onsdag, juli 30, 2008

De små små ögonblicken

Ibland stannar tiden en stund.
Världen fortsätter snurra runtomkring en, men det är inget man bryr sig om.
Inte just då.
Inte i just det ögonblicket.
Allt man är medveten om är själva Ögonblicket. Själva Känslan.
Jag tror det händer alla någongång ibland.
Iallafall hoppas jag det.
För de är fantastiska de där ögonblicken.
De där små stunderna av nästan smärtsam Närhet.
När alla ens sinnen på något underligt vis skärps till det yttersta.
Och hjärtat är sprängfullt av Kärlek.
I magen en rund mjuk varm boll.
Och man kan inte låta bli att le.
Med munnen. Med ögonen. Med hela ansiktet. Ja, hela kroppen.
Kanske är det detta som är Lycka?

Som sagt, jag hoppas det är något alla får uppleva.
En gång. Två. Tio. Hundra. Men helst fler.
Små ögonblick utskurna ur tiden. Med knivskarpa kanter.
Som pusselbitar att samla på. Spara.
Att ta fram ur minnet senare och värmas av.

tisdag, juli 29, 2008

Bloggträff

Idag har jag träffat ytterligare en person bakom de bloggar jag följer. Det var Anna Fair and True som åkt hit till NYC med sin P för att semestra. Självklart ville vi ju träffas när de var här, och det blev en fika här hemma hos oss. Det är ju allra enklast så med Ella, men också eftersom M hade en ganska busy dag på jobbet och inte kunde ta sig så långt bort.

Det är alltid lite speciellt att träffa någon man aldrig tidigare träffat tycker jag. Någon man tycker man lärt känna lite genom att läsa den personens blogg eller "chattra" på nätet. Innan funderar man alltid en del över hur mötet ska bli. Vem den där personen ska visa sig vara egentligen. Självfallet hoppas man att man ska "klicka" och att det ska visa sig att man är på samma våglängd. Men man vet ju inte säkert. Så det är som sagt alltid spännande inför ett sådant möte.

Hittills måste jag säga att alla mina möten med personer jag "lärt känna" på nätet varit klart över förväntan. Den lilla bild och/eller känsla man fått för en person via nätet har visat sig stämma väldigt bra med verkligheten. Kanske kan dessa lyckade möten även bero lite på att många av de som är aktiva bloggare eller som är ute på olika forum online ofta är öppna och nyfikna personer som är intresserade och mer än gärna träffar andra människor. Att lära känna nya personer och vara nyfiken på andra runtomkring IRL är nog ganska vanligt hos personer som också är sociala på nätet i någon form.

Fikat idag gick även det över förväntan. Vid fyratiden på eftermiddagen ringde det på dörren och in steg Anna och hennes P. De hade med sig svenskt lösgodis samt även en jättefin present till Ella! Kändes så lyxigt! Sedan följde flera timmar av prat prat och mer prat. Kaffe och glass till detta. Det blev med andra ord en riktig långfika. Otroligt roligt och trevligt! M och jag hade aldrig trott att Anna och P skulle stanna så länge som de gjorde och vi hoppas verkligen att vi inte "höll kvar" dem eftersom de ju självklart vill utnyttja sin tid här i NYC.

Ella var vaken när besöket anlände, men slockande sedan i babysittern. Troligen tyckte hon att allt vårt pratande var ett riktigt rogivande bakgrundsljud. Och eftersom fikandet och pratandet höll i sig i timtal så var det kanske inte så konstigt att Lill-Snorpan slocknade. Själv känner jag att det var så trevligt att om det inte varit för att våra gäster haft så begränsad tid här så hade jag mer än gärna setts igen!

Så Anna & P.
När ni läser detta (vilket kanske dröjer med tanke på er stundande Road trip) så hoppas jag att:
- ni lyckades få bord på Spice Market (eller ngn annan mysig restaurang)
- ni hade tid att besöka det mysiga och lite "hemliga" cocktailstället
- att ni kommer få en härlig fortsatt semester här i USA!
- Och sist men inte minst - TACK för godis och present! Supergulligt!!!!

