Show & Tell - böcker

Gårdagens Show & Tell tema var Böcker - Vilka slags böcker gillar ni? Hur mycket böcker läser ni? Favoritbok, författare?
Det var månadens sista tema från Desiree, och även om jag inte hann skriva eller posta det igår så vill jag göra det nu trots att det kommer försent. Framförallt eftersom jag verkligen älskar böcker så detta tema var verkligen något jag kände för att skriva om!

Ja, som sagt så har jag alltid älskat att läsa. När jag var yngre var faktiskt en favoritsysselsättning att gå runt och leta böcker på biblioteket i den stad där jag växte upp. Och det var tur att det fanns ett såpass bra bibliotek med ett hyfsat stort utbud av sk ungdomslitteratur, eftersom jag avverkade böcker i ungefär samma takt som en termit knaprar gammalt trävirke. Läslusten har sedan dess suttit i, även om jag inte läser lika mycket i vuxen ålder som jag gjorde i säg 11-15-årsåldern. Självklart är mitt läsande helt beroende av tid, och en av de positiva saker som min långa pendling till och från jobbet ändå för med sig är just att jag nu kan läsa mycket varje dag.

Så vad gillar jag för sorts böcker då?
Jag har redan konstaterat att jag jämfört med många andra inte har sådär väldigt "sofistikerad" lässmak. Vad gäller böcker är jag nog en ganska typisk "svenkstoppspersonlighet", ni vet en sådan ganska förutsägbar person som gillar väldigt mainstream-böcker. Ofta kan jag lockas av böcker som ligger på olika topplistor och väldigt ofta gillar jag ungefär de böckerna som ligger bland de 20 i topp. Jag har alltså inte så väldigt avancerad smak, även om jag gillar att då och då läsa en del s.k "klassiker" också.

Men inom min "svensktoppsgenre" så gillar jag ganska blandad kompott av böcker. Jag läser gärna deckare och thrillers, men tycker framförallt om sådana där jag fattar tycke för karaktärerna. Om det enbart är själva intrigen som driver berättelsen framåt kan jag tycka det blir lite trist i längden. Däremot tycker jag att vissa deckarförfattare är bra på att bygga upp persongalleriet runtomkring historien, samt även miljöerna så att man får en bok som innhåller både spänning, "vardagsrelationsdramatik" och en inlevelsefull beskrivning av den miljö eller det samhälle/tidsanda där historien utspelar sig.
Två deckarförfattare som jag upptäckte i och med att min mamma skickade en av deras böcker till mig var Roslund & Hellström. Boken jag fick heter "Edward Finnigans upprättelse" och var en otroligt fascinerande berättelse. Inte alls en "vanlig" deckare eller thriller utan verkligen något utöver det vanliga. Den tar upp detta med dödsstraffet här i USA på ett väldigt speciellt sätt. Efter att ha läst denna bok passade jag på att köpa deras tidigare böckjer när jag var i Sverige och läste dem också. Jag tycker de alla är väldigt bra och jag gillar framförallt att karaktärerna och berättelserna inte är "enkla" med enbart onda och goda sidor, utan att de skriver om "vanliga" personer som p g a yttre omständigheter kan ta steget över till "fel" sida. Brott handlar ofta om en mycket mer komplicerad kedja av handlingar än enbart en ond person med ont uppsåt. När man läser böckerna dyker det upp frågor och tankar i huvudet som "skulle man själv kunnat handla på detta sätt i en liknande situation?" eller "hur svårt det är att leva helt och fullt ut i vårt moderna civiliserade rättsamhälle när man drabbas av sådant som tar fram det allra mest primitiva inom en?".
Jag gillar verkligen sådana typer av berättelser. Där allt inte är glasklart från början. Där personer kan utvecklas och förändras med historiens gång. Där ens tankar och känslor kan utmanas lite. Gärna få en att fundera lite extra. Detta gäller självklart inte enbart deckargenren utan alla böcker jag läser.

Förutom deckare tycker jag om att läsa om just personer i olika situationer som antingen kan vara sådana att man känner igen sig i, eller helt annorlunda så att "nya världar" och tankegångar öppnas. Jag har också en förkärlek för Fantasy även om jag inte på något sätt är en Fantasyfantast. Men jag hör t ex till katergorin "Sagan-om-Ringen-Nördar". Jag läste trilogin första gången i 12-årsåldern och har sedan dess läst om dem säkert en 4-5 gånger. Minst. Och detta innan första filmen kom....
Och självklart älskade jag Harry Potter också. Minns att när jag läste de första 3 böckerna i serien hade jag helt fantastiska drömmar på nätterna! På något sätt släppte dessa böcker lös min fantasi igen och jag drömde verkligen att jag stred mot drakar, vampyrer eller andra fantasimonster. Jag fick här i USA även tipset av min chef att läsa Eragorn av Christopher Paolini, och jag gillade både denna och "Eldest" som hittills kommit ut, och väntar på att den tredje boken i serien ska komma. Jag fascinerades även av att Paolini faktiskt skrev den första boken när han var endast 15 år. Imponerande!

Under mina tonår läste jag även mycket Stephen King och liknande böcker. Älskade den typ av skräck han beskrev som liksom finns i en till synes helt normal vardagsmiljö. En av mina favoriter här var "It" ("Det" på svenska) som jag tycker är en fantastisk berättelse om mod, vänskap och inte minst förmågan till förändring. Men jag såg aldrig filmen eftersom jag förstod att de i filmen enbart tagit fram själva "skräckhistorien" och inte alls det som gjorde böckerna så bra, nämlinen person- och miljöbeskrivningarna och framförallt hur man får följa de här barnens peronliga utveckling från dåtid till nutid när de är vuxna och återigen måste återförenas för att besegra det onda. Jag blev även helt frälst av hans och Peter Straubs "The talisman" ("Talismanen" på svenska). En otrolig äventyrsberättelse i Fantasyform med den där sortens "svärta" som jag älskar.

