Mätt mätt mätt... och lite trött...

Nyss hemkommen från lunch.

En jättegod lunch på en italienare en bit bort.

Det var min chef som bjöd hela labbet för att fira Sekreteraren som fyller år. En lite större födelsedag för henne eftersom hon i och med den blev "Senior citizen" här i NYC. Nästa år blir det pension och hon kan äntligen lämna staden för sin efterlängtade lägenhet i Santa Fe som hon nyss köpt. Gissa om hon längtar.

Hon är verkligen en supergo kvinna tycker jag. Gillar henne skarpt. Hon har alltid en hel del historier att dela med sig av. Om förr och om nu. Om New York. För hon är riktig New Yorkbo ut i fingerspetsarna. Född och uppvuxen i Brooklyn. Men nu på äldre dagar har hon fått nog av staden. Nog av buller, massa folk, höga priser, heta fuktiga somrar och kalla blåsiga vintrar. Hennes nya paradis är alltså Santa Fe.

Det kommer bli tomt utan henne. Men självklart är jag glad att hon lyckades hitta en lägenhet där som hon trivs med. Glad för hennes skull. Och jag gläder mig också åt att vi faktiskt får ha henne kvar hos oss fram till och med nästa sommar. Alltså ytterligare ett år. 

Gjorde ett kort till henne. Tycker det är så roligt när man har lite tid över och även tillfälle att vara lite mer kreativ. Förr älskade jag ju pyssel men det finns inte alls lika mycket tid till det längre. Men ibland dyker det upp tillfällen. och då får man passa på.

Detta var verkigen inget märkvärdigt kort, utan gjort lite i en hast nu innan jag skulle iväg på lunchen. Men jag blev ändå nöjd. Med tanke på den lilla tid jag hade på mig så blev det helt okej. Och föremålet för kortet blev glad vilket ju är huvudsaken!

Nu ska jag ta tag i min presentation. Även om jag känner mig helt däst....

Trots kaffet så är hjärnan lite slö såhär efter en braklunch. Och inte hjälper vädret till. Det är hett hett hett ute nu. Just nu 32 grader och temperaturen stiger. Ska bli runt 34 grader och fuktigt igen. Puh! AC:n går och persiennerna är nedfällda. Vattenglaset är fyllt och jag hoppas att jag ska kunna vara lite effektiv de här två timmarna fram tills att Lill-Skruttan ska hämtas på dagis. Jaja, hoppet är det sista som lämnar människan så jag hoppas att det ska gå. 

Senaste uppdateringen ang hennes utslag är förresten att en av hennes lärare på dagis tittade på dem i morse och sa att hon tyckte det såg ut som värmeutslag. Så nu tror vi på detta. Hon är i vilket fall fortfarande pigg som en mört så någon feber eller annat sjukdomssymptom har vi inte sett röken av. Alltså är det vanliga dagar på dagis som gäller om inget förändras.

Men oj, presentation var det ju!!!

*) På fotot högst upp syns nästan alla i gruppen. Dock gömmer sig min ena kollega upptäckte jag när jag tittade på fotot i datorn. Min chef sitter längst bort till höger och födelsedags"barnet" sitter bredvid honom. Närmast kameran är min kompis J som är den enda i detta labb som jag umgås med lite utanför jobbet. Bakom mig syns B och bakom henne gömmer sig E. Det är de två som är koreaner och som har sin "egen klubb" på jobbet. 

Förresten om någon av er läsare sett andra säsongen av "The wire"; tycker ni inte att min chef påminner väldigt mycket om "Greken" till utseendet??? Det tycker nämligen jag....

Utslag

Lill-Skruttan har några kosntiga små "utslag" på kroppen. Jag upptäckte dem för ett par dagar sedan och trodde då det var myggbett eller liknande. Men sedan såg jag att det kom fler. På hennes ben. Och ett par i armvecket. de är yttepyttesmå och liksom lite "hårda" i mitten. M och jag har googlat och pratat med folk omkring oss. Vi var först lite fundersamma om det kunde vara vattkoppor. Men det har vi kommit fram till att det nog inte är. Hon har inte haft någon feber eller på annat visat några tecken på att hon skulle vara sjuk. Hon verkar inte ens vara besvärad av utslagen. Inget kliande eller så. 

Vi var även ett tag smått skräckslagna över att det skulle kunna vara bed bugs vilket är ohyra som jag trodde man utrotat sedan 1800-talet. Men här i New York City är det faktiskt en högst verklig plåga. Hu! Men bed bugsen uteslöt vi när vi kom på att vi ju inte har några som helst bett.