Hoppas vi kan ses igen, kanske i Stockholm nästa gång?!

lördag, juli 26, 2008

Kvällsutflykt

En sommarkväll i Parken. Helt perfekt väder. Helt perfekt temperatur. Luften alldeles stilla. Ljummen. Inte för varmt inte för kallt. Skymningen som sakta sänker sig över staden och gör parken sådär magisk. Här inne i parken strosar människor omkring. Ser sådär skönt fredagsavslappnade ut. Eller kanske semesteravslappnade? Picknickfiltar. Barnvagnar. Kärlekspar. Rullskridskoåkare. Cykeltaxis. Hästdroskor. Joggare. Hundar med mattar och hussar. Roddbåtar. Och en luftballong.

Vi gick mot ballongen...


Cykeltaxis som kör runt i Parken med folk. De stannar ofta här för att de som åker ska kunna njuta av utsikten mot "Ängelstatyn", vattnet och båthuset.


Ella såg tyvärr inte så mycket mer än insidan av sin liggdel av vagnen. Än är hon inte stor nog att se över kanten.


De två karaktäristiska "Tornen" på Upper West Side speglar sig i dammen i skymningen.


Luftballongen bakom gräsmattan är på väg att lyfta. Man kunde inte "flyga iväg" med den utan enbart åka upp och titta på utsikten. Själva ballongen och korgen var fast förankrade i marken med en vajer.


Här ser man ballongen på väg upp (eller var det ner?).


En hungrig liten Ella i pappas famn.


Ella upplyft på axeln efter sitt skrovmål strax innan vi ska packa ihop och gå hemåt igen.

fredag, juli 25, 2008

2-årsdag

I tisdags firade Jag och M vår 2-åriga bröllopsdag. Jag hade redan pratat med vänner som ville vara barnvakt till Ella under kvällen, men det kände inte M till. Det är de vänner som vi var ute och brunchade med härom veckan och som fram till idag bott i samma hus som vi. Jag skrev ett litet kort till M som jag lade under locket till hans laptop under en av nattmatningarna. Han hittade den när han gick upp på morgonen. Det enda jag skrivit på lappen var datumet samt att han skulle vara hemma kl 18 på kvällen. Självklart blev han nyfiken men fick inget veta förrän han kom hem från jobbet på kvällen.


När han kom hem på kvällen hade han med sig en jättevacker bukett rosor samt en flaska champagne för att fira. Han hade ju då ännu ingen aning om vad jag tänkt vi skulle göra under kvällen. Rosorna doftade helt underbart och de är fortfarande jättevackra trots att Litpon hela tiden är där och tuggar lite på bladen...

Vi drack faktiskt inte champagnen då på kvällen eftersom vi inte hade så mycket tid på oss utan sparade den till ett senare tillfälle. Kanske blir det nu i helgen? Den står iallafall i kylskåpet och väntar på oss, vilket känns ganska lyxigt. Det är ju inte var dag vi har en flaska bubbel som väntar i kylskåpet.

Jag hade dagen innan bokat bord på en mysig restaurang som vi besökt en gång tidigare tillsammans med min mamma för att fira hennes födelsedag. Stället heter Keens Steakhouse och är känt för sitt fina kött. Så är man köttälskare rekommenderas denna restaurang varmt! Ett hett tips är att inte äta förrätt eftersom kötträtterna är väl tilltagna och köttet fantastiskt. Atmosfären är mysig. Mer åt det "robusta" hållet än det eleganta. När vi kom (runt 19.30-tiden) var det i stort sett fullsatt. Av många kostymer att döma var det nog ganska många av gästerna som kommit dit för att äta efter jobbet. Kanske med kunder eller kollegor? När jag tog dessa bilder var det dock inte så många gäster kvar. Jag tog inte fram kameran förrän vi var färdiga med middagen och då var det ganska nära stängningsdags så de flesta gästerna hade gått.

En rolig del av inredningen på Keens är alla pipor som är uppsatta i taket. Historiskt sett var det stamkunder på krogarna i England som förvarade sina egna pipor på krogen eftersom dessa inte kunde packas i sadelväskor eller förvaras i fickorna pga av att de då lätt kunde gå sönder.

Vi började med att beställa in något att dricka. Jag tog en drink och M en öl. Sedan gjorde vi misstaget att beställa en förrätt. Som tur var så delade vi en istället för att beställa varsin. Men trots detta så insåg vi (senare) att vi skulle gått direkt på huvudrätten. Inte på grund av att förrätten var dålig eller så, utan helt enkelt av den enkla anledningen att huvudrätten var himmelskt god - köttet fantastiskt (det liksom smälte på tungan) och köttbiten dessutom var otroligt stor! Jag orkade inte ens äta upp mitt kött, och det kändes som en stor synd att lämna kvar en bit av det på tallriken. M orkade äta upp hela sin varmrätt, men med resultatet att han blev nästan svimfärdigt mätt! Och då är varken han eller jag direkt "små i maten" normalt...