Det där med att återkomma till och läsa om favoritböcker är något jag inser att alla inte gör. Flera jag träffat säger att de aldrig gör det eftersom de tycker att spänningen försvinner när man vet hur handlingen är och hur historien ska sluta. Som att idissla. Själv kan jag läsa om vissa böcker många många gånger. I vissa fall kan jag läsa om delar av en favoritbok, och inte ens hela boken. Det kan handla om speciella avsnitt eller kapitel som kan trösta en i vissa situationer eller bara få en att skratta eller kanske gråta. För mig känns det ungefär som att återse en gammal vän. Och även om man känner vännen utan och innan, så är det alltid lika roligt med ett återseende. Dessutom kan ju även en gammal vän som man tror man känner till allt om, överraska en och komma med helt nya infall och vinklar beroende på vilket humör man är på, eller i vilket skede i livet man råkar befinna sig i. Likadant tycker jag det är att läsa om sina gamla favoritböcker.

Några av mina absoluta favoritböcker som jag återkommit till minst en gång, ibland flera (i vissa fall med många års mellanrum) är:
"Juloratoriet" av Göran Tunström (en bok med ett fantastiskt persongalleri och med ett alldeles speciellt språk som tillltalar mig.
Flera böcker av Peter Pohl, men framförallt "Regnbågen har bara åtta färger" och "Medan regnbågen bleknar". Dessa läste jag under min gymnasietid och Peter Pohl's målgrupp tror jag ligger i gränslandet mellan ungdom-vuxen. Jag älskade dem eftersom även han behandlar språket något annorlunda. Plus att det är en otroligt gripande berättelse där sorg och förlust blandas med glädje och värme.
"Sagan om Ringen trilogin" av JRR Tolkien (denna behöver väl ingen presentation direkt).
Jag älskade även Anna Gavaldas "Tillsammans är man mindre ensam", och denna har blivit en sådan favorit som jag med säkerhet kommer återkomma till framöver.
Av dessa tog jag t o m med mig Peter Pohls böcker samt Juloratoriet hit när vi flyttade, just av den anledningen att detta är böcker jag gärna återkommer till. Så jag ville ha dem med mig. Att ta fram närhelst man vill läsa om ett stycke eller två...

Böcker jag köpt här och läst sedan jag kom hit och som jag också älskat är:
"The Memory keepers daughter" av Kim Edwards
"The Timetravelers wife" av Audrey Neffenigger
"Kite runner" (Flyga drake på svenska) av Khaled Hosseini
"The glass castle" av Jeanette Walls
"Let the Northern lights erase your name" av Vendela Vida
Alla dessa har jaig läst på engelska och jag rekommenderar dem varmt! Har ingen aning om ifall de alla finns översatta till svenska, men kanske kan ni som vill läsa dem på svenska kolla detta.

Sist men inte minst så har jag ju även hittat en annan svensk författare som jag bara älskar! Johan Ajvide Lindqvist. Hans eminenta skräckromaner är något som verkligen fick mig att gå i spinn! Jag älskar ju som sagt skräckfilmer, och Ajvides böcker är defintivt "Splatter i bokform" men som dessutom alla alltid har en djupare tanke och budskap. Det handlar alltså inte alls enbart om "effekter" utan han beskriver sina karaktärer med stor kärlek och inlevelse, samtidigt som han ofta behandlar vårt nutida moderna samhälle, vilket egentligen kanske är något mer skrämmande än de övernaturliga händelserna. Hans första bok "Låt den rätte komma in" (en modern vampyrhistoria, men där vampyren egentligen är den minst skrämmande. Boken behandlar bl a utanförskap och mobbing på ett otroligt realistiskt vis trots alla övernaturliga händelser) har nu filmats och jag läste för ett par månader sedan att den fått pris här på Tribeca Film festival, så jag hoppas hoppas hoppas att de faktiskt kommer att visa den här i NYC åtminstone. För jag vill så gärna se den!!
Jag tyckte även väldigt mycket om hans "Hantering av odöda" (där den yttre handlingen handlar om zombies, men där frågan om "hur och vad skulle man göra om någon man älskar men som man förlorat verkligen återkom till livet igen?" automatiskt dyker upp i ens tankar) samt hans novellsamling "Pappersväggar" (i vilken det sista kapitlet faktiskt är själva slutet av just "hantering av odöda").
Dessutom fick jag tipset av Petchie att Ajvide faktiskt kommit ut med en ny bok nu; "Människohamn". Ååååå, vill ha vill ha vill ha!!!!!!

För tillfället har jag börjat läsa en del böcker om förlossning och föräldrarollen. Hm, kasnke inte så oväntat faktiskt. Den jag läser just nu heter "Att föda" av Gudrun Abascal och jag tycker den är väldigt bra och informativ. Visst inser jag att en hel del inte kommer att stämma in här i USA eftersom hon beskriver hur det går till på svenska sjukhus, men själva psykologin och det fysiska förloppet inför och under förlossningen tycker jag är väldigt bra beskrivet.

Idag blir det nog inte så mycket läst eftersom vi ska ut och träffa våra svenska vänner på stan. Vädret är tycärr lite trist nu men det ska ändå bli skoj att ses!
Ha en jättefin helg!