Hosta och humörsvängningar

Uppdatering.

Lill-Skruttan är fortfarande dålig. Febern kommer varje kväll och ligger då på runt 38.2 grader. Hostan den värsta jag tror hon haft hittills i sitt snart 1,5-åriga liv. Nätterna är därför inte särskilt rofyllda. Inte för någon av oss. Just på grund av skrällhostan ringde jag hennes läkare imorse. Fick en tid för koll mitt på dagen. Väl där kunde man konstatera att hostan sitter i luftrören och inte alls i lungorna vilket ju var positivt. Men det finns tyvärr inte mycket man kan göra åt den mer än att vänta.

Resten av hemmadagen för mig gick i berg-o-dalbanans tecken.

En stunden mys och gos, lek och skratt. Nästa gråt, ilska och utbrott av olika intensitet. Humöret svänger snabbt när man är sjuk. Till slut svängde även mitt lite på grund av alla "nononono", allt ålande på golvet, samt framförallt de slag som följde efter vissa av utbrotten. Jag har ett hyfsat normalt tålamod men när Lill-Skruttan slår på allt inom räckhåll (inklusive folk och fä) så tar det stopp. Inte med detsamma. Men efter att jag sagt till först lugnt men bestämt, sedan lugnt men mer argt, och till sist hållit fast armarna och låtit riktigt arg men utan något annat resultat än att hon lugnt tittar mig i ögonen, småler lite lurigt och sedan slår till igen. Så snart armarna är fria. Då tar mammatålamodet slut och jag känner att även mitt humör är på väg att få en liten dipp. En extra liten knuff neråt fick det även av Lipton vars uppkräkta mat jag lyckades sätta foten i också. Mitt i alla annan kaos.

Självklart hjälper även en nästan tom mage och därmed lågt blodsocker, samt ett par nätter med endast knapphändig sömn också till att putta humöret lite neråt.

Men humöret steg faktiskt igen. Och dagen har bjudit på många mysiga och roliga stunder också. Vi har läst böcker, badat och dansat till Bari Koral samt till "Små grodorna" vilken framfördes av mig själv till Lill-Skruttans oerhörda glädje. Denna sång har nog nu åkt upp på 1:a-platsen på favoritsånglistan. Iallafall om man dansar samtidigt.

Att humöret hos både Lill-Skruttan och mig slokade ett tag efter lunch var nog främst för att hon inte sov mer än kanske 10-15 minuter. Sådant sätter sina spår. Hos både henne och mig.

Så när M kom vid 14-tiden för avlösning var det en mycket tacksam fru som mötte honom här hemma. Jobbet kändes plötsligt som en lyx. Att kunna påbörja en tanke, en handling och faktiskt ha tillräckligt med tid för att slutföra den är verkligen en lyx. En lyx man lätt glömmer bort eller förbiser.

Nu är klockan mycket och det är dags att sova.

När jag kom hem fick jag veta att Lill-Skruttan somnat nästan med detsamma efter att jag gått hemfrån. Helt utmattad. Sedan sovit i drygt 2 timmar. Så nu under kvällen kunde hon inte somna, utan var uppe till 22.30-tiden.

Under morgondagen blir det samma uppdelning.

Jag tar första passet hemma, och M tar vid efteråt. Men imorgonkväll ska jag även träffa några vänner ute på middag vilket kommer kännas otroligt roligt. Ett välkommet avbrott i sjukstuga och jobb. Men jag undrar lite i mitt stilla sinne hur lång denna vecka kommer att kännas innan man når fredagen....?

Fredagstema - Advent

Så är det sista Fredagstemat för november. Simones sista novembertema. Tack för dina kluriga teman!

Tyvärr kommer mitt inlägg denna gång att vara ytterst kort.

Hade hoppats att jag skulle kunnat pynta lite här hemma ikväll. Inte så mycket eftersom våra två katter samt vår Lilla Skrutta inte riktigt är helt kompatibla med en massa olika juldekorationer. Men ändå något lite.

Tyvärr kom det helt andra saker ivägen för pysslet och pyntet.

Som en febertopp. Hos ovan nämnda Skrutta.

En massa gråt. Och sedan kom även en del av maginnehållet upp. Ett antal gånger. Och i samband med detta ännu mer tårar.

Hostig och snuvig var hon redan innan. Det började igår. Men nu under eftermiddagen-kvällen har det visst blivit värre. Så nej, det blir nog inget adventsfix ikväll. Just nu känner jag inte alls för det. M är ute på stan och jagar febernedsättande stolpiller för barn. Själv har jag just gjort satt in kyckling i ugnen. Hör Lill-Skruttan hosta inne i sovrummet men hoppas hoppas hoppas att det ska vara slutkräkt för denna gången. Hon verkar dock sova såpass bra man nu kan när man vaknar till av hosta stup i kvarten. Stackars liten. Den lilla heta kroppen och hostan som rister. Man vill bara kuna trolla bort den.

Imorgon Första Advent alltså.

Hm, julstämningen här hemma känns ganska avlägsen.

Jag hoppas att det kommer vara bättre imorgon.

En mulen morgon

Ute grått och trist. Mulet med lågt molntäcke som sveper in de högsta husen i en kappa av gråludd. Inget regn än men det hänger verkligen i den småkyliga luften.

Morgonens sångstund:

M: "Här dansar Herr Gurka...." (sjungandes med extremt rosslig morgonröst)

Lill-Skruttan: "Nononono"

M: Va, tycker du inte om när pappa sjunger?!

Lill-Skruttan: No!

Okej hon vet vad hon vill. Och inte.

Numer säger hon ofta vad hon inte vill i någon sorts 2-ordsmeningar som t ex "No mat" om hon inte vill ha mer att äta. Det är förövrigt ganska ofta "no" om mycket. Jag tror nästan att de enda orden hon inte använder no framför någonsin är bada samt paci (det senare uttalas alltså pasi och är en förkortning av pacifier vilket betyder napp).