Någon lindrig form av allergi kanske? Men vi har inte gett henne något nytt vare sig i matväg eller vad gäller tvål, tvättmedel eller annat som kommer i kontakt med huden.

Kanske är det värmeutslag?

De började iallallafall "gå tillbaks" idag. Vi får se hur de ser ut imorgon. Tänkte ringa hennes läkare då och rådfråga. Och så får vi se ifall det blir dagis eller inte imorgon. Det kan ju hända att de inte alls vill att hon kommer dit med odefinierade utslag. Vi får se som sagt.

I övrigt har helgen bjudit på underbart perfekt väder igår och urfuktigt "muggy" väder idag. I förmiddags träffade vi ett par vänner på en brunch. Jättetrevligt. De har just flyttat ner till Manhattan från Bronx vilket känns roligt. Nu stundar ny vecka. Den börjar med att jag ska på lunch med mitt jobb imorgon för att fira en kollega som fyllt jämnt. Sedan blir det till att förbereda en presentation för den som blev uppskjuten för ett tag sedan kommer att gå av stapeln på tisdageftermiddag. Förhoppningsvis ska det gå bra.

Förövrigt hoppas jag bara att den här hemska fukten snart ska försvinna. 

Det knackade på dörren

Och när vi öppnade stod vår granne C utanför. Hon var förbi oss igårkväll för att låna vår elvisp. Hennes hade gått sönder och hon skulle baka cup cakes till en BBQ som de skulle ha med jobbet idag. Nu var den över och det var ett par cup cakes kvar och c tyckte vi skulle ha dem som tack för lånet av vispen.

Så nu blir det ytterligare ett avsnitt av "The Wire" samt te och cup cakes.

Mmmmmm... smarrigt! Lagom mysigt såhär på fredagskvällen.

Det är förresten otroligt roligt med våra nya grannar. De bor i lägenheten rakt mitt emot oss och har en liten son W som är nästan jämngammal med Lill-Skruttan. Det lustiga var att innan vi fick plats på dagis så hade vi pratat med dem om att eventuellt dela nanny. Nu blev de ju inte så varken för vår del eller deras. De har lille W på ett annat dagis nu, men han ska börja på Lill-Skruttans dagis nu till hösten. Tyvärr i ett annat rum än henne men iallafall. Vi har redan träffats ett par gånger nere på vår bakgård.

Detta lilla filmklipp är från en av de gångerna. Här bekantar sig Lill-Skruttan och W med varandra.

Något som verkligen är ännu mer lustigt är att när vi båda var gravida och pratade lite löst om detta med att dela nanny så bodde de inte alls här utan ett antal kvarter norrut. Vi visste däremot att de ville flytta hit till något av dessa hus i Rockefeller Housing och att de stod i kö. Så en dag på försommaren kom M hem och sa "Gissa vilka som ska flytta in mittemot oss?" Och då var det de! Snacka om lustig slump?!

Så nu hoppas vi att vi kanske ska kunna hjälpa varandra lite med barnvakteri också framöver. Det är ju väldigt enkelt att gå två steg för att vara barnvakt en kväll om det skulle behövas. Förhoppnignsvis kan det bli så. Det är ju som sagt inte helt lätt för oss att få barnvakt annars. Och inte bara det, utan att ha nära till en jämngammal "lekkompis" för Lill-Skruttan är inte heller helt fel. Att både hon och hennes man J är hur trevliga som helst gör ju inte saken sämre direkt.  Så just nu känns det som om vi inte skulle kunna ha bättre grannar. 

Baby Shower på bakgården

Ok eftersom våra vänners lilla dotter redan anlänt så är ju detta inlägg något sent, men jag tänkte ändå att jag skulle skriva lite om den Baby Shower som vi hade för dem.
Det är ju ett tag sedan nu, närmare bestämt tre veckor sedan ungefär. Själv kunde jag inte stanna mer än ca två timmar eftersom jag skulle vidare på annan fest (den ska jag också skriva om senare) men här kommer iallafall en del bilder från Baby Showern.

Jag och kompisen U träffades hos oss innan showern för att fixa en liten diaper cake till de blivande föräldrarna. Jag fick idén efter att ha läst både på Millans och Annikas blogg (deras bloggar finns här i högerspalten) om dessa skapelser. Vår blev dock inte alls lika stor och pampig utan var kanske mer som en diaperbakelse modell större.

