, regn och blåst i helgen till att idag vara strålande solsken, klarblå himmel och för närvarande 11 grader ute. Enligt prognosen ska det bli ca 18 under dagen och imorgon och torsdag ska det bli ca 20-23. Hm, det svänger verkligen här. Så de där varma varma jackorna vi inhandlade till Lill-Skruttan i helgen kommer inte att användas under denna veckan. Men det känns bra att vi har dem. För rätt som det är svänger det väl lika hastigt igen men åt andra hållet...

Lill-Skruttan är förövrigt så himla rolig nu tycker jag. Det pågår en väldig språklig process i hennes lilla huvud tror jag för det formligen forsar ut ord hela tiden. Igår när jag hämtade på dagis och sa att vi skulle knäppa jackan tittade hon på mig och sa: "jacka". Jättetydligt. Sådant händer ganska ofta nu. Hon härmar många ord. Vissa fastnar men många är nog bara roliga att härma just när man säger ordet. Men det är otroligt roligt att följa den här processen tycker jag. En av de abosolut roligaste sakerna hon säger just nu är faktiskt inte ens ett riktigt "ord" utan helt enkelt ett "uhuuouoo" ljud. Det kom alldeles spontant när vi satt och bläddrade i en Nalle Puh-bok och bilden på ugglan kom upp. Jag sa då "titta där är ugglan och ugglan säger hoho". Hon verkade tycka att just detta "hoho" var otroligt roligt att säga för numer är det allt som oftast "uhuuuuouu" som kommer när hon ser ugglan på bild. Svårt att beskriva men hon putar liksom ut hela underläppen och ser så pillimarisk ut när hon säger "uhuuuouuu" att jag inte kan låta bli att storskratta! Jag ska se om det går att få på film, men det är inte säkert. Men om jag lyckas med det lovar jag att jag ska jag posta det här senare.

Från det ena till det andra. Jag ska ha ett telefonmöte med min "riktiga" chef idag. Känns lite konstigt eftersom han skickade ett email innan för att ta reda på vilken tid som passade. Han är själv på en konferens i Atlanta och kunde därför inte träffas utan vill höras per telefon. Anledningen till att det känns lite konstigt med detta samtal är att han i sitt email berättade att han ville "tie some losse ends" beträffande min kompis J i hans labb. Hon har nyligen slutat och har under sin tid haft enorma svårigheter med de andra kollegorna på labbet. De som även jag fann annorlunda på gränsen till oartiga och som jag berättade om när jag just började jobba där. Mot mig har de dock aldrig varit rent elaka eller otrevliga utan mer hålli sig på sin kant och varit lite avmätt ointresserade. Men mot J har de varit rent ut sagt för jävliga, vilket har gjort mig både arg och upprörd tidigare. Jag har därför redan tidigare pratat med min chef om detta och han vill tydligen ha min input igen angående detta. Självklart har jag tidigare inte tyckt det känts konstigt att diskutera detta med honom men nu har ju J slutat så jag har inte riktigt förstått hur min input ska kunna göra någon skillnad längre. Men kanske vill han endast höra lite mer allmänt om hur jag uppfattat situationen? Vi får se. Det ska bli lite intressant att höra vad han har att säga. Och det känns lite underligt men även lite smickrande att han faktiskt har pratat med mig om just detta trots att jag faktiskt endast arbetat hos honom sedan slutet av april.

Nästa vecka kommer det att bli Bloggträff igen! Jätteskoj!
Det är Petra och Petra som kommer till staden och gör den osäker...!
Petchie-Petra ska bo en eller två nätter hos oss. Det ska bli så roligt att träffa dem båda två.

Oj, nu har de ringt från dagis och Lill-Skruttan har tydligen fått lite feber. M ringde nyss och vi får omplanera denna dagen. Detta förklarar iallafall troligen varför hon inte hade någon aptit igårkväll. Kanske var hon lite hängig redan då? Bäst jag packar ihop här nu.



söndag, oktober 18, 2009

Från sjukling till modell över en natt

Vill börja med att TACKA för alla fina kommentarer i inlägget nedan! Vad gulliga ni är!
Sedan tänkte jag berätta att dagen gick bra. Lill-Skruttan sov resterande del av gårdagsnatten. Utan fler kräkincidenter. Varken jag eller M har heller känt av något än så vi hoppas att vi slipper.