Morgonens promenad:

Promenaden till dagis. Lill-Skruttan vill allt oftare INTE sitta i vagnen utan gå själv. Vilket tar en mindre eeeevighet. Det gäller att ha mycket tålamod och inte vara alltför stressad.

I morse hann vi med att

- hälsa på "aporna i trädet" (en inomhuspalm i vår lobby i vilken det hänger leksaksapor)

- spegla oss i soptunnan

- titta länge på bilarna från bron

- känna på lamporna längs gångvägen

- och såklart ta ett par nävar grus att kasta på en stenlagda gångvägen. Säkert väldigt poppis för de som håller efter och sköter om campus.

Tror det tog oss ca 20 minuter att gå till dagis, jämfört med de ca 5 som det normalt tar.

Idag är dagen före den största amerikanska högtiden - Thanksgiving.

Detta kommer att vara den helg när flest amerikaner befinner sig på resande fot. Det ska flygas, köras och åkas tåg o buss till familjer runt om i landet. Imorgon ska det ätas kalkon och tittas på fotboll (American football då såklart) samt umgås med familj och släkt. Lite som de svenska jularna firas med undantag av den amerikanska fotbollen då. Själva ska vi på Thanksgivingmiddag till ett par vänner. Har förstått att vi blir ca 18-20 personer. Det ska bli jätteskoj! Vi har firat Thanksgiving med dem två gånger tidigare och det har alltid varit himla mysigt och roligt.

Tyvärr är väderprognosen rätt trist för Thanksgivinghelgen här i New York. Det känns lite typiskt men vi får se hur pass illa det verkligen blir. Så länge det inte regnar tycker jag det är ganska okej ändå. Nu blir det till att jobba vidare här och sedan ser jag fram emot långhelgen.

Höstlek i Parken

I lördags hade Lill-Skruttan och jag en heldag ute i det vackra höstvädret.

M skulle sitta inne och slita med sitt föredrag som han ska hålla i Florida om ca 3 veckor så jag och Lill-Skruttan begav oss ut ensamma.

Här är några bilder från vår härliga höstdag!

Första stoppet var lekparken ett par gator bort. Roligaste aktiviteten här var helt klart elefantridning. Samtidigt som man sjöng "Row row row your boat". Kanske inte helt logiskt för en vuxen tråkhjärna men säkert för en som ännu ej hunnit fastna i det trista vuxna "rätt-och-fel-tänkadet".

Vi fortsatte sedan vår promenad till Central Park som visade upp sig i en av sina bästa senhöstskrudar. En Hot Dog intogs som lunch och efter denna lilla lunch var Lill-Skruttan back in business igen.

Det blev lek i en av mina favoritlekparker.

Sedan lite mer promenad då jag trodde att Lill-Skruttan kanske skulle sova lite middag.

Parken var verkligen helt underbart vacker att vara i.

Hur blev det med middagsluren då? Nja, inte så värst mycket alls skulle man kunna säga. Det var fortfarande massvis med spring i de små benen så vi gick ut bland höstlöven för att ha lite skoj.

Till slut efter en heldag ute började vi gå hemåt. När vi kommit till Park Avenue somnade Lill-Skruttan i vagnen. En liten power nap som varade ungefär fram till vår korsning vid York Avenue. Som sagt hon sover inte mycket om dagarna direkt...

Senare på kvällen skulle vi till några vänner som hade en gluhweinfest. Ja, det var inte samma som förra lördagen utan en ny sådan, denna gången hos våra vänner A och C som bor ett stenkast från oss. Men först skulle M iväg och fightas med min kompis katter igen. Hon är bortrest och jag lovade att mata dem, men sedan blev den ena allvarligt sjuk och ska nu tvångsmatas med medicin två (!) gånger dagligen och detta kan jag inte göra. Alltså föll detta otroligt otacksamma uppdrag på stackars M som nu har händer som numera är helt randiga av rivsår. I morse tyckte han dock det gick riktigt hyfsat för inget av de nya rivsåren blödde viket var ett bra framsteg. Stackars stackars M. Jag känner mig lite skyldig till detta eftersom jag själv inte kan göra det här jobbet. Jag tror dessutom att han lugnt kan hålla med Victorias underbara inlägg angående detta med att ge katter ett piller....

Festen var jättetrevlig. Men jag var ganska trött på slutet så vi stannade inte alls lika länge som festen förra lördagen. Det var jätteroligt att träffa A och C samt deras lille son M som hade vuxit ordentligt sedan sist. Det är dock oerhört svårt att förstå att Lill-Skruttan var i stort sett exakt lika liten som M om man går ett år bak i tiden. Det skiljer nämligen 366 dagar mellan dem men det är inte lätt att tycka att detta känns oligkst när den ena hoppar upp och ner som en duracellkanin i värdparets soffa medan den andra knappt kan sitta själv. Men visst, Lill-Skruttan kunde ju inte sitta själv förrän hon var närmare 7 månader vilket ju är ca två månader efter lille M som ju är ca 5 månader nu.

Idag söndag så har vi haft fint besök. Det var Annika med sin familj som var i NYC och vi hade bestämt att ses här hemma hos oss på en brunch. Det var en otroligt trevlig brunch och som vanligt gick tiden lite väl snabbt. Men detta kommer jag skriva lite mer om i ett senare inlägg. M är på jobbet och blir nog där till sent inatt. Han håller fortfarande på med förberedelserna till sitt föredrag vilka måste vara färdiga till imorgon, så för min del blir det en mugg te och lite bokläsning nu innan det är läggdags.

Fredagstema - skyltar

Så kommer då Fredagstemat fast lite sent som vanligt. Det är Simone´s tredje tema denna månaden och temat är kort och gott Skyltar.

En skylt som visar smakerna på glass inne i restaurangen Shake Shack som vi var till i september.

Även denna skylt satt uppsatt i ovan nämnda restaurang.

I Central Park, på West Side, finns en lekplats som uppenbarligen är uppkallad efter den berämda sångerskan.

