Da´n före D-dagen

Dagen före Dopparedagen.
Känns konstigt.
I år har jag inte riktigt lyckats komma i julstämning.
Kanske för att hösten varit så fylld av allt mellan himmel och jord att det känns som om det nyss var sommar. Så min mentala klocka står fortfarande och stampar på oktober. Vart tog november vägen? Och december ska vi inte tala om. Dessutom var vi ju på soligare breddgrader för bara en vecka sedan. Så den yttepytte julstämning som möjligen börjat spira lite lite lite kom helt av sig. Och sedan var det mest fokus på att få allt klart på jobbet och sedan fixa inför Sverigeresan.

Nu är vi ju iallafall här och julen står och stampar utanför dörren.
Vi har haft riktigt mysigt sedan vi kom hit. Snön ligger fortfarande kvar även om det tyvärr varit ett par plusgrader idag så det är ganska slaskigt på vägarna. Det mjuka vita börjar förvandlas till brunt slaskmodd. Men än lyser fälten vita i vintermörkret och det piggar upp.

Dagen tillbringades bl a i Malmö för att få tag på sista klapparna.
Kvällen har varit lugn med lite nötknäckning, försök till rimverkstad samt lite TV-tittande. Svägerskan har varit här och busat mycket med Lill-Skruttan. Härligt!

Enda smolken i glöggbägaren just nu är att Lill-Snorpan fortfarande är jetlaggad. Så igårkväll däckade hon utan middag vid 19-tiden för att sedan vakna pigg igen vid halv tolv. Jag tog henne då. Det blev middag och sedan lite bokläsning fram till 2-tiden då jag inte orkade längre utan helt enkelt beordrade sänggång. För oss båda. Protester utbröt men efter en hel del snurrande och pladdrande i sängen måste hon ha somnat. Jag har ingen koll på tiden men skulle gissa att det var runt 3-snåret. Så det var bra trots allt. Jag hade först befarat att hon skulle vara vaken till morgonen. Ikväll är det likadant. Läggdags något senare än igår, men efter ett par timmar var det dags att gå upp tyckte hon. Denna natt är det M´s tur. Jag hoppas dock att det håller på att vända. Att hon ska somna tidigare inatt och att hennes dygnsrytm ska vridas rätt under de kommande dagarna.

Nu vill jag främst önska alla Er som läser en
otroligt härlig Julhelg!
Hoppas att sillar, gröt, skinka och knäck ska linda in er i den där berömda julkoman. Men bara lite lagom sådär. Och framförallt hoppas jag att ni får känna av värmen som julen ändå handlar om. Att man trots flängande mellan olika julbord och släktingar kan hitta lite julefrid på varje ställe. Att pulsen som ökat ett par slag under veckorna före jul ska börja lugna ner sig.

Och till Er som får en annorlunda jul i år. Den där "Första Julen Utan...".
Utan den person ni älskat hela ert liv men som plötsligt inte längre finns hos er.
Utan den person som ni trodde ni skulle fira alla jular med i evigheters evighet.
Utan det liv som ni förra julen tyckte var så självklart att ni inte ens kom i närheten av tanken att det någonsin skulle förändras.
Er tänker jag lite extra på.