Nog för att jag har förstått att man kan få kommentarer etc när man är gravid, men jag har nog inte riktigt tänkt att folk "ute på gatan" skulle göra det i så stor utsträckning ändå. Jag vet inte ifall det är vanligare här eller om detta händer lika ofta i Sverige, men bara den senaste tiden har jag upplevt en del olika reaktioner på min växande mage. Själv är jag nog mest förvånad över att folk verkligen verkar "triggas" av att se en "pregomage" på det här sättet. Tack och lov har ingen kommit fram för att känna på den än! Mer än folk jag känner men det är en helt annan sak. Och de har alltid frågat om det är ok först.Här är ett par exempel på just magreaktioner jag fått på stan:
Häromdagen
På banken:
Kvinnan i luckan: Ok, Miss are you all set now or is there anything else?
Jag: No, I'm fine thanks.
Kvinnan: Oh, and I have to ask you is it a baby boy or a baby girl you are carrying?
Jag (ganska förvånat): Oh, it's a girl.
Kvinnan: Congratulations! Is it your first child?
Jag: Yes it's my first.
Kvinnan (ler stort mot mig): So Miss, I really wish you good luck now and once again Congratulations!
samma dag
Inne i en barnaffär:
En höggravid kvinna tillsammans med två eller tre andra vuxna personer. När jag passerar dem tittar den gravida kvinnan på mig, pekar på min mage (och håller kvar hela handen med sitt pekande pekfinger) och vänder sig till en av de andra kvinnorna (kanske hennes vän eller syster?) och säger:
Look! She's sooo tiiiny! How can she be so tiiiiny?! Med en röst som låter sådär mittemellan gnälligt och bitchigt arrogant.
Hon säger dock inget till mig direkt, eller försöker få ögonkontakt. Så jag känner mig lite "utpekad"... Även om det kanske var menat som en komplimang så känns hela "gesten" lite oartig måste jag säga. Påflugen på något vis. Särskilt som tonen hon sa det i nästan lät anklagande, samt att hon verkligen pekar på min mage under hela tiden som hon stirrar på mig och pratar högt med den andra kvinnan. Kanske skulle man kunnat tycka att hn skulle ha kunnat vänta med denna kommentar tills jag var utom hörhåll?? Dessutom tycker jag det är en konstig kommentar eftersom hon ju inte kan veta vilken månad jag är i, så hur kan hon tycka att jag är "tiny". Tänk om jag varit i 3:e månaden istället för 7:e!?!
Igår
På väg till jobbet:
Jag kliver in i tunnelbanevagnen. Den är ganska full så det är flera personer som redan står upp. En kvinna som ser mig, tittar en extra gång på min mage och reser sig upp och säger att jag kan sitta. Hon ler och ser verkligen till att jag får hennes nu lediga plats.
Det senare var väldigt uppskattat eftersom jag nu ändå börjat ha lite känningar i ryggslutet och i benen.
Ja, som sagt ett par olika reaktioner man råkat ut för den senaste tiden när magen verkligen klivit ut i strålkastarljuset. Jag undrar över ifall detta kommer bli änu mer vanligt desto större magen blir? Eller om det helt enkelt är ett "ett eller noll" läge? Alltså antingen pregomage eller inte, varav det första ger kommentarer och av främmande personer oavsett hur stor eller liten magen är.Bilderna i detta inlägget är förresten tagna för ca 2 veckor sedan (innan vår Bostonresa). Jag hade inga bra som är tagna den senast tiden. Magen syntes ju redan då ganska bra, men har sedan dess växt till sig ännu mer. Det var en av de första sköna dagarna och kvällarna här då M och jag bestämde oss för att ta en middagspicknick i parken (Central Park) efter jobbet. En underbar kväll.
Inlägg
20 kommentarer:
Du är så söt med din FINA mage!! Konstig o jäkligt otrevlig kvinna det där som pekade ut dig på det där sättet. Underligt vilka reaktioner en preggo mage kan ställa till med. Hon kanske var i 9 månaden och du är ju inte precis där ännu. Magar SER ju olika ut i olika faser av graviditeten. OCH alla bära ju olika.
Kvinnan på banken var ju gullig, det måste jag säga.
När jag väntade K hände sånt där hela tiden och folk kunde fråga: you're carrying BIG, do you know if it is a BIG BOY in there???
-NO! Actually it is a big GIRL.
Lustigt, man blir liksom allmän egendom.