Det var iallafall en otroligt härlig kväll. God mat på ett mysigt ställe. Första gången ute ensamma utan Ella vilket kändes härligt det också. Att slippa fundera över: "när gav vi henne mat sist?", "när pumpade jag sist?", "vad var det där för ljud, har hon vaknat?", "oj nu tror jag hon kräktes upp mjölken igen."...
Vi var inte ett dugg nervösa heller, som vissa säger att de är förta gången de har barnvakt. Det kändes helt tryggt att M och U skulle ta hand om vår lilla pärla. Och vi visste ju att vi kunde vara hos barnvakterna på ett kick ifall de skulle ringa oss om något skulle hända. Efter middagen promenerade vi hem genom staden i den varma kvällen.

När vi kom till våra barnvakter och hämtade Ella var klockan närmare midnatt. Men allt hade gått riktigt bra. Ella hade mest ätit och sovit. Det känns väldigt bra att det hade gått så bra för dem att passa henne. Men jag gissar att det är som enklast med barnvakt nu så länge hon är såhär liten. Nu handlar det ju mest om att hon äter och sover. Det blir säkert lite svårare senare när hon är lite äldre.
Både M och jag var iallafall nöjda med vår kväll! Fast vi tyckte båda två att det kändes mycket längre sedan än 2 år sedan vi faktiskt gifte oss.


Här är ett par av bilderna från Dagen då det begav sig. Porträttbilderna är tagna av Mårten Svemark, vår kompis som var vår bröllopsfotograf den dagen, resten är från egna eller gästers kameror. Bröllopet känns både nära och väldigt långt bort i tid. Men jag är otroligt glad över att allt den dagen kändes så perfekt! Eftersom vi valt att ha en utomhusvigsel var vi självklart mest oroade över vädret. Men vi hade vädrets makter med oss den dagen och det blev en sådan där svensk sommardag när de är som bäst. Soligt, varmt och skönt men inte för hett. Och att få fira tillsammans med familj och vänner i den sköna sommarkvällen och senare ljusa sommarnatten, mitt i vårt älskade Stockholm var helt fantastiskt!

















onsdag, juli 23, 2008

4.38 på morgonen

Dina andetag mot mitt öra. Så varma. Korta. Liksom flämtande.
Ditt runda huvud vilar i min hand. Tungt. Men ändå så litet.
Dina små små händer som greppar efter min halslinning.
Din varma kropp mot min. Kurar ihop sig.
Så liten. Så stark och så skör på en och samma gång.
Nu i vila.

Ibland är livet så enkelt. Så självklart.
Och på samma gång så skrämmande sårbart. Så skört.

tisdag, juli 22, 2008

Snabb visit på sjukhuset

Idag var vi med Ella till sjukhuset.
En efterkontroll av hennes hjärta. Hon hade ju ett par "dippar" i sin hjärtrytm när hon låg på neo-intensiven, och vi fick en tid för återkontroll när hon skrevs ut. Alltså gick vi till Pediatric Cardiology (hjärtspecialisten för barn) idag.
Allt gick bra. Förutom en del strul med remisser (som det nästan alltid blir här) men det ordnade sig till slut.
Och hon kollades grundligt. Det självklara "lyssnandet på hjärtat med stetoskop". EKG. Blodtryck. Syremättnad. Och sist men absolut inte minst, gjordes ett ultraljud för att kunna titta närmare på hjärtat.
Hon var så duktig under alla undersökningarna! Vi var väldigt stolta föräldrar. Vilket egentligen är rätt fjantigt eftersom när barn är så små sokm Ella så handlar det ju inte om "duktighet" alls. Utan snarare om ifall de är mätta, gärna lite trötta samt inte har gaser i magen...
Men vi var stolta ändå!

I stort sett är allt bra med hjärtat. Men de hittade ett par mindre saker som troligen beror på hennes låga ålder. Bl a är det kärl som ska stängas vid födseln (ductus) inte helt stängt än, vilket gör att hon vid lite hårdare ansträngning får en ngt lägre syremättnad i blodet. Läkaren trodde detta skulle växa bort så småningom. Han ville därför att vi skulle komma tillbaka på en ny kontroll om ca 6 månader.