Flera av bänkarna i Central Park har små skyltar på ryggstöden. De flesta är minnesskyltar till personer som gått bort, men det finns en del som är till minne av andra händelser i personers liv. Dessa två nedan tycker jag kändes lite roliga.

Troligen några som gillar Parken....

Och här är nog någon som friat vid just denna bänken? Väldigt romantiskt tycker en romantiker som jag själv....

En del av träden i Central Park är inhägnade och den Amerikanska almen är en av dessa. Tydligen är det en något känslig art?

Kanske en mindre rolig skylt. Jag har dock aldrig under mina år här känt något som helst obehag i Central Park. Men den är ju stängd nattetid så om man mot förmodan skulle gå in här då kanske det är helt annorlunda?

Detta vet jag inte riktigt om det kallas "skylt" i dess traditionella bemörkelse. Men det är ju en skylt om än också en rullande "korvmoj". Så typiska för just Manhattan, där man ofta ser dem i gathörnen. Och särskilt många finns i samt i närheten av Central Park såklart.

Här en gatuskylt i korsningen utanför vår hus. Tycker det är lite roligt att man måste skriva ut att man ska vänta på grönt ljus när man står vid ett trafikljus i en alltid mycket trafikerad korsning. Men kanske är det bäst att sätta en skylt och vara övertydlig så att staden inte kan stämmas av någon trafikant som skulle köra mot rött...?

Denna skylt tycker jag är jättekul, men det kanske bara visar att jag är en riktig vetenskapsnörd med nördig humor? Den står iallafall intill en utfart vid en av ingångarna till M´s jobb; Rockefeller University.

Att städa upp efter hunden kan man tycka att alla borde göra. Med eller utan skylt. Staden här är verkligen väldigt ren om man tänker på hur många personer och hundar som faktiskt bor här så de flesta verkar ta hand om hundbajset. Men jag tycker att denna skylt är så ful! Kolla in stilen på den som städar efter sin hund!!!! VEM skulle böja sig ner med en liten skyffel på det där sättet, jag bara undrar???? Nog för att man ska lyfta tunga saker genom att böja knäna och inte ryggen, men hallå! Lite hundbajs??! Så stora, tunga korvar kan väl ändå inte ens stora hundar göra att man skulle böja sig på det där sättet!

Skylten är såklart från Ikea. Den här från Ikea i Brooklyn.

Ni som följt min blogg ett tag har sett den tidigare för jag har helt fräckt återvunnit den igen från ett tidigare inlägg.

Den här skylten åkte vi förbi när vi körde ut från Philly (Philadelphia). Ni får kanske klicka på bilden för att se den lite större, men jag tyckte det var roligt att stället heter Intercourse, vilket på svenska betyder samlag.

Även denna bild är en jag återvunnit från ett tidigare inlägg.

En skylt som gör reklam för.... SNUS!

Denna såg vi utanför en mack när vi körde från Cape Cod tillbaks mot New York City i april 2008. Haha, lite kul att snuset här tydlgein är danskt! Jag trodde att det var cigariller som var Danmarks specialitet vad beträffar tobak, och att snuset var en svensk och en finsk ovana...

En julaffär i Newport.

Kanske inte skyltar i den traditionella bemärkelsen men dessa små broderade "kuddar" hängde på dörrhandtagen på det härliga Bed & Breakfast "Brewster by the Sea" som vi bodde på när vi var på Cape Cod.

Okej, det var mitt inlägg till Fredagstemat denna veckan. Klockan är mycket och jag ska lägga mig. Imorgon kommer Annika med sin familj förbi och äter brunch hos oss. Det ska bli superkul! Mer omdet samt resten av helgen kommer senare i veckan.

Helg med böcker, sång och gluehwein

Här kommer ett lite sent inlägg om helgen som var.

I lördags var det mulet och lite småregingt ute när vi vaknade. Jag och Lill-Skruttan gick upp och jag skickade ett sms till Grannen för att se ifall de ville med till Dagisets "Book Fair" på Barnes and Nobles senare. De hade andra planer men istället blev jag inbjuden på morgonkaffe. Jag svarade att vi kunde komma om ca 5-10 minuter eftersom både Lill-Skruttan och jag själv fortfarande hade pyjamas på. Men fick då veta att de minsann också satt i pyjamas så om vi ville kunde vi komma som vi var. Så sagt och gjort, vi knatade över till Grannarna i pyjamas. Sådana relationer är de bästa tycker jag! Vardagliga och enkla. Inget extra piffande behövs. Det är vardagsrealism på hög nivå. Lite disk på köksbänken, leksaker strödda på vardagsrumsgolvet, pappershögar på borden och sist men inte minst umgänge i pyjamas! Härligt! Kaffet var dessutom gott och det blev en skön morgonstund för mig och C, samt en rolig lek- och fartfylld sådan för Lill-Skruttan och kompisen W. Detat har numer blivit så att bland det första Lill-Skruttan vill göra på morgonen är att leka med W. Hon springer till dörren, eller ibland bara pekar hon med hela armen mot dörren, tittar uppmanande på en och säger "wiss wiss wiss", vilket är hennes uttal av W´s namn. Självklart går det ju inte på vardagarna men ofta på helgerna ses vi en stund på morgontimmarna. Antingen hos oss eller dem, men ännu oftare i något av lekrummen, på gården eller så har vi sällskap till någon närbelägen lekpark.

Senare var det dags att promenera till Barnes and Nobles för att vara med på sångstunden där. Det var Bari Koral, en av musikpedagogerna på Lill-Skruttans dagis som skulle sjunga och spela. Inbjuden för just detta event - CFC´s Book Fair. Jag gillar verkligen hennes låtar. De är för barn med härliga underfundiga texter men låtarna är verkligen sådana som man som vuxen kan höra på repeat (vilket det ju ofta blir med just låtar eller berättelser för barn) utan att ledsna helt. Man kunde även köpa hennes nya CD "Rock and Roll Garden" och det gjorde vi. Om ni har barn i förskole- upp till lågstadieåldern rekommenderar jag verkligen skivan! Och såhär tycker en del recensenter om Bari.