Men jag tycker verkligen att hela du och din mage ser så fina ut.
Kram från mig!!
Men urs vilken ohyfsad kvinna som pekade på dig och pratar som att du inte skulle höra henne.
Tänk hur hon säkert också är mot t ex en väldigt överviktig person eller någon med speciellt utseende. Hemskt!
Jag får lite blickar men ingen har "tafsat" ännu och jag tror inte att någon kommer att göra det... :D
Har numera fått lite av en ankgång. ibland mer eller mindre.. He,he..
Din mage är så fin.
Ser att du har en navel som putar ut lite. Min är så djup att den lär nog inte alls komma ut..ha,ha..
Varma och soliga kramar från Dublinmagen (med högt bp igen..*suck*).
Annika,
Tack!!
Ja visst var hon rätt skum den där kvinnan som pekade och kommenterade?!
Men som sagt de flesta reaktioner man fått har varit positiva och trevliga. Här är så många så hjälpsamma också. Som att ge sin sittplats etc. Det såg man inte alls så ofta när jag bodde i Stocholm och åkte mycket buss o tunnelbana.
Jess,
jo ivssa dagar har jag också ankgång. Redan! Men det är särksilt när man gått lite längre sträckor för jag blir så trött i ryggen och benen av det.
Ja min navel har börjat puta... Men bara på ena sidan kosntgt nog! haha! Och min är normalt jättedjup den med så jag trodde nästan inte att den skulle bl utåtputande. Men vi får väl se om det blir mer än vad det är eller inte när jag blir större.
Sköt om dig nu och viiiila!!!!
KRAM!
Bilden från er picknick i parken ser verkligen mysig ut. Du ser som sagt jättefin ut Saltis. Jag tycker också att det var märkligt med kvinnan som kommenterade inne på banken och sa det hon sa så att du kunde höra. Precis som du säger kunde hon ju omöjligt veta om du var i 4:e eller 8:e månaden.
Desiree,
tack! Ja picknicken var jättemysig. En spontan ingivelse pga av det fina vädret. Men man märklte att det fortfarande var tidig vår då (mitten av april) eftersom det blev rätt kyligt så snart solen försvann.
Min uppfattning är att det inte är ett antingen eller läge. Kommentarerna blir fler och fler. När killar i 20-års ålder börjar fråga intresserat när man ska föda, då vet man att det snrt är dax! :-)
Själv har jag ju inte heller varit gravid i Sverige (undantaget ett par veckor i månad 5 eller 6), men i Danmark kunde man deffinitivt se en annan attityd från folk när man var gravid. Inte alla var så omtänksamma och erbjöd mig sittplats på bussen, men jag mötte konstant mycket fler leenden som gravid (och jag är en person som verkligen brukar få folk att le). Nästan alla man mötte log lite sött, tittandes på magen, för att inte tala på folk som körde förbi i bilar. *hihi*
Däremot märkte jag också et motsatta. Gravida kvinnor på konsert (utomhus, i friska luften) tittade folk snett på, inklusive föräldrar som gick med barnvagnar. alltså; jag tror min bebbe hade det bättre, ljudisolerat inne i magen än deras parvel... Men, men; man får ju ta det onda med det goda. *hihi*
Och jo förresten; jag hade en som absolut skulle känna på min mage och det redan i månad 3 eller nått. Kändes helknas. Det var första gången vi träffades och man kunde knappt se min mage... Usch! (Jag är också en ganska "privat" person vad sånt angår, och är inte den förste som springer på folk och ska kramas t.ex.)
Glömde förresten kommentera; underbara foton!!! (Och knasig kvinna! Hon är säkert en sån som gör sånt i alla möjliga situationer. Hmm...)
Lullun,
ja så det är nog vissa skillnader kanske beroende på land och kultur??
Här är det ju skillnad även som ogravid vad gäller män och kvinnor och hur man blir behandlad ute. Som att män här generellt låter en gå före på bussen, öppnar dörrar etc... Och det är ännu mer sådant nu som gravid med mage i vädret.
Men ja jag tror att folk tittar konstigt på en ifall man gör ngt som många tycker att man "inte bör" som gravid. Men det tror jag gäller även i Sverige?
Roligt att du gillade fotona också! :-)
Vilka fina bilder; härligt med vårblommor och fin mage!