När man satt där och såg på hennes lilla hjärta på skärmen då de utförde ultraljudet, kom jag att tänka på ett av de allra första ultraljuden som jag gjorde efter att hon blivit till. Då var det ju just hennes lilla lilla "hjärta" som man såg picka. Tänk att den lilla "pickande pricken" sedan skulle utvecklas till det hjärta jag såg idag. Livet är verkligen oerhört fantastiskt!

Jag tror dock att sjukhusvistelsen tog lite på Ella-gummans krafter. För hon har sovit mer än vanligt nu under kvällen.
Det är jobbigt att vara i centrum.
Men lite längre sömn under natten är alltid välkommet.
Så Sov Gott nu Lilla Hjärtegrynet!
Ses till nästa måltid...

söndag, juli 20, 2008

Due date

Idag är det som skulle varit Dagen D. Eller kanske Dagen E.... som i Ella...
Idag är dagen jag prickat för i kalendern som "dagen då Ella skulle komma". Allt enligt kalenderuträkning och ultraljud tidigare i år.

Lite konstigt känns det ändå. Att tänka på det.
För det känns som om vi haft henne hos oss så länge nu,

Men Ella, eftersom du var så snabb att komma ut så blev det inte alls någon dag på förlossningen idag. Istället en "latte" i Carl Schurtz Park.
Ingen är gladare för det än mamma....


Här är bilder från dagens utflykt:

Carl Schurtz Park ligger alldeles intill East River. Man har byggt över FDR drive så att folk kan gå och sitta här. Här är väldigt mysigt att strosa och se på folk eller på båtarna som kommer på floden. Det finns dessutom en inhägnad "hundgård" där man alltid ser folk med hundar.


Man kan se en fyr som ligger på nordspetsen av Roosevelt Island mitt emot.


Själva gröna delen av parken ligger i anslutning till det stenlagda gångstråket.


Här finns flera gräsmattor men vi valde en med ganska mycket skugga. M och Ellas barnvagn skymtar mellan lyktan och trädet.


Vi är inte ensamma på gräset, men det är heller inte alltför trångt.


Här är en av de små "avgränsade" delarna av parken. Dessa delar är ofta stenbelagda med fina blommor, buskar och träd planterade.


Detta är ännu en del av parken med planteringar och stenbelagd mark. Gräsmattan där vi satt är den som syns i "bakgrunden" och tittar man riktigt noga kan man kanske skymta barnvagnen och M upp på högra delen av gräsmattan. Men då får man nog först förstora bilden (genom att klicka på den).


M med Ella på filten. Vi tog ut henne ur barnvagnen eftersom det var så otroligt varmt att vi tyckte hon mådde bättre ute i luften, trots att det blåste en del.


Hon sov riktigt gott.


Sedan dags för mat. Som sagt - en "latte" i parken istället för ankomst på förlossningen.


Ella, från och med idag är du alltså officiellt "nyfödd" och inte längre en liten preemie...!

lördag, juli 19, 2008

Svart & Vitt

Ella sover allt mindre, även om det fortfarande är hennes huvudsysselsättning. Men hon börjar definitivt vara mer och mer vaken. Det är verkligen jätteroligt att se henne när hon är vaken. När hon tittar. Och dessutom verkar hon ha börjat fokusera blicken något nu. Inte särskilt långa stunder. Men ändå. Ibland ser det iallafall ut som om hon studerar våra ansikten. Mitt och M's. När man håller henne. Andra saker som hon verkar uppskatta är våra svart-och-vit-mönstrade kuddar. De kan hon ligga länge och titta på. Ivrigt viftande och leende. Hon verkar helt överexalterad över dessa kuddar. Så nu brukar vi ställa upp dem vid sidan av henne när vi byter blöja. Så att hon ska ha något roligt att titta på.

Jag har läst att just kontrasterna mellan svart och vitt är det första ett barn kan se. Och att nyfödingar, och något äldre, ofta är intresserade av just svart-vita mönster. Sedan ska tydligen färgen rött komma. Vi har även en röd kudde med vita prickar. Men den är ännu inte alls intressant. Så det verkar stämma detta med att svart och vitt kommer först.

Vi var till F.A.O. Schwartz idag för att leta efter en svart-vit mobil till hennes vagn. Men hittade ingen. Så vi får leta vidare. Däremot har de sjukt söta barnkläder där! Något italienskt märke som jag inte minns vad det var nu såhär i skrivandets stund. Just nu har vi dock väldigt gott om barnkläder eftersom vi fått så många fina i present, så vi bestämde oss för att köpa något fint där senare när Ella är lite större.