Eftersom vi alla mådde bra idag kunde vi göra vår lilla utflykt. M hämtade hyrbilen och vi kom iväg mitt på dagen. Tyvärr lyckades undertecknad vara den största av klantar så vi fick vända tillbaka just efter att vi lämnat Bronx. Denna lilla returresa tog nog ca en extra timme men det var som det var. Jag hade glömde en sak på spisen och kom på detta lite väl sent för att göra återresan smidig, men iallafall tillräckligt tidigt för att förhindra att något väldigt trist skulle hända. Denna lilla extratur gjorde dock att vi inte var framme förrän en bit efter lunchtid och därför började vi med att luncha. Lill-Skruttan lyckades även här charma några av de andra gästerna. Ett äldre par var helt bedårade av henne och dem flirtade hon flitigt med under lunchen.

Vi lyckades hitta en del kläder till henne också. Varm jacka var ju nummer ett på vår lista och vi lyckades komma över både detta samt en jättefin varmare "kappa/jacka"till henne också. Den senare var på rea vilket inte heller kändes fel.

Dagens lustigaste och mest udda upplevelse var ändå denna:
Vi promenerade med Lill-Skruttan i vagnen och går förbi ett av alla de stånd som står uppställda längs med "promenadstråket" i köpcentret. Vid just detta står en man och en kvinna. Båda unga och de ser bra ut. Den senare ser dessutom ut att ha ungefär 2 meter långa ben. Mannen kommer fram till oss och vänder sig främst till M som är närmast honom. Han säger: "Are you interested in letting us testing your daughter? We are working for a model agency and I can see she has a perfect face! Today we are offering a free valuation." M tackar vänligt men bestämt nej. Men mannen ger sig inte. Han följer med oss en bit och fortsätter säga att Lill-Skruttan verkligen har ett ansikte som alldeles säkert skulle göra sig som modell. Och när M återigen tackar nej och säger att vi inte är intresserade så tar mannen fram sitt visitkort och ber oss å det bestämdaste att ta det. "If we would reconsider" medan han mer eller mindre trycker det i handen på M. Haha, jag säger till M, vi kanske borde ha nappat på detta ändå. Kanske skulle Lill-Skruttan med sitt uppenbarligen "perfect face" då ha kunnat försörja oss fattiga forskare genom att få feta reklamkontrakt för blöjor eller barnmat....! Bli en Pampersflicka eller en Gerbertjej.
Men ärligt talat känns inte detta väldigt amerikanskt?

Jag vet att vissa modeller blir "upptäckta på gatan" även i länder som Sverige, men jag tror inte att de där satsar så mycket på just barn! Kanske borde man nu ta och ringa en bra agency som ev vill "sign up my daughter" och sedan coacha henne i detta. Jag vet att just detta är verklighet för många barn här, men det känns så främmande. Hela den här Beauty Pageant industrin är något jag verkligen tycker är fruktansvärt. Och för att återknyta till fredagens filmtema kan jag återigen säga att om ni inte sett "Little Miss Sunshine" så gör det! Jag trodde dock att synen skönhetstävlingar för barn var överdrivet i filmen, men insåg efter en dokumentär om just detta fenomen att det snarare är underdrivet i denna film. Så sorgligt med barn som från bebisåldern pushas, framförallt av sina ivriga mödrar, att vara söta, vackra, charmiga och fantastiska på ett så konstlat och ja äckligt sätt att det bara vänder sig i magen på mig!