Vi använde knappt två paket Pampers Sensitive (storleken Newborn) vilket var ca 50 blöjor totalt. Det blev en hel del blöjrullande....

Tada! Här är resultatet efter att vi smyckat den lite med tvättlappar i olika färger samt satt en gerbera i toppen.

Själva Baby Showern skulle vara nere på vår bakgård. Vi hjälpt till att dekorera lite och förbereda innan det hela började. Här syns U med ett gäng ballonger hon just blåst upp. I bakgrunden skymtar vännerna S och V som var de som organiserat hela Showern.

Här är ena halvan av vår bakgård. Denna del är till största del en stor lekplats med kläterställningar, gungor och andra leksaker. I förgrunden syns "fontänen" eller "vattenspridaren" eller vad man ska kalla den. Varma dagar under sommaren är den på så att barnen kan leka i vattnet. De har även en plastpool som brukar fyllas med vatten så att de barn som vill kan bada här. Jättebra tycker jag eftersom somrarna här i NYC ofta blir väldigt varma. De flesta större lekplatser ute på stan har också denna typ av fontän där barnen kan leka och svalka sig. Just nu har vi "byggnadsställningar" runt vårt hus. Under denna dukades mat och dryck upp för festen. Rätt bra att kunna ha den i skuggan för det var en ganska varm dag.

Här är vår present. Jag hade inget omslagspapper eller kartong så jag lade våra presenter i detta hopfällbara badkar och "dekorerade" lite med två gerberor. Det blev dock vanligt snöre som snurrades ett par varv så det var kasnke ingen tjusig inslagning. Men den kändes iallafall lite personlig för ingen annan hade ett sådant paket haha... Kortet är dock egenhändigt gjort. Tyckte det kändes roligare att prioritera lite mer tid på att göra ett eget kort än att göra något fint omslag.

Här kollar Lill-Skruttan in rutschkanan.

Sangria i blå plastmugg var inte helt fel denna varma eftermiddag!

Här är föremålet för Baby Showern. Men även om hon tittat ut nu så befann hon sig när detta kortet togs, fortfarande i tryggheten i sin mammas mage och därmed är hon osynlig för fotografen....! De som istället syns desto mer är mamma E, M samt Lill-Skruttan.

Lill-Skruttan spanar in någon eller något.

Till vänster är gulliga S, en av de vänner som organiserade hela Showern. Här ivrigt pratande med bland annat U.

Här testas polismotorcykeln.

Jag och Lill-Skruttan.

Här ska temperaturen i poolen kollas.

Höggravida E med vänner.

Den blivande pappan (eller rättare sagt nu ÄR han ju pappa!!) M busar med Lill-Skruttan.

Här är ytterligare tre festdeltagare. Den lilla flickan som knappt syns på bilden är Lill-Skruttans dagiskompis A. Det är förövrigt hennes pappa S som står bakom henne vid fontänen. De känner E eftersom de tillhör den "spanska communityn" här.

Hela tillställningen blev otroligt lyckad! Att vädret visade sig från sin bästa sida gjorde såklart att det blev än mer njutbart. Vänner till föräldrarna droppade in under eftermiddag/kväll och det var en riktigt skönt avslappnad stämning. Mat, tilltugg, snacks, kyld öl och sangria fanns att hämta under byggnadsställningen. Det blev en hel del presenter också. Och eftersom det dessutom varit en insamling till "The stroller fund" så fick de även den barnvagn de ville ha. Det tycker jag var jättebra för barnvagnar är ju rätt dyra.

Den blivande (förlåt den nyblivna) pappan M hade även stått i köket en hel dag för att göra några av sina specialiteter - nämligen baka! Han är otroligt duktig på att både laga mat och baka. Det senare gjorde att han nu kunde bjuda på flertalet fantastiska tårtor och bakverk. Tyvärr tog jag ingen bild på dessa konstverk men kan berätta att de smakade otroligt gott! Iallafall de två tårtor jag smakade. Jag hann helt enkelt inte stoppa i mig av de andra. Tråkigt nog...

Jag sprang som sagt vidare redan efter ca 2 timmar eftersom jag skulle hinna byta om till den andra stora festen för dagen - quinceaneran! Det blev riktigt bråttom och jag gjorde den snabbaste festfixningen någonsin tror jag. Fem minuter hade jag på mig, men tror jag ar tvungen att spendera ca sju minuter innan jag kunde ta hissen ner för att bli upphämtad av kompisen L som körde till festen. Så lite sen var jag, men ändå rätt imponerad av att jag faktiskt hann hyfsat i tid.
Mer från denna fest kommer i senare inlägg.