Jag kan tänka mig att det blir mycket kommentarer om magen, säkert mer i denna direkta kulturen där man ställer intima, personliga frågor DIREKT! Jag börjar själv bli irriterad på alla direkta frågor om "och när ska ni skaffa barn" som jag får DIREKT varje gång jag träffar Os kollegor för första gången - jag vet inte riktigt hur jag ska svara, typ "eh, jo i framtiden".. vad eller hur förväntar de sig att man ska svara? Det är både amerikaner och puertoricaner (kan tänka mig att italienare, spanjorer och greker skulle ställa samma frågor) - men bara kvinnorna. Jag frågade O om han får samma frågor, nja inte riktigt - det är som om de riktar in sig när de träffar mig på att pressa mig på svar eftersom jag är kvinna..
Konstigt beteende, varför skulle jag berätta för en främmande människa, första gången jag träffar henne, om vi planerar att skaffa barn?? (för att inte tala om alla problem och komplikationer som kan vara inblandade i faktumet att man inte har barn)
Åh, vad mysigt med den picknicken i gröngräset! Snygg mage OCH scarf också :)
Det verkar som att tre saker triggar igång okända människor: 1) gravida magar 2) bebisar i barnvagn 3) hundar.
Jag umgås ju en del med en kompis som har en liten tjej, det är alltid (jag menar alltid) folk som ska kommentera barnet i barnvagnen. Den vanligaste frågan är "oh, is it s a boy or a girl?". På små bebisar är det ju inte alltid lätt se könet, dessutom kläs den här tjejen ofta i grönt, blått, brunt och andra färger som tydligen uppfattas som "killfärger". Det märks verkligen hur tydligt det förväntas man ska ha "flickfärger" på en tjejbebis och "killfärger" på en kille. Vissa personer blir nästan förnärmade när mamman säger "nej, det är en tjej". But I thought...säger den andra personen lite surt nästan.
Så...efter magkommentarer verkar barnkommentarer komma! Du vet vad som väntar :)
Ja, visst är det skillnad mellan olika kulturer. Men ibland så kan de där sneda blickarna vara så totalt obefogade, men väl så dömande och sårande. Som t.ex vid den där koncerten; det var en ganska fredlig en av slaxen utan mega-hög volym; en sommarkoncert helt enkelt, där vi satt på en filt på gräset. Visst fanns det dem som drack öl, men inte jag, men nog var det många som ville skicka hem mig ändå (med sina blickar), klockan 8 på kvällen, trots att flera av dem själva släpade runt på barnvagnar... Hmm... ;-)
Petra,
Aaaarrrgggh! Jag blir sååååå arg när jag hör att folk frågar om när man ska skaffa barn!!!!!!! Skitarg blir jag! Dels för att jag tycker att det är en högst privat fråga som man inte alls ska behöva dela med resten av världen. Dels eftersom jag vet hur känsligt det kan vara ifall man faktiskt försöker men det inte går!!!! Det är skitjobbigt och stressande att höra folk fråga när man så gärna vill men det inte lyckas. Jag har vänner som faktiskt svarat folk som undrat att de antingen inte kan få barn eller att de inte vill ha barn. Bara för att få dessa personer att inse att de inte bör fråga sådana frågor.
Men visst, det kan vara svårt det där när det handlar om kollegor eller så som man ju inte vill bli ovän med heller. Men som sagt, jag har verkligen inte förstårr VARFÖR man måste fråga folk sådana saker. Om de vill berätta så gör de det själva. Man frågar ju inte om när de senast hade sex eller gick på toa!! Så varför måste man vara inne och tafsa på andra delar av folks privatliv?!?!?!
Anne,
Jo du har nog rätt. Folk har en viss förmåga att vilja lägga sig i och ha åsikter om både barn och husdjur! Man får nog lov att vänja sig. Och här är det precis som du säger så att alla klär sina bebisar och även toddlers väldigt mycket efter tjej- och killfärger. Haha, vi köpte ju några s k "boys clothes" när vi handlade kläder just för att vi gillade motiven och färgerna. Men folk kan säkert komma att tycka att det är konstigt och ha åsikter om det senare.
Kul att du gillde min scarf också. Haha, den är ett billigt reafynd på H&M...!
Lullun,
ja jag kan verkligen inte förstå varför det ska vara så vanligt att bry sig mer om andra än sig själv. Så länge det inte handlar om att man ser någon fara direkt illa, så tycker jag att man måste respektera att folk väljer att leva sina liv olika! Och man kan faktiskt göra otroligt olika val utan att det för den skull handlar om rätt eller fel. Bara att man har olika erfarenheter, kulturer, prioriteringar och tänker olika.
