onsdag, juli 30, 2008

De små små ögonblicken

Ibland stannar tiden en stund.
Världen fortsätter snurra runtomkring en, men det är inget man bryr sig om.
Inte just då.
Inte i just det ögonblicket.
Allt man är medveten om är själva Ögonblicket. Själva Känslan.
Jag tror det händer alla någongång ibland.
Iallafall hoppas jag det.
För de är fantastiska de där ögonblicken.
De där små stunderna av nästan smärtsam Närhet.
När alla ens sinnen på något underligt vis skärps till det yttersta.
Och hjärtat är sprängfullt av Kärlek.
I magen en rund mjuk varm boll.
Och man kan inte låta bli att le.
Med munnen. Med ögonen. Med hela ansiktet. Ja, hela kroppen.
Kanske är det detta som är Lycka?

Som sagt, jag hoppas det är något alla får uppleva.
En gång. Två. Tio. Hundra. Men helst fler.
Små ögonblick utskurna ur tiden. Med knivskarpa kanter.
Som pusselbitar att samla på. Spara.
Att ta fram ur minnet senare och värmas av.

15 kommentarer:

busliv sa...

Vad fint skrivet!

Jag tänkte fråga dig om en adress "East Village, on 7th street between Ave. B & C, right beside Tompkins’s Square Park" Vet du var det är? Ligger det helt of eller kan det vara ett bra ställe att bo på som turist i staden. Man har ju inte så bra koll på hur det ligger till på riktigt. Har hittat ett bed and breakfast liten studio som ligger där o verkar bra o bra pris dessutom.

Jess sa...

Vad vackert du skriver!
Är skrivande något som du alltid sysslat med?
Själv skrev jag massor av noveller och dikter etc som yngre men det har liksom sinat ju äldre jag blivit.

Kram!

Fröken Anki sa...

Instämmer med Jess - vackert! Du har god hand med ord, verkligen god hand. Är skrivande något du vill satsa på vid sidan av ditt andra jobb? Eller är det bara hobby och avkoppling?

Desiree sa...

Underbara ord. Jo det är sådana ögonblick man bör ta till vara på och bara gå in i njuta av fullt. Ta in med alla sina sinnen och sedan försöka bevara som något otroligt vackert i sin minnesbank till dagar när tillvaron kanske är lite mer grå. Jag blir glad för din skull när jag läser dessa ord. Du skriver och beskriver väldigt vackert.

Saltistjejen sa...

Busliv,
TACK!
Ang adressen så är det ett jättebra område att bo i om man gillar mycket restauranger och tueställen som barer etc... Det är i Alphabet City på östra sidan av Manhattan, nära Lower East Side. Ja helt klart ett poppis ställe- Så om ni hittat B&B där så låter det finemang!
När ska ni komma hit?


Jess,
tack! Jo jag har nog skrivit lite till och från "hela livet", men precis som du hblir det mindre när man blev äldre och fick mindre tid över. Tyvärr. Men i och emd bloggen har det tagit lite fart igen vilket är skoj!
Kram!


Fröken Anki,
tack!! Jag blir jätteglad över att ni verkar tycka om att läsa det jag skriver. :-)
Just nu är det enbart skrivande "på sidan om", men visst jag skulle inte ha något emot att kunna utveckla skrivandet lite mer. Dock känns det väldigt "stort" att tänka att man någongång skulle skriva "proffesionellt".


Desiree,
ja visst är det viktigt att man kan njuta av de där små pärlorna i livet. Du verkra ju också vara en riktig livsnjutare som har förmågan och talangen att njuta av både de stora och små ögonblicken i livet, vadf jag har förstått. Det är något jag verkligen unnar alla!
Kram!

Vickan sa...

Pling!

Blev så inspirerad att jag var tvungen att spinna vidare på din text i ett inlägg på min blogg!!

KRAM på dig!!!

Saltistjejen sa...

Vickan,
O då måste jag läsa det! :-)
Kul att man kan vara inspirationskälla! Det är ju inte var dag precis.
Kram!!

Millan sa...

Vad fint du skriver! Jag forstar helt och hallet vad du menar och jag hoppas ocksa att alla far uppleva sadana dar ogonblick av total narvaro ibland. Lustigt nog fick jag ett starkt sadant nu nar jag var hemma i sommarhuset. Jag satt och kikade pa Nils som spelade fotboll med de andra killarna dar ute medans solen holl pa att ga ner och vi hade en san dar harlig svensk sommarkvall. Jag kan komma ihag precis hur jag kande och vad alla andra gjorde i just det ogonblicket. Nagon halvminut av ren och skar lycka da alla bekymmer och andra funderingar verkar langt borta!

Jag har hunnit lasa ikapp lite nu och ar helt tagen av hur mycket Ella har vuxit! Jag menar, spadisar gor ju det, men anda. Hon ser ut som om hon har dubblat i storlek nastan! :-) Sa sot dar hon sitter i babysittern!!

Harligt med bloggtraff ocksa! Sa roligt nar sadant till och med blir battre an man tror. Jag tror som du att man redan innan vet om man kommer ha nagot gemensamt efter att ha last varandras bloggar men sa roligt nar det verkligen stammer!

Kram pa dig!

Saltistjejen sa...

Millan,
roligt att se dig tillbaka igen! Och ni vekar ha haft en underbar Sverige-semester! :-)
Jag kan nästan se det där ögonblicket du beskriver framför mig. Svensk sommarkväll, fotboll i gröngräset....

Och jo, Ella har växt helt galet mycekt! Det känns så skönt att hon nu är "ikapp" rent storleksmässigt. Så härligt att slippa fundera på detta med om hon får tillräckligt med näring eller så. Haha hon har för första gången börjat växa ur kläder!!! Innan var allt alldeles för stort, men nu är det en del plagg hon faktiskt inte kan ha längre!

Och visst är det så att man oftast har en känsla för vilka personer man troligtvis skulle passa med IRL. MEn det är som sagt roligt när det visar sig stämma!

Hoppas ni får en skön helg!
Kram!

busliv sa...

Tack för ditt svar!
Tanken är att åka någon gång i oktober.

Saltistjejen sa...

Busliv,
å roligt! Hoppas ni får det jättetrevligt när ni är här! Och att ditt B&B blir bra.
:-)

Suzesan sa...

Det där är ju så sant så sant och man måste verkligen påminna och påminnas om det ofta.Så himla fint skrivet.
Hoppas allt är bra. Om man gillar godis och bor utomlands så måste det ju vara helt ljuvligt med svenskt lösgodis på det där sättet:)
Kram
Susanne

Saltistjejen sa...

Suzesan,
ja ibland kan man glömma bort att de små ögonblicken kan vara så otroligt intensiva och viktiga här i livet.
Och ja, svenskt lösgodis står högt i kurs!!! :-)
Kram!

Petra H sa...

Saltis, så vackert skrivet att jag nästan får tårar i ögonen!

Saltistjejen sa...

Petra,
å Tack!