Tydligen är Bari också yogainstruktör för barn och denna sång hittade jag på Youtube och den verkar vara en yogasång.

Annars är kanske denna youtube video bättre för den tycker jag visar att hon verkligen är en musiker som kan spela och sjunga för både vuxna och barn.

Lill-Skruttan blev nog lite smått överväldigad av alla barn som var där och var till en början rätt reserverad. Hon tinade upp lite mer i slutet dock, men dansa började hon inte göra förrän en bra stund efter att sångstunden var slut. Då i sällskap med kända kompisar från dagis. Det blev en hel del spring och bus med olika dagiskompisar som hon träffade på i bokhandeln. En av de "Stora pojkarna" i Pink Room har blivit extra förtjust i Lill-Skruttan och när de sågs i lördags hade de riktigt roligt. Här är en del bilder från vår lördagsförmiddag på Barnes and Nobles.

Bari Koral i full fart med sin gitarr.

Lill-Skruttan ville inte dansa utan satt hellre med pappa och tittade på alla andra barn som sjöng och dansade.

Men efter sångstunden blev det fart o fläkt tillsammans med dagiskompisen E.

Rulla runt och lekbrottas på golvet var väldigt kul.

Hm, tydligen var det andra saker som också var intressanta på golvet.

Blev det några bokinköp då?

Jodå det blev det. Jag köpte dels två böcker till Pink Room. Man kunde se vilka böcker de olika rummen hade på sina wish lists och om man vill kunde man köpa någon eller flera av dessa och ge direkt till rummen. Den ena av böckerna hette "My feet are not for kicking" vilket jag tyckte kändes väldigt aktuell... Självklart handlade vi en del till Lill-Skruttan också så några dollar blev det nog till dagisets egna bokinköp också.

På kvällen var i bjudna till våra österrikiska vänner M och U på deras årliga Gluewein Party. I år kändes festen lite tidig men vi fick lära oss att man tydligen startar Glueweinsäsongen den 16 november på Leopoldi (tror jag det var). Det var en otroligt lyckad och rolig fest med mycket folk. En del gamla bekanta som vi inte sett på länge, och en del nya. Kul med blandningen av nya och gamla bekantskaper. Även här var Lill-Skruttan först lite reserverad och överväldigad av alla dessa för henne nya människor. Men efter första timmen tinade hon upp och sedan gick det nästan inte att få stopp på henne när hon kryssade runt bland gästerna och "pratade" med alla. Hon blev så exalterad att hon senare på kvällen for omkring som ett litet kvicksilver. Till slut kunde jag ändå sätta på henne pyjamas och natta henne i värdparets säng. Jag och M var sedan kvar rätt länge och fortsatte äta, dricka och ha trevligt. Vid 2-tiden tog vi dock en taxi tillbaks hem och då var vi alla rätt trötta, men glada och nöjda. Vi kommer snart återse M och U, samt en del av gästerna från denna festen eftersom vi är bjudna till dem på Thanksgiving middag vilket ju är redan nästa vecka.

I början av festen ville Lill-Skruttan mest vara i min famn. Lite läskigt med alla personer där.

Fast lite chips var ju gott förstås, så det vågade man sig ner på golvet för att kunna ta.

Mycket gott att äta var det. Värdparet hade själva fixat ribs, potatissallad samt gulasch. Sedan hade alla gäster tagit med sig lite olika saker som ostar, kallskuret, bröd, olika grönsaker och sist men inte minst olika desserter. Mums!

Lill-Skruttan gillade potatissalladen.

Här pratas det lite med en av värdens studenter. Hon har själv en dotter som går på samma dagis som Lill-Skruttan, men dottern var inte med denna kvällen. Däremot var det en hel del andra barn på festen men de var alla lite "för stora" för Lill-Skruttan så hon roade sig mest med de vuxna gästerna.

Som alltid när man är inbjuden på fester här i staden så slås man av vilken otroligt härlig blandning det är av olika nationaliteter och kulturer. Det var så många gäster att jag inte har koll på var alla var ifrån men de länder jag vet var representerade där var USA, Österrike, Spanien, Ukraina, Indien, Kina, Serbien, Tyskland, Bulgarien, Kanada och Storbritanien.

I söndags tog vi det lugnt. En slö förmiddag och sedan en liten promenad ute med gissa vilka... jo Grannarna såklart! En skön avslutning på helgen.

Nu är det ny vecka igen. En något mindre hektisk sådan än den förra. Helgen som kommer blir det fint besök av Annika som ska göra NYC! på söndagen ska vi ses på en brunch här hemma hos oss. Det ska bli så ROLIGT!

Kalasdag

Äntligen känner jag att jag börjar återhämta mig lite från förra veckans intensiva dygn.

Visserligen är det fortfarande mycket på jobbet men jag känner att jag har lite mer egen kontroll nu. Särskilt som det inte är några direkta kvällsaktiviteter denna veckan. Det gör det hela lite lugnare.

Idag hade jag och M en lunchdate.

Så himla mysigt.

En lyx som vi definitivt kommer försöka göra då och då.

Att jobba så nära varandra öppnar verkligen för denna lilla vardagslyx och det känns så härligt!

Vi gick till en nyöppnad asiatisk restaurang ett stenkast från våra jobb Fatty Fish.

Jättegod mat, trevlig service och fin lokal. De otroligt få gästerna till trots hoppas jag att det går bra för dem så de blir kvar för det var absolut ett ställe vi gärna återvänder till.

Sedan en kort promenad till Java Girl där vi köpte kaffe. Med varsin latte i handen gick vi tillbaka till våra respektive jobb.

Hämtning av Lill-Skruttan på dagis efter jobbet.

En ren fröjd.

Strålande glad och på sitt allra bästa och charmigaste humör.

En mammas dröm helt enkelt.

Lill-Skruttan pratsam och gosig och idel solsken i blick.

Bus och gos. Middag och bad. Sedan kom M hem och då blev det superbus med honom i soffan medan jag fixade middag till oss.

Nu är man mätt och glad.