Här ligger hon i soffan. Ungefär såhär är hon när hon visar upp sin soligaste och mest aktiva sida. De svart-och-vit-mönstrade kuddarna skymtar lite på varsin sida om Lill-Snorpan.

Ella i soffan:
video

torsdag, juli 17, 2008

Två kvällar i veckan

I tidsdagskväll (förrgår) var det gratiskonsert i Central Park. New York Philharmonic orchestra som spelade en av sina sommarkonserter i parken. Vädret var kalas, så vi tänkte vi skulle promenera dit och lyssna lite. Bilder från detta event kan ses här på deras egen hemsida. (Fotot här samt det nedanför är därifrån).
När vi var framme insåg vi att vi verkligen inte varit ensamma om den idén... Det var tjockt med folk!! Enligt NY Philharmonics egen hemsida var det ca 63 000 personer där!!! Helt galet! Så att sitta på The Great Lawn var bara att glömma. Vi slog oss ner i "utkanten" av folkmassan där det fanns lite plats och började äta på våra medhavda mufffins. Man hörde knappt någon musik alls. Bara lite svagt i bakgrunden. Men det var ändå mysigt. Att sitta där när det började skymma och lyktorna började lysa allt starkare i det alltmer tätnande mörkret. Allt sorl av människorna runtomkring fick mig att minnas sommarkvällar när jag var barn och vi var i någon hamn med båten. Mysigt.
Något som defintivt bidrog till att höja mysfaktorn ytterligare var att det nu är den årstid då man kan se "eldflugor" här. Jag har ingen aning om vad det egentligen är för sorts flugor, men de blinkar till med ett starkt ljussken (liknande lysmaksar hemma) när de flyger runt. Man kan se dem i Parken när det skymmer. Och förra sommaren när jag var med vänner i en hyrd stuga i skogen, en bit utanför NYC såg vi väldigt många av dessa "eldflugor". Jag tycker det känns nästan lite magiskt på något vis. Men det kanske mest beror på att jag inte alls är van vid denna typen av flygande ljusskimrande insekter.

Nedan en liten kort film (Ursäkta den usla kvaliteten. Kanske inser ni nu varför jag vill köpa en ny kamera??!) från vår kväll i parken. Det var "eldflugorna" jag ville försöka fånga. Det kan vara lite knepigt att se, men om ni tittar noga kan ni nog skymta hur det liksom blinkar till då och då (väldigt kort, och det syns bäst "mot gräsmattan"). Det är dessa "flugor" som flyger runt och ger ljussignaler. Senare på kvällen blev de fler och fler. Man såg dem dessutom tydligare ju mörkare det blev.
Om det är någon av er där ute som vet vad detta är för "flugor" vore det jätteroligt om ni kunde berätta det för mig!

Eldflugor i Parken:
video



Igårkväll (onsdag) var det dags för den årliga BBQn som M's chef anordnar för gruppen varje sommar. Det brukar alltid vara en massa folk (både nuvarande och f d labbmedlemmar) och det är alltid väldigt trevligt. Det är M's chef som själv fixar allt kött samt all dryck till denna grillkväll. Det är alltid otroligt fina kvalitetsprodukter. Han har t ex en "egen" vinkällare någonstans i Queens, och vinerna han bjuder på är inte sällan mycket fina och dyra sådana. Köttet (alltå från mycket fint nötkött till "ribs" och korvar) är också inhandlat på speciella ställen. Han är något av en matsnobb med mycket pengar, vilket gör att dessa grillkvällar alltid erbjuder väldigt god mat och dryck. Dessutom står han själv och slavar vid grillen hela kvällen. Detta är verkligen något man måste "beundra" eftersom det är otroligt varmt vid grillen och att stå i timmar och grilla i ca 30-gradig värme är något jag inte skulle vilja göra själv.

Självklart tog vi med Ella till denna fest och flera av de på M's jobb fick se henne för första gången. Kvällen till ära hade vi klätt henne i en jättefin klänning som hon fått av våra vänner M och Ni i Skåne. Tack!! Den är fortfarande lite stor för henne, men fungerade ändå fint, och hon var verkligen supersöt i den! Här kan ni se henne när hon gör sin "grosshandlarmin"... hahaha! Hon har definitivt lagt på hullet och ser numer ofta ut som en liten "buddabebis"!