Tack Amex nu är det fixat och klart!

Ja nästan iallafall.
Det strulade såklart lite igårkväll när vi satt och skulle boka biljetter online. Fick felmeddelande men sedan fick M ett mail att det var bokat. Men det hela var väldigt tvetydigt eller snarare otydligt...
Iallafall så verkar det vara ok nu, men vi måste ändå ringa flygbolaget för att bekräfta samt för att boka en biljett till Lill-Skruttan för detta kunde man inte göra online om barnet var under 2 år. Men förhoppningsvis är allt i sin ordning.
Vad är det som är bokat då? Vadå för biljetter? Vart? När?

Jo det vi länge har funderat och pratat om är att åka en sväng till Puerto Rico för att hälsa på Petchie och hennes O som ju bor där. Men de flyttar ju tillbaks till Europa vid årsskiftet så vi hade inte alltför många månader på oss. Vi har funderat hit och dit när det skulle kunna bli av. De har ju ett rätt späckat gästshcema själva samt har varit en lång semester i Europa nu under sommaren. Så lite trixigt har det varit att försöka hitta datum som skulle passa alla.

Men nu kommer denna resa äntligen bli av!
Det blir i början av september några dagar under den vecka då dagis ändå är stängt.
Och detta blir ju i stort sett min "sommarsemester" för iår!
Som jag längtar!!!!! Jag är så redo för semester nu!

Och trots att jag inte får någon semester hemma i Sverige så kommer denna resa helt klart att fungera som en rätt bra tröst. Att få tillbringa fem dagar i Karibien med Lill-Skruttan och M känns jättelyxigt. Att detta dessutom innebär att vi får träffa och umgås med vänner och dessutom bo på "deras B&B" känns otroligt generöst och roligt! Att komma till ett nytt ställe men ändå få "guidade turer" och råd om vad man kan tänkas tycka om att uppleva känns fantastiskt skönt!

Att vi dessutom kunde använda de Amexpoäng vi hade innestående till våra biljetter gör att det känns ännu lyxigare! Vi fick på något vis denna resan "gratis". Ja, Lill-Skruttan får vi betala för men tror inte det rör sig om några stora summor eftersom hon är under 2 år.
Så Tack Amex! Ibland är det inte så dumt med kreditkort.

Nu börjar nedräkningen för min del...

Iiiiiiiihhhhh!!!!! Hon är här!!!!!

Fick veta att våra vänners lilla dotter kom till världen igårmorse.

Nyligen kom ett email med bilder.

Vilken liten sötnos!

Nu hoppas jag att vi kan besöka familjen i veckan.

Det blir till att fixa lite mer mat till de här nya föräldrarna också. Lasagnen vi tog med till våra andra vänner blev otroligt uppskattad, så det blir nog något liknande.

Att få lagad mat är nog bland det absolut bästa man kan ge till nyblivna föräldrar som just kommit hem från BB. Ja, de måste inte ens vara just hemkomna heller. Jag tycker att de första 2-3 månaderna var rätt kaotiska vad gäller mat. Nästan all fokus gick ju åt till att den lilla skulle få mat. Den egna hungern kom liksom i skymundan. Och tid för att laga något hade man ju knappt alls. Inte ork heller för den delen. Minns att M och jag åt otroligt mycket "take out" under den första tiden.

Å jag är så glad så glad!

Och självklart blev det några tårar också. Av lycka. Och nostalgi.

Kanske kanske kanske...?

Kanske har en ny liten person kommit till världen under natten?
Jag är så nyfiken!
Vi mötte vår vän M igår vid 17-tiden när vi var på väg med Lill-Skruttan till parken. Han var då på hemväg med stora steg och sa andfått "It might be coming it might be coming!!" Självklart syftade han på barnet. Så spännande!!! Det hade tydligen börjat under eftermiddagen med en del värkar. Han hade då snabbt sprungit till labbet för att frysa ner lite celler så att han sedan skulle kunna skippa jobbet och fokusera helt på en av de största händelserna i sitt liv.

Å jag är så spänd över hur allt gått.
Om det var "på riktigt" eller om det var falskt alarm.
Och om det nu var på riktigt så hoppas jag så att allt gått bra.
Tyvärr är telefonen tyst än så länge...