Och vi ska snart kolla ett nytt avsnitt av ny-versionen av V.

Jag gillar den faktiskt riktigt mycket. Även om den inte är "riktiga V" i mina ögon. Men det gör inte så mycket. Lagom skön underhållning en vardagkväll. Det räcker för mig.

Sent Fredagstema - underifrån

Okej, ett sent Fredagstema kommer här. Det är Simone som står för november månads teman och förra veckans var Underifrån.

En av de karaktärisktiska "lappfasaderna" på ett strandhus under vår resa i New England i april 2008.

Inte direkt underifrån kanske men jag tyckte om bilden och jag lovar att jag tog bilden underifrån även om perspektivet inte är riktigt "grodlikt". Även denna är från vår New England trip för ett par år sedan. Här en gatlykta i Newsport.

Under ett magnoliaträd.

Och här ett besök ute i en majsåker. Majsplantorna är verkligen höga.

Sist ett foto på Lill-Skruttans lilla lilla yttepyttefot underifrån på den tiden hon var en pyttis och gärna åkte runt i sin vagn med ena eller båda fötterna käckt vilande på det här viset...

Lite tid

Jag har inte hunnit med något Fredagstema denna gången heller. Har knappt hunnit med att läsa ikapp de bloggar jag brukar följa, och har inte hunnit blogga själv heller på ett par dagar.

Det är lite mycket just nu. Tiden räcker inte till. Vad gäller Fredagstema ska jag försöka att hinna med de återstående denna månaden men om det fortsätter att vara ungefär såhär mycket så kommer jag nog tyvärr inte att hinna.

Helgen har annars varit bra förutom att vädret på något underligt vis verkar vara sådant nu att det är jättefina dagar i veckorna men på helgen kommer regnet och gråheten. Enligt väderprognosen för denna veckan ser det ut att bli ungefär likadant. På fredag och lördags är det regnmoln men fram tills dess verkar det som om det ska bli strålande sol.

Jag ska försöka skriva mer om helgen senare och visa lite bilder, men nu hinns det inte med.

Vill nu bara passa på att GRATULERA Svägerskan och hennes Loff som firade 4 år igår!

GRATTIS!!!!!

En kväll i Vänskapens och Vetenskapens tecken

Tillbaka efter en härlig kväll ute.

Först middag med mina vänner ffrån förra labbet. Vi träffades på en burmesisk restaurang Café Mingala, inget fancy ställe men maten var väldigt god!

Att träffa vänner och äta gott, och få skvallra lite och prata om ditt och datt. Uppdatera sig om vad som hänt "sedan sist" och bara på något vis få vila i en känsla av samhårighet och gemenskap är underbart tycker jag! Jag känner mig verkligen otroligt lyckligt lottad som hamnade där jag hamnade när vi flyttade hit. En stor del av min vänkrets är personer från mitt förra jobb. Till viss del beror det säkert på mig själv också. Jag är en väldigt social person med stort socialt behov vilket säket bidragit en del till uppbyggandet av det sociala nätverk jag har här idag. För mig är det oerhört viktigt. A och O faktiskt. Utan vänner vet jag inte vad jag skulle ta mig till.

Efter middagen en föreläsning som var av den sorten som man bara får lyssna till någon sällsynt gång ibland. Magisk. "Imaging the process that built embryos and organs". Det var helt otroligt bra! Allt. Vetenskapen, presentationen. Mycket fakta, ännu mer humor, briljans. Fantastiska saker. Jag skulle kunna tänka mig att betala ganska mycket pengar för att få möjligheten att titta in i Scott Frasers hjärna om så bara för en dag. Se hur han egentligen tänker. Vilka kopplingar som sker i hans huvud. Vissa personer bara har det där lilla extra. Och nu talar jag inte alls om attraktionskraft eller så, utan om hjärnkapacitet och förmåga att använda den på ett makalöst vis. Ja jag säger det igen, det var ett fantasiskt seminarium! Här är en några år gammal intervju med Scott Fraser i JCB (The Journal of Cell biology, vol 177) för er som eventuellt råkar vara lite intresserade av att få veta mer om ett nutida (i mitt tycke) geni.

Efter detta otroliga seminarium gick jag coh två av mina vänner ut för att fortsätta tjattra över en öl. Ytterligare något jag verkligen njuter av. Att sitta och ta en öl med ett par av sina bästa vänner och prata om allt mellan himmel och jord är något som ger mig energi. Och då pratar jag om energi på djupet. Jag vet att jag med största sannolikhet kommer var trött imorgon på grund av att det varit en lång dag och kvällen blev sen. Men trots detta så är sådana här kvällar verkligen värda sin vikt i trötthet, för man får energi på ett annat plan. För mig handlar det om att ladda batterierna. Att fylla på sin tank med socialt bränsle är nödvändigt för mitt välbefinnande.

Nu kan jag sova riktigt riktigt gott.

Imorgon är en ny dag och inte vilken dag som hels utan Fredag!

Dessutom fredag den 13:e! Undrar just vad det ska innebära haha. Jag är inte skrockfull så troligen kommer det bli som vilken fredag som helst. Jag är mest av allt bara glad över att det är fredag! För fredag betyder "snart-helg" och det har jag ju längtat till sedan i måndags....

Dagens agenda

Dagen som jag tror den kommer att se ut på ett ungefär:

- Dagislämning (Har redan varit och det gick bra även om det var lite gråt när jag gick. En rolig sak var att Lill-Skruttan prompt skulle GÅ dit själv. Så vi promenerade båda två till dagis. Det tog lite längre tid men var mysigt. Och om jag luktar lite skumt idag så är det för att de lekte med shaving creme när vi kom till Pink Room och det ville självfallet Lill-Skruttan också göra. Vilket resulterade i att jag fick en hel del av rakskummet på mig när vi kramades hejdå. Så nu sprider jag en doft av "herre" omkring mig...)

- Koll av bakteritillväxt (Kan också prickas av. Tyvärr var det lite skumma resultat så jag måste fundera lite på det här...)