Det blev en mycket trevlig kväll. Jag pratade allra mest med ett par K och C från Chile som vi gillar mycket. Han är kollega med M och hon är också forskare men på ett annat universitet. De har två söner som nu är "stora", 12 resp 9 år, och som jag tycker är oerhört charmiga, mysiga och trevliga! Sådan som man önskar att ens eget (och även andras hahaha...) barn kommer att bli när det blir äldre...
Eftersom de bott länge här i USA och båda deras söner är födda och uppväxta här har vi pratat en hel del om detta med att få barn och bo långt från egna föräldrar och andra nära familjemedlemmar.

K tittade med sådan längtan i blicken på Ella att jag frågade ifall hon ville hålla henne. Det ville hon. Hon sa att hon nästan glömt hur små de är i början... Dessutom erbjöd både hon och även deras äldste son Gabriel (som visade sig älska små bebisar, vilket överraskade mig med tanke på att jag inte trodde bebisar stod så högt upp på favoritlistan hos 12-åriga pojkar) att de mer än gärna skulle sitta barnvakt någongång framöver ifall vi vill göra något en kväll. Jag hotade med att vi nog skulle komma att ta hennes ord och löften på allvar, men hon bara log och sa att det hoppades hon också! Hon och C har ju gått igenom detta så de har ju egen erfarenhet av hur det är att ha barn men ingen familj på nära håll som kan ställa upp. Så de vet verkligen hur mycket sådana här erbjudanden är värda!

Det blev även en del barnprat med V som är gift med en annan kollega till M. De har en dotter som går på samma dagis som det Ella kommer börja på i höst, så vi pratade lite om detta samt lite allmänt om barn och jobb. Här syns hon med deras lilla charmtroll Avery. För två år sedan var det Avery som var ungefär i Ellas ålder på det årets BBQ.

Det var som sagt en härlig kväll. Lagom varm och inte särskilt fuktig. Mysigt att träffa folk och äta god mat, och samtidigt veta att man har 5 minuters promenad hem. Inget krångel med taxi eller andra färdmedel vilket är otroligt lyxigt. M stannade kvar lite längre när jag gick hemåt vid halv elvatiden eftersom Ella-Snorpan började bli hungrig.

Nu är det torsdagkväll och imorgon har jag planer på att åka till jobbet. Det ska bli roligt att träffa vännerna där igen och få lite småjobb gjort.

onsdag, juli 16, 2008

Upplyftande dagisbesök

Åh, jag känner mig såååå GLAD! Och nöjd!
Vi var ju på dagis för att träffa föreståndaren igår (tisdag). Få lite mer detaljerad info om dagiset och hur det kommer bli. Och det känns som om de känslor jag hade redan efter första informationsmötet nu har stärkts och "konfirmerats". Detta kommer bli så himla bra! Och framförallt passa oss helt över förväntan!
Det känns nästan för bra för att vara sant!
Som om detta dagis liksom skräddarsytts efter just mina önskningar och krav. Helt otroligt egentligen!


För infant (spädbarns-) avdelningen gäller att:

- 8 barn får plats i "the infant room"

- 3 lärarare finns för dessa 8 barn (vilket alltså är nästan 2 lärare per barn!)

- alla aktiviteter (sova, äta, leka...) kommer att ske efter vardera barns individuella behov, alltså när just det barnet är trött, hungrigt etc...

- Dagisets pedagogik bygger i stort sett på att lära genom lek (dvs det kommer förekomma många aktiviteter med färg, form, böcker, musik, "vardagliga sysslor"... men inget lärande av "skoltyp" utan via barnens lek. Detta är börjar väl inte vara viktigt för Ella förrän när hon blir lite större, men jag gillar filosofin!)

- Varje barn får en "primary teacher" som har huvudansvaret för barnet och därmed kommer vara föräldrarnas huvudsakliga "kontaktperson" i personalen. Det är denna person som kommer mata och "natta" barnet, även om andra i personalen självklart kommer att interagera med barnet de också.

- Barnen har varsin egen säng som de alltid sover i

- Man tar med egna lakan och filtar till sängen så att det "luktar hemma" så barnet känner sig tryggt

- Man tar med egen mat till barnet. Snacks (frukt, yoghurt, kex etc) står dagiset för. I Ellas fall blir det ju till att börja med min bröstmjölk. Pumpen lär få gå varm...!