Visst är folk litet konstiga minst sagt. Men som tur är verkar det ju finnas både och så att säga. Du ser verkligen fräsch och snygg ut. :) Som Anne skriver så verkar det finnas vissa områden som folk bara måste kommentera. Det tycks även gälla hur man pratar. Får du frågor också varifrån du kommer? Det får jag rätt ofta.
Ann-Marie,
Ja det verkar som om vissa frågar saker eller kommenterar utan att ens tänka sig för. Hm. Känns konstigt, eller så är det bara så att vi svenskar är mer "restriktiva" av oss och tycker att vissa saker käns privata medan andra inte alls tycker det är något privat.
Ja folk brukar fråga pga av min accent eller mitt utseende eller mitt namn var jag kommer ifrån. Men de flesta brukar nog ta för givet att jag kommer från typ Kina eller Japan eller så pga mitt utseende. Så de brukar bli rätt förvånade när jag säger att jag är svensk! Hm, du vet jag är ju inte direkt den typiska blonda och blåögda bilden av svenskan....! :-)
För det första vill jag instämma med övriga och säga att Fy vilken ohyfsad kvinna i barnaffären! Men sådan finns det ju alltid oavsett om man är gravid eller inte.
Sedan måste jag säga att jag själv ofta lägger märke till barnmagar, får något drömmande i blicken och ler förmodligen lätt. Jag tror det är att man påminns om hur stort det är med ett alldeles nytt liv på väg och hur lycklig man var. Lite "önskar det var jag" ungefär. Och det är nog det de flestas vänlighet stammar ur. Tror jag, amatörpsykologen.
Tänk, sjunde månaden, då dröjer det inte länge förrän ni har sällskap på picknicken!
Marianne,
ja visst är det så att det finns personer utan vanligt "hyfs" lite överallt. Och kasnke är det ännu större riska att stöta på dem här på Upper East Side just?
Ja, och sedan de positiva reaktionerna är ju bara roliga att få! Så länge folk inte hoppar på en och vill ta på en så tycker jag det är roligt att folk ler och blir glada av magen. Då blir ju jag också glad! :-)
Och ja, det är inte så väldigt långt kvar nu. Helt otroligt vad fort tiden gått ändå!
Vad härligt det sur ut på bilderna! Här har det blivit så hett med 90F varje dag nu... Ja det var ett enastående kommenterande när jag var gravid. Jag var inte så tjock i allmänhet, så när jag var i 7-8 månaden putade magen verkligen ut. Till slut blev maken så oerhört trött på att svara på frågan med det uppenbara svaret: "Are you pregnant?" (Jag menar, vad TROR du?), så han började svara: "No, she just drank too much beer!" Det var ganska kul att se folks förvirrade miner!!! Ha ha!
Sweflo,
hahahaha!!! När en kompis till mig var här för ett tag sedan var vi ut och åt på en pub. Hon hade då en rätt väl synlig gravidmage. Kyparen (som var väldigt trevlig) frågade något om hennes mage men hon tyckte det var roligt att skämta så hon sa att "nej, vadå... jag har bara lagt på mig lite väl mycket den senaste tiden..." Han såg helt förstörd ut tills min kompis började skratta och sa "I'm just kidding. Of course I'm pregnant". Men det tog ändå en liten stund innan kyparen hade samlat sig såpass att han kunde skratta med. Men när han väl gjorde det var det verkligen med lättad min! :-)
Jättefin är du med din fina mage i gröngräset! Din mage är lagom för dig - det är ju bara så!
När jag var i nionde månaden (för 10 år sedan med min son) så var jag ganska liten jag med. Den roligaste reaktionen fick jag när jag och en kompis var ute en kväll och jag med min löst sittande blus fick frågan av några intresserade killar:
"Jaha, tjejer - vad ska ni göra i sommar då?" (detta var i juni)
Jag: "Föda barn om en månad".
Du skulle ha sett deras miner! Haha! :-)
Kram
Min stora lilla värld,
hahahahaaa! Då måste du varit ganska "liten" då! :-)
Själv tycker jag att jag känner mig som en stor otymplig elefant, men visst, man kan ju se vissa höggravida kvinnor här som är betydligt större. Och jag tror inte att jag kommer att komma upp i deras viktklass någonsin. Åtminstone inte under denna graviditeten....
Kram!
Skicka en kommentar