- Isolering av DNA (P g a ovanstående så får vi se hur det blir med detta.)

- Lunch med kompis (den som blev inställd förra veckan)

- Matning och ompyssling av celler

- Mer bakteriejobb

- Middag med vänner

- Föredrag

- Hem för att prata, mysa och umgås med M

- Sängen

Ute är det grått idag. Regndroppar i luften. Ganska kraftig vind. Hösten är definitvt tillbaka igen. Troligen är den här för att stanna nu. Fram tills att vintern kommer.

Idag hade jag gärna stannat kvar i sängen med en bok.

Torsdag idag. Endast två dagar kvar till helgen. Längtar.

Donationer

Här i USA är det väldigt vanligt med donationer av olika slag. Man donerar allt från saker till pengar och mat. Skolor och dagis har ofta insamlingar. Både till s.k "bättre behövande" men man samlar även in pengar till sin egen skola. Överhuvudtaget känns det som om just skola och dagis här bygger mer på interaktion med föräldrarna än vad man är van vid från svensk standardmodell. Det handlar givetvis inte enbart om donationer, utan även om att hjälpa till på annat vis. Förra året gjordes t ex Lill-Skruttans dagis om sitt eget bibliotek. Man hade under ett år samlat in pengar för att köpa ett nytt datasystem som skulle göra utlåning av böcker till familjerna enklare och mer effektivt. Detta skulle installeras och i samband med detta skulle böckerna katalogiseras och organiseras. På plats. Email skickades ut till alla oss föräldrar om att frivilliga söktes. Frivilliga föräldrar som hade någon timme över att hjälpa till med detta.

Pengarna som man använde till att göra biblioteket bättre var pengar som samlats in genom en sk Book Fair. Det är en ganska vanlig företeelse här att skolor eller organisationer arrangerar s.k Fundraising tillsammans med butiker i området. Vårt dagis brukar ha en årlig Book Fair som går av stapeln varje höst tillsammans med en av Barnes and Nobles butiker här på Upper East Side. Av allt man handlar där den dagen (böcker, skivor, fika...) skänks en viss procent till dagiset. Olika år har pengarna gått till olika saker. Ett år var det inköp av Briotåg (svenskt svenskt!) till alla rummen. Andra år var det inköp av datorer samt digitala kameror till rummen så att lärarna kan ta foton på barnen och även kunna ha tillgång till egna emailadresser och internetuppkoppling. Förra året gick ju pengarna till att utöka bibliotekets böcker och jag tror att årets pengar kommer gå till att köpa nya böcker men nu till respektive rum på dagis.

Här är den "kupong" man kan ta med sig om man ska handla på Barnes & Nobles här i staden nu på lördag den 14 november om man vill att en del av ens inköp ska doneras till Rockefeller CFC (dagiset).

Nedan är det email vi just fått angående denna händelse:

Dear CFC Families, PLEASE SAVE THE DATE! We will be having a book-fair on Saturday, Nov. 14th at the Barnes & Noble at 86th Street and Lexington Avenue. This is a brand new store with a great children's area. On Nov. 14th, a percentage of ANY Barnes & Noble purchase you make (from a book to a latte) will go towards new books for your child's classroom. To have your purchases benefit the CFC: · If you are at the Barnes & Noble on 86th Street: Just tell the cashier before your purchase that you are supporting the CFC. You can also present the attached voucher, but it is not required at this location. There will also be wish-lists from each classroom at the store - you can pick up a book to purchase for your individual classroom, and Barnes & Noble will collect them for us. · If you are at any other Barnes & Noble location: Present the attached voucher to the cashier to have a percentage of your purchase benefit the CFC. Also join us at the store for a special CFC event: our own Bari Koral will be hosting a sing-a-long from 11:00 to 11:30 AM on Saturday, Nov. 14th. Thanks in advance for your support, The CFC Parents Association P.S. Please forward this email on to your friends and family: with the attached voucher, a purchase at any Barnes & Noble nationwide on Nov. 14th will benefit the CFC! Det känns lite annorlunda med denna typ av arrangemang för att få in pengar till sitt dagis. Men jag tycker hittills att det är roligt med de här olika arrangemangen. Andra sätt att få in pengar är även de mer klassiska som att baka något vilket säljs under vissa dagar på Rockefeller University eller att handla ur vissa kataloger som delas ut till föräldrarna under hösten där en del av summan också går till dagiset. Här är en bild på Lill-Skruttan från förra årets Book Fair på Barnes & Nobles. Då var hon inte särskilt intresserad av böcker, men nu är det en av hennes favoritsysselsättningar - att "läsa". Under Holiday Season vilket startar nu vid Thanksgiving i slutet av november, har man även insamlingar av mat. Men detta går såklart till familjer som behöver hjälp, alltså inte till dagiset själv. Det brukar då stå lådor vid ingången där man kan donera allt från mjölkersättningspulver (formula) till barnmatsburkar eller annat som inte kräver kylförvaring. Även utanför dagis och skola påminns man särskilt under Holiday Season om att man ska tänka på de som kan behöva hjälp med t ex mat. Vi handlar t ex det mesta av vår mat från Fresh Direct och här har man redan för ett par veckor sedan börjat att annonsera för att uppmuntra folk att donera mat till behövande familjer. Man kan nu ge bort "a Holiday meal". Som svensk är även detta något som känns lite mer främmande. Iallafall tycker jag det. kanske har det ändrats i Sverige de senaste åren men när vi bodde kvar så var inte donationer och välgörenhet något som var särskilt vanligt. Iallafall inte till svenskar i Sverige. Och särskilt inte i form av mat. Om man gav något så var det pengar. Oftast till organisationer som Amnesty, Röda korset, Greenpeace eller Naturskyddsföreningen. Man kunde även skänka gamla kläder och/eller prylar till Myrorna. I många dödsannonser kunde man också se att sörjande ombads att skänka en slant till t ex Cancerfonden eller Hjärt- och Lungfonden. Men matinsamlingar såg man i stort sett aldrig. Självfallet eftersom vi i Sverige har ett helt annat välfärdssystem. Ett mycket bättre uppbyggt skyddsnät. Detta är bra tycker jag och något man borde ta efter här i USA. Baksidan med detta system är dock att många resonerar lite såhär: "Jag betalar ju så mycket i skatt så jag tänker minsann inte ge något mer" eller "Här i Sverige har vi ett så suveränt trygghets- och välfärdssystem så alla får det de behöver". Eller kanske det allra vanligaste; man tar detta mer eller mindre för givet och ägnar därför inte någon tanke åt att man ändå faktiskt kan hjälpa andra som skulle behöva lite hjälp. Jag tror att personer här i landet är mer benägna att ge just för att man vet att det är alldeles för lätt att hamna utanför samhällets skyddsnät. Det kan i stort sett hända vem som helst om man har otur. Blir sjuk utan försäkring. Blir av med jobbet. Den svenska trygghetsmodell är något jag verkligen uppskattar och tycker är viktig som grund i ett samhälle som ska "ta hand om alla sina medborgare". Däremot skulle jag gärna se att man även i Sverige skulle kunna uppmuntra frivilliga donationer samt frivilligarbete mer. Här i USA får man ju göra skatteavdrag för donationer, vilket självklart underlättar och uppmuntrar folk att donera. Jag vet inte ifall något sådant ens skulle vara möjligt i Sverige, men jag tycker verkligen att det är ett bra sätt att få folk att dela med sig och hjälpa andra. Självklart tycker jag inte att man ska ha ett system som bygger på att vissa ska vara mer eller mindre beroende av andras välvilja. Nej, alla ska kunna få en ekonomsik grundtrygghet via skattemedel tycker jag. Men för den sakens skull tycker jag inte att man ska nedvärdera donationer. Även i UK har man ett annat synsätt på donationer. Även där är det avdragsgillt i deklarationen. Detta har t ex skapat en helt annan finansiell grund för forskningen där jämfört med Sverige eftersom fler personer faktiskt donerar pengar till olika typer av forskning. En f d kollega till mig var från England och när hon flyttade tillbaks till London efter två år i Sverige började hon arbeta på ett forskningsinstitut som var helt och hållet baserat på donationspengar. Något sådant är man ju inte ens i närheten av i Sverige även om forskningen till stor del även där finansieras av privata pengar från olika fonder och stiftelser som t ex Cancerfonden. M och jag är inte särskilt bra på att donera. Inte alls ska jag erkänna. Tyvärr. Vi har sagt i flera år nu att vi borde ge en peng till Central Park eftersom vi älskar samt utnyttjar Parken så mycket året om. Men än har det inte blivit av. Kanske ska vi få till något i år? Jag tycker dock om tanken att många här faktiskt ändå gör det. Donerar pengar till de ändamål man själv tycker är betydelsefullt. Det behöver inte vara några stora summor, men många bäckar små heter det ju. Och på lördag kommer det iallafall bli lite bokinköp. På förra årets Book Fair inhandlades även böcker till M´s moster M (den ena av Damerna som nyss var här på besök). Så på det viset var även hon med och stöttade Lill-Skruttans dagis vilket kändes lite roligt. Eftersom årets Fundraising Event går av stapeln på den ganska nyöppnade stora Barnes & Nobles affären i närheten av oss ska det bli lite extra kul att botanisera bland böckerna. Det känns även ännu roligare i år eftersom Lill-Skruttan faktiskt älskar böcker så vi kommer säkert att kolla runt en hel del bland barnböckerna. Och eftersom alla inköp under den speciella dagen genererar pengar till dagiset kommer självklart även fika att intagas på plats! Men först ska vi klara av återstoden av vardagarna denna veckan. M är fortfarande krasslig. Lill-Skruttan likaså. Jag kände mig väldigt trött i morse och det har fortsatt nu under dagen. Gårdagen blev inte lika sen som jag trott. Kvällens seminarium och möte var dessutom väldigt bra. Roligt. Imorgon är det återigen en sen kväll med föredrag och sedan lite sociala aktiviteter med mina f d kollegor. Det ska bli roligt, men jag längtar till helgen. Ikväll har jag dock itne planerat något alls. mer än attt sluta jobbet i skaplig tid och vara med familjen. Lill-Skruttan är om möjligt ännu mammigare än vanligt och jag tror det kan bero på att jag hittills denna veckan kommit hem när hon sovit. Alltså har vi inte setts på kvällen. Ikväll ska det däremot bli mys och gos och bus! Det har jag lovat både henne och mig själv. Jag inser att om det just nu är något jag mer än gärna skulle önska att någon kunde donera till mig så är det tid. Synd bara att just tid är så svårt att ge bort.

Värme, hosta och jobb jobb jobb

Just nu är det en period av värme här. Sedan i söndags har termometern visat på runt 20 grader varje dag. Idag ska det dock bli något lite svalare. Prognosen förespår 18 grader. Men efter detta ser det ut att bli mer höstlika temperaturer igen. Jag har dock njutit av att det inte varit så kyligt. Jag älskar vissserligen både höst och vinter (utom när det är fuktigt och råkallt) men eftersom jag vet att vi har ett antal månader med just kyla framför oss så tycker jag mest det är skönt med några dagars respit. Slippa att krångla på Lill-Skruttan en massa tjocka bylsiga kläder. Hon som allra helst skulle vilja springa omkring mer eller mindre naken hela tiden, är inte alltid så pigg på tjocka jackor....

Den senaste tiden har även varit en period av snuva, hosta, feber och annat skräp. Senast för ca två veckor sedan när först Lill-Skruttan blev riktigt sjuk med hög feber och snuva. Sedan M som däckade totalt i nästan tre dygn. Nu är vi ju där igen fast mildare denna gången. Jag gissar att det var influensan förra gången. Åtminstone för M. Denna gång tror jag mest det är en "vanlig" förkylning. Tyvärr är det inte så roligt det heller. Själv har jag klarat mig och hoppas fortfarande slippa. Lill-Skruttan hostar mycket men jag tycker denna natten var bättre än föregående. Iallafall så sov jag inatt vilket var skönt! Endast ett par gånger vaknade jag av att hon hostade så det verkar som om hostandet är på tillbakagång.