- Varje morgon när en förälder lämnar barnet ska man fylla i ett papper där man talar om hur natten varit, när barnet åt senast etc. Allt för att underlätta för personalen att snabbt se barnets behov den dagen.

- Barnen som börjar på spädbarnsavdelningen är där 1 år och flyttas sedan alla tillsammans till ett "toddler room" dvs "småbarnsavdelning. Oftast följer en av lärarna med barnen i denna flytten eftersom man vill att en av lärarna som känner barnen ska finnas med även när de är på småbarnsavdelningen.

- Man är ute ett par gånger varje dag. Mest på Campusområdet (vilket är jättefint med mycket träd och gröna ytor) men senare görs även utflykter till t ex central park eller bara till en mataffär för att inhandla t ex frukt för sedan göra fruktsallad av. Allt för att lära sig hur det fungerar i "den stora världen där ute". Ibland åker de även buss. Inte för att de ska någon särksild stans utan helt enkelt för att lära sig. Det mesta av detta är såklart när de är äldre, men redan spädbarnen kan tas med i barnvagnar till t ex Central Park.



För vår del låter allt detta så otroligt bra! Både M och jag är verkligen positivt överraskade och tycker det kommer bli riktigt roligt att få uppleva detta tillsammans med Ella.
Det känns som om hon kommer att få en fantastiskt bra tid på dagis! Framförallt verkar personalen väldigt lyhörd och det känns som om man kommer kunna ha en bra kommunikation.
Jag gillar särskilt att man ser till barnets individuella behov. Samt att man har så många aktiviteter som musik, färg och form i sin pedagogik. Sådant som vi som föräldrar inte skulle kunnat ge Ella på samma vis.

Ja detta möte kändes bra och nu känns det lätt att njuta av den tid vi har kvar innan dagis, när man slipper oroa sig för vad som ska komma....

måndag, juli 14, 2008

Helgen som var

Å jag har fått min nattsömn!!!!
M var världens underbaraste igårkväll och sa att han kunde ta de sena matningarna så jag kudne lägga mig. Jag var bara såååå trött. Sedan var tanken att jag skulle ta den tidiga morgonmatningen, men när jag vaknade i morse av Lill-Skruttans ljud var klockan halv åtta och M hade tydligen tagit 5-matnignen också! Otroligt!!
Trots denna fantastiskt långa natt, kände jag mig ändå inte helt pigg i morse konstigt nog. Jag förstår inte riktigt varför? Men det blev bättre under dagen och nu känner mig otroligt mycket piggare än igårkväll! Jag har idag t o m hunnit vara rikigt "produktiv" genom att tvätta och laga mat. Känner mig riktigt duktig. *klappar mig själv på ryggen*

Annars har helgen som gått varit jättskön!
Nedan är helgen i lite text & bilder:


Fredag

Hade lite ärenden till posten så på eftermiddagen tog jag Ella med mig och gick dit. Eftersom vädret var otroligt härligt (inte så fuktigt men lagom varmt) fortsatte jag en sväng till Parken (Central Park). Satte mig vid ena favvostället på gräsmattan med utsikt mot dammen.



Ella sov så bra i vagnen att jag sträckte ut mig på filten läste lite i min bok och bara "var".


Så avslappnande att bara ligga och titta upp mot trädkronorna och lyssna på alla ljud omkring.


Sedan vaknade Ella och det blev dags för mat. Efter flaskan blev det napp och gos i famnen.


Här är hon Lill-Snorpan efter maten.


Så blev klockan efter 18 och det var dags att börja dra sig hemåt eftersom jag hade två kompisar som skulle komma på besök vid 19.30-tiden. Ella sov gott i vagnen med sin lite för stora solhatt, som hon fått av mormor, på sig.



Besök av S och L:

På fredagskvällen kom som sagt mina vänner S och L och hälsade på. L är en av mina kompisar på jobbet och S är en fd jobbkompis som nu jobbar tvärs över gatan så vi brukar ses då o då på en fika nu när jag är hemma. Haha, de var verkligen de ideala middagsgästerna för de kom med take out sushi, vin och glass från Pinkberry! Mums!!! L hade dessutom med sig otroligt fina gåvor till Ella! Jag är helt överväldigad över hur mycket fina saker vi fått från alla!
Det blev en hel del prat under kvällens lopp. Om både jobbet och annat. M deltog såklart i både middagen och pratet. En supertrevlig, mysig och rolig kväll!

