Äntligen hemma. Promenerade hem från sjukhuset i det fantastiskt sköna vädret. Det gick fint. Långsamt men utan problem. Nu sitter jag i soffan och tittar ut genom vardagsrumsfönstret. Rutorna gråstrimmiga av smuts som syns extra tydligt i det tidiga vårljuset. Men det gör inget. Njuter ändå av att vara här igen. Med Lipton sittandes bredvid.
Det känns som om jag varit borta länge. Som om jag gjort en lång resa. Och på sätt och vis har vi ju det. Om än inte i traditionell bemärkelse. Men visst är det en resa vi gjort. Eller kanske snarare påbörjat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
17 kommentarer:
Välkommen hem!!
Ni är i mina tankar hela tiden
Stora kramar
Lotta
Hemma bäst! Antar att det blir mycket tid på sjukhuset i alla fall.
Kramar i massor
DUKTIGT. Oj oj alltså jag har gjort ett snitt. Dock inte som kejsarsnitt men skuren när jag fick mitt utomkved. Så den fysiska biten vet jag.
Resten har jag ingen aning om. Tänker på dig. VILKEN tur du har promenadväg till lillebror. Kanske kan vara skönt att andas hemma och slippa sjukhusmiljön. Samla kraft till dina besök hos din son. Skönt för Lill-Skruttan att ha dig hemma. Åh vad jag önskar de på sjukhuset kunde packa in storasyster i sterila kläder så hon kunde få se sin lillebror. Det måste ju vara konstig för henne.
Kram
/Susanne
Lillskruttan har fått en liten semla! En lillebror! Grattis! Båda mina flickor kom för tidigt. Ida kom med kejsarsnitt. Jobbig tid när de låg på prematuren. Allt gick bra! Men det var ett flängande fram o tillbaks till sjukan i två veckor. Skönt för dig att få vara hemma.
StyrkeKram KRAM!! Anna
Skönt att du är hemma. Du har gjort en lång och omtumlande resa. Det är så mycket som har hänt under dessa dagar. Hela er tillvaro har förändrats på så många sätt. Nu hoppas jag att lillebror växer sig starkare för var dag och att det flyter på bra. Hur lång promenad har du till sjukhuset ungefär? Skönt att du ändå har så pass nära att du kan gå. Jag hoppas du mår bra och att det läker fint efter kejsarsnittet.
En stor kram!
Åh, grattis finaste Saltis! Jag har inte varit inne på några dagar och jag blir verkligen berörd av dina inlägg. Och minsann en liten semle-kille <3
'Hoppas du och Lill-Semlan stärker er för varje dag som går.
Jag vet din oro. Mina tjejer är födda v 32. Det kommer att gå bra.
Puss och kram till dig och din "stora" familj :)
Det är verkligen före och efter känslor, livet före och efter. Inte länge alls du varit hemifrån men jag kan precis förstå det du säger om att det känns som en lång resa. Ett livet före och ett livet efter. En spännande och fantastisk resa börjar nu på riktigt, nu är ni en familj på fyra. Otroligt skönt att ni bor så nära sjukhuset, att man även hemma kan känna man är så pass nära och mentalt tror jag det kanske är lite enklare (?) lämna lillebror på sjukhuset då man är hemma, när man vet man är en promenad bort istället för om man skulle vara säga en 45 minuters bilresa bort.
Du verkar må väldigt bra, läka snabbt och fint! Så skönt. Har en kompis som hade ett kejsarsnitt tidigare och hon var väldigt medtagen under nästan en månad och kunde knappt gå metrar ens under den tiden. Individuellt förstås.
Ta allting som det kommer nu i början bara, tids nog faller logistik och rutiner på plats. Tänker på er och skickar massor med tankar till lillebror och att han i nästa steg snart ska få slippa masken och andas själv.
Kramar!!!
Skönt att få vara tillbaka hemma. Skickar varma och goda tankar till er. Stor kram
Skönt att komma hem, men jobbigt att inte kunna ta med lillkillen. Hoppas att det inte dröjer allt för länge.
Oj! Grattis!! O många varma tankar! Ja håller tummarna för er o lilla Drakungen!! Du skriver så fint att man får tårar i ögonen o riktigt kan känna den där saknaden att få hålla honom. De hoppas jag du snart får!
Det måste verklingen kännas konstigt att allt hänt så fort igen. Trots att Ella ända kom så hastigt som hon gjorde.Antar att syskonen är lika varandra. Ella var en kämpe och lillebror likaså.
Det där att lämna sitt barn på sjukhuset och själv åka hem har jag varit med om fast naturligvis inte i samma situation som du befinner dig i.
Men det känns så tomt ch konstigt att inte få vara där med dem hela tiden fastän de är på bästa möjliga stället för dem just nu.
Hoppas att lilleman ökar stadigt i vikt och att du snart får mysa med en kangaroo cuddle.
KRAM!
Sa skont att fa komma hem. Tanker pa er hela tiden och foljer er resa!
kram!
Pardon my french, men fy fan vad tapper du är!
Din berättelse berör mig ända in hjärteroten och jag skickar så många styrkekramar jag kan.
<3
Skönt att du har fått komma hem i alla fall och kan vara med E. också, även om du såklart skulle ha velat ha kunna ta med dig lillebror hem. Får ni sova över på sjukhuset om du vill? Oavsett är det ju skönt att ni bor så nära.
kram!
Stora kramar från mig!
Tänker på er!!
Grattis till lill-semlan! Vad skont att du ar hemma nu.
Kram!
Så skönt att du fått komma hem igen. Underbart att du mår så pass bra som du gör.
Skickar dig och hela familjen stora kramar!
Skicka en kommentar