I övrigt är det väldigt mycket på jobbet just nu. Det roliga med detta är att jag hoppas att saker och ting kanske kanske börjat släppa lite rent tekniskt. Än vet jag inte alls eftersom jag inte har några slutresultat än, men jag hoppas som sagt. Det jobbiga med att ha intensiva perioder på jobbet är att man blir väldigt trött. Man känner sig lite sliten. Iallafall jag. Igår spenderade jag ca 12 timmar här. Det kändes. Särskilt efter en natt med minimalt med sömn. Idag kommer det bli en liknande dag, men nu har jag iallafall sovit så det känns bättre.

Men det är tråkigt att veta att man inte kommer träffa Lill-Skruttan på kvällen. När man säger hejdå på dagis så vet man att hon kommer sova när man kommer hem. Samtidigt känner man sig lite "skyldig" för att M får ta hela lasset ensam de flesta kvällar denna veckan. För jag vet att det ibland kan kännas lite tungt att ro iland det helt ensam. Särskilt nu när han själv inte mår helt bra utan har en förkylning i kroppen. Lill-Skruttan är just nu inne i en fas där hon allra helst inte vill vara ensam ens en minut. Så det kan vara småbesvärligt att ens gå på toa. Eller att göra iordning mat till henne för hon vill allra helst "vara med" vilket innebär att man ska bära henne. Så hon ser vad man gör där uppe på köksbänkarna. Så lite gråt och lite ilska (från Lill-Skruttans sida) samt mycket fantasi och tålamod tålamod tålamod (från vår) är några av de ingredienser som fyller en vanlig hemmakväll just nu. Är man två så är det så oändligt mycket enklare. Så därav mitt lilla styng av skuldkänslor inför att M nu ska köra kvällsracet ensam så många kvällar denna veckan. Fast jag är innerligt tacksam över att vi är två som kan hjälpas åt på det här viset. Ibland har den ena mycket att göra och ibland den andre. Så är det. Och det fungerar ändå. Men på något vi kan jag ibland känna att de perioder man jobbar såhär intensivt så förlorar familjen på det i slutänden. Så kände jag inte alls på samma vis innan vi fick barn. Men nu är det så annorlunda. Tiden, orken, energin. Allt har liksom omfördelats och man har även andra prioriteringar.

Jaja, nog om detta.

Det ska trots allt bli roligt också. Anledningen till den sena kvällen ikväll är ett möte med andra forskargrupper från ett par olika universitet/forskningsinstitut här i staden. Mötet ska vara på Mount Sinai och där arbetar ju vår vän M, så jag hoppas få se hans eget nya labb ikväll. Det skulle iallafall vara roligt. Men självklart beror det på tiden. Återigen. Och orken. Oj, nu var vi visst där igen.....! Hur var det nu igen? Tiden, orken, energin.

Som ett nutids-mantra.

Idag har jag iallafall lovat mig själv att jag ska ta en kaffepaus! Den ser jag redan fram emot. Så dagens mantra är "Tiden, orken, energin och Kaffe!"

Sjukt igen

Så nu ha vi drabbats av nästa omgång virus eller baciller eller vad det nu är. Lill-Skruttan blev ju som sagt lite hängig i fredags men har ändå repat sig ok under helgen har vi tyckt. Lite tröttare än vanligt, lite mammigare, lite mer gnäll och kink, mycket snor, men ändå inte så att vi tyckt det varit sjukt med stort S. Men under natten till idag skrällde dunderhostan igång. Hur kan en så liten kropp åstadkomma sådana åskdundrade hostar? Vaknade under natten av hennes hostningar och M som var vaken hade redan hunnit in och plockat upp henne ur sängen. Det lät riktigt otäckt tyckte vi båda. Sedan lade vi henne i vår säng. M sov på soffan och jag försökte få henne att somna och sedan att "underlätta" när hostattackerna satte igång. Massera lite på ryggen. Lyfta upp hennes överkropp lite när det var som värst. resultatet var att nattens sömn var ganska minimal. Jag tror dock att Lill-Skruttan sov något bättre än mig sin hosta till trots, vilket iallafall var bra. Själv låg jag och lyssnade oroligt mellan hostattackerna för att höra om det lät som om hon hade problem med andningen. Men jag slumrade självklart även lite av och till, så helt sömnlös var jag inte.

Fördelen med att inte sova ordentligen på natten är att man konstigt nog inte är särskilt trött på morgonen. man ahr ju aldrig riktigt hamnat i den där djupa sömnen och det är då rätt lätt att vakna till "på riktigt". Nackdelen är såklart att man blir tröttare under dagen. Ju längre den går desto mer känns hjärnan som mos.

Nu är jag hemma på lunch men ska snart tillbaks till jobbet igen.

Jag har iallafall lyckats vara riktigt effektiv fram till lunchen vilket känns bra eftersom jag itne vet riktigt när jag kommer at "krascha". Men det känns bra att hunnit med så mycket som möjligt innan dess i varje fall.

Ännu en som känner av den här förkylningen är M. Han har alltså åkt på en ny sjuka! Inte skoj. Jag hoppas att det inte kommer bli lika jobbigt eller långvarigt som sist. Och så tänker jag i mitt stilla sinne att "Nu får det vara nog med förkylningar och annat skräp på ett tag!" för jag blir så trött på detta med varannanveckassjuka. Själv känner jag inget än peppar peppar. Jag hoppas jag slipper. Jag har inte tid att vara sjuk!!!!! Det finns inte någon plats för det alls i min kalender! Nepp!

M vilar lite här hemma och ska hämta Lill-Skruttan snart. Det blir kortarde dag för henne eftersom hon inte är helt 100 än. Vi hoppas båda att det blir en mer sömnrik natt inatt.

Nu - tillbaks till jobbet.