Ella sov gott hos S. Och så småningom vågade även L att hålla.


L med Ella i famnen. Jag gillar Ellas väldigt relaxade och coola stil....!




Lördag:

På lördagen väcktes vi vid 10-tiden av att min mobil ringde. Det var M och U (våra vänner som var på besök hos oss för ett litet tag sedan) som ringde och undrade ifall vi ville träffa dem och äta brunch ihop. Självklart ville vi det! Så vi gick upp (rätt trötta efter nattens och den tidiga morgonens matningar) och gjorde oss snabbt iordning. Vi hade nämligen bestämt att träffas nere i lobbyn "om ca 30 minuter".
Så vid halv elvatiden gick vi alla iväg till en av våra favoritkrogar i närheten "Bistro 61" för att äta brunch. Det är en av de bästa sakerna jag vet tror jag - att äta brunch på något mysigt ställe tillsammans med vänner. Jätteroligt att de ringde och spontanundrade ifall vi ville hänga med. Haha, de lät väldigt imponerade över att vi kunde komma trots det korta varslet. Men än så länge går det ganska fort för oss att få med oss Ella på spontana utflykter. Det blir nog "värre" senare när hon är större...

Ella fick också lite brunch på Bistro 61, fast i hennes fall blev det i form av en "mjölkdrink". Alltså ingen omelett, eggs benedict, crepes, pannkakor eller annat smarrigt för hennes del. Men hon verkade nöjd ändå och somnade i vagnen efteråt.


Efter ett ytterligare mat- och blöjbytesstopp hemma efter brunchen begav vi oss ut igen. Tog en promenad neråt midtown för att köpa lite saker vi behövde, och gick sedan mot Central Park. Men p g a att Bon Jovi skulle spela en gratiskonsert i Parken på kvällen (60 000!!!!! gratisbiljetter skulle delas ut) var det knökfullt där så vi bestämde oss för att promenera vidare till Carl Schurz Park som ligger lite högre upp alldeles vid East River. Här blev det picknick med inhandlade wraps samt medhavd frukt och dryck.

M matar en hungrig Ella på picknickfilten i skuggan av ett träd.


Mmmm vad gott. Picknickmjölk!


Här är vi alla tre i bild.


Jag och Ella gosar lite innan det är dags för Ella att lägga sig i vagnen igen. Det var lite för blåsigt för att ha henne med oss på filten.




Söndag


I söndags kom vi igång riktigt sent. Både M och jag var väldigt sega. Men vi ville gärna åka ner till B&H för att titta lite på kameror. M funderar på att köpa en HD videokamera nu när vi har Ella. Och jag funderar faktiskt på att köpa en ny digital kompaktkamera. Jag är inte så nöjd med den jag har 8som tyvärr är nästan ny).
Detta var första gången Ella åkte tunnelbana! Här i NYC är tunnelbanesystemet gammalt vilket märks framförallt när man kommer med barnvagn. Det är verkligen INTE handikappsanpassat och hissar lyser oftast med sin frånvaro. M och jag visste ju detta så vi var inställda på att bära vagnen i trapporna. Det hela gick bra och på hemvågen hittade vi t o m en station som var handikappsanspassad så då kunde vi åka hiss. Ella sov sig igenom sin första premiärtur.

Inne på B&H hände något som man inte alls förväntar sig i en stad som New York City - vi stötte på en bekant!! En av mina fd kollegor från Karolinska Institutet. Jättekul! Vi pratade självklart en stund med honom och hans flickvän. De var här på semester, och det kändes jättekonstigt men väldigt kul att träffas såhär.

Efteråt åkte vi hemåt och både Ella och vi själva började bli rätt hungriga. Så vi tog oss till en italiensk restaurang Zaza, i närheten av oss, som har en mysig innergård där man kan äta.

Här blev det det varsin somrig sangria till M och mig, och som vanligt en mjölkdrink till Ella. Sedan delade vi en väldigt god förrätt och avslutade med varsin pasta. Ja, och sedan däckade jag ju nästan när vi kom hem. Helt slut...


Nu är det måndagkväll och som sagt, jag fick sova många timmar natten som var, så nu är det nog min tur att ta vargtimmespasset inatt igen. Imorgon väntar min efterkontroll hos gynekologen, och på eftermiddagen ska vi till dagis för att få mer info om hur det ska bli när Ella ska börja där i höst. Det ska bli superspännande!