Nu är ju såklart inte barnmodeller samma sak som skönhetstävlingar för barn, men tyvärr tror jag att det finns alltför många föräldrar (särskilt mammor) som mer än gärna ser att deras barn (framförallt döttrar) ska uppfylla deras egna drömmar om skönhet och berömmelse. Utan att ta hänsyn till vare sig barnens ålder eller egen vilja. Men som sagt, jag är inte emot att barn kan modella och göra reklam för kläder eller andra barnprodukter. Inte alls. Men visst blev jag snopen över att det verkligen finns modellagenturer som är ute och "spanar" efter barn på köpcentrumen. Det kändes ändå lite främmande måste jag säga.

Nu är vi dock alla hemma och nu väntar sängen för oss som inte har "the Perfect Face". Hon som däremot har detta sover redan sin skönhetssömn.




*) bilder på inköp kommer senare. Har inte orkat rigga kameran än.

lördag, oktober 17, 2009

Regnlördag med ändrade planer

Utanför fönstret: Grått mulet, regnskurar om ej ihållande. Kyligt kyligt kyligt.


Dagens absolut bästa: Min sovmorgon! M tog hand om Lill-Skruttan i morse så jag kunde sova ända till kvart över tio! Lyx!!!!


Dagens inomhusaktivitet: Play dough.


Dagens andra inomhusaktivitet: Läsning.


Dagens lekkamrat: W


Kvällens plan: Vara barnvakt åt W när hans föräldrar skulle ut och roa sig.


Kvällens absolut sämsta: En timme innan barnvakteriet ska börja gråter Lill-Skruttan och är jättekinkig. Mycket olikt henne om hon inte är trött eller hungrig. Vi tror på både och. Men ca 10 minuter efter att W med föräldrar kommit in genom dörren sker det - kaskadkräkning. Och ingen liten sådan heller. Som att vrida kranen på max. Igen och igen. W´s pappa J ser lätt chockad ut.


Kvällens kasserade plan: Barnvakteriet. J tar med sig sonen och sonens mat och går hem igen. Inget restaurangbesök för dem ikväll alltså. Stackars dem och stackars Lill-Skruttan.


Kvällens aktivitet: NY Rangers - Maple Leafs (just nu står det 4-1 till Rangers) samt att ta hand om liten Lill-Skrutta när hon mår dåligt igen. Det har hittills blivit en liten badkarsession. Hoppas det inte behöver bli fler.


Nu hoppas vi bara att hon får ro och inte kommer att kräkas mer inatt. Och att vi själva håller oss friska och kräkfria. Vi har hyrt en bil inför morgondagen och tänkte åka till en mall lite utanför staden och vi hoppas båda att det fortfarande ska vara genomförbart. Vi behöver handla varma kläder till LIll-Skruttan och ev kolla efter en säng till henne. Men allt beror på hur vi mår imorgonbitti. Håller tummarna.









fredag, oktober 16, 2009

Det kom ett paket på posten...

...Med nya fina regnkläder och stövlar från mormor till Lill-Skruttan!

Det passar ju hur bra som helst eftersom det nu har varit och ska vara riktigt dåligt väder med regn och rusk de närmaste dagarna.


Förra helgen köpte vi dessutom denna Nemo-mössa till Lill-Skruttan när vi var på Grand Central med Damerna. Det var ju roligt att regnstället nu är både rött och orange eftersom mössan råkade vara orange! Den lilla väskan med en blomma på köpte jag på samma ställe. Den är i filtad ull och jag tycker är jättesöt. Nu har jag de viktigaste korten samt lite kontanter i den så jag slipper ta med mig hela plånboken till jobbet. Jättefiffigt!


Här är hon i nya regnjackan innan vi skulle till dagis i morse.


Full fart mot dörren.



TACK mamma!!!!!
Storleken på både stövlar och regnställ känns helt perfekt.
Lite att växa i men ändå inte alltför stort att ha redan nu.



Dagens väder: Ca 7 grader som mest. Regn av och till. Totalgrått.
Utsikter inför helgen enligt weather.com:
Lördag - ca 8 grader men ska kännas som ca 4. Regn.
Söndag - ca 6 grader men ska på eftermidagen kännas som minus 1!!!! Regn.

Ibland funderar man över varför man klagar över värmen....?