Igårkväll:I stort sett hela kvällen iallafall från 21-tiden hördes ett idogt borrande i vardagsrummet. Vibrationerna och det medföljande ljudet lät som det kom från vår ena yttervägg, och vi trodde det kom från lägenheten nedanför oss. Lite smått irriterande att man borrar så dags, men vi är ändå ganska vidsynta vad det gäller ljud och störningsmoment i flerbostadshus.
När klockan närmade sig 22 började ändå jag att känna att irritationen ökade. Men jag tänkte att "de slutar nog kl tio". Vi såg på TV men borrningsfrekvensen blev bara tätare och tätare. Dessutom var varje borrningssekvens längre och längre. Jag tittade på M och sa "näe, ska vi inte gå ner och säga till?" Han tyckte vi skulle vänta lite till. Inte så konstigt kanske med tanke på att M är ganska konflikträdd av sig och inte gärna går och ringer på främlingars dörrar. Särskilt inte för att framföra klagomål.
Så vi satt ett tag till. Men när klockan närmade sig 22.45 hade jag fått nog. M protesterade inte när jag meddelade att jag minsann tänkte gå ner och prata med grannarna.
Sagt och gjort. Jag stegade ner en trappa och det var hur lätt som helst att lokalisera varifrån borrningarna kom. Det var mycket riktigt lägenheten under oss. Jag knackade på. Dörren öppnades av en man i säg 30+. Blond med glasögon, iklädd shorts och t-shirt med färgfläckar. Typiska hemrenoveringsarbetskläder alltså. Innanför den öppna dörren kunde jag se att alla lampor var tända. Det lyste vitt. Från sovrummet hörde jag barnskrik. Jag presenterade mig och frågade om han visste vad klockan var. Han svarade att det gjorde han. Han tillade också att han visste att det var sent. Jag fortsatte med att vänligt men bestämt förklara att jag tyckte det var dags att han slutade borra nu. På grund av att det just var så sent. Och för att ytterligare förtydliga mig och min längtan efter kvällslugn så berättade jag att vi också hade en baby. Han nickade. Han förstod. Han skulle sluta nu. Eftersom vi hade en baby så skulle han sluta.
Han bad inte om ursäkt. Jag krävde heller ingen. Jag var mest glad över att det skulle bli lugnt igen. Jag tackade för vänligheten och önskade honom en fortsatt god kväll.
Två saker funderade jag på när jag gick tillbaks uppför trappan.
1) Hans brytning hade låtit finsk. Eller möjligen estnisk? Kanske borde jag ha frågat om han var från Finland och berättat att jag var svensk? Kanske skulle det faktum att vi kommer från nästan samma avkrok i världen göra att han skulle känna en slags större samhörighet och därmed visa större hänsyn framöver? Eller var det faktum att han var finsk det som gjorde att han borrade sent? Kanske är det väldigt svenskt att ha åsikter om ljudnivåer sent på kvällarna? Sådana "regler" kanske inte finns i t ex finska flerbostadshus?
2) Varför sa han att han skulle sluta borra eftersom vi hade en baby? Om vi inte haft barn, skulle han ha fortsatt borra då? Och isåfall hur länge? Midnatt? Får man inte vilja ha lite lugnt på kvällen även om man inte har småbarn som ska sova?
När jag kom upp meddelade jag M att det hela gått bra. Ingen blodspillan men borrningarna skulle inte höras mer den kvällen. Det gjorde de inte heller. Det enda som hördes var lite envist hamrande.... Men det slutade faktiskt efter någon timme. Ja, runt midnatt. Och ärligt talat så är hamrande inte ens en hundradel så störande som borrande. Tycker iallafall jag.
Ikväll:
Vi får se hur den finske(?) hyresgästen kommer göra med borrandet ikväll. Själv kommer jag inte vara hemma förrän senare p g a ett jobbseminarium. Men det ska bli intressant att se när jag kommer hem. Borras det eller kommer det vara tyst?
Så till sist.
Bara av ren skär nyfikenhet. Hur sent tycker ni att det är ok att utföra väldigt ljudliga aktiviteter i ett flerbostadshus? Jag vet att alla har olika gränser och är olika känsliga. Själv tycker jag att vissa saker som t ex att borra, bör man egentligen inte göra ens efter kl 21. Iallafall inte senare än 21.30. Särskilt inte en vardagkväll när de flesta ska upp och arbeta dagen därpå. Medan andra ljud som ändå kan höras men inte är lika starka bryr jag mig inte om alls. Som om folk spolar vatten sent (diskmaskin, tvättmaskin, dusch etc) och susar lite i rören. Eller har TV, stereo eller annat på som kan höras lite svagt. Ena grannen ovanför oss spelar t ex elgitarr. Det hörs lite då och då. Även s.k sena kvällar. Men det stör mig inte alls. Det hörs bara svagt. Och är inte ens i närheten av att vara så påträngande som en borrmaskin.
Är svenskar mer ljudkänsliga än andra nationaliteter?