torsdag, april 16, 2009

Varför??

Jag fattar verkligen inget!?! Mer än att det är sååå sorgligt. Så hemskt. Så tragiskt.
Jag är för att man själv ska få bestämma var och när man vill sluta sitt liv här på jorden. Jag tycker detta är en grundläggande rättighet man ska ha som människa.
Men det är en sak att bestämma när man själv vill gå vidare. En helt annan när man bestämmer detsamma åt andra.
Och hur dåligt man än mår själv så kan jag inte förstå hur man kan välja att ens egna barn inte ska få leva. Få växa upp. 
Jag vågar knappt ens tänka på hur de personer som finns kring dessa omkomna barn mår nu. Som mamman?!!??!!?!?!?!???
Mor- och farföräldrar.
Vänner.
Dagis- och skolpersonal.

Tankar och känslor spinner runt.
Och som mamma kan jag inte låta bli att återkomma till dessa barns mamma.
Finns hon?
Lever hon?
Isåfall kände hon till att det fanns en risk för detta?
Hur klarar man av att gå vidare?
Kan man gå vidare?
Inte nog med att man förlorat sina barn, men det var barnens pappa som aktivt gjorde detta. Som valde. 
Inte någon slumpmässig olycka. Inte någon främling.

Jag säger inte att man kan gradera sorg för det kan man inte.
Alla som förlorat någon känner sorg. Smärta. Saknad.
En förlust är lika stor för vem som än förlorat.
Men det finns ändå omständigheter omkring en förlust som är olika för olika personer och skeenden.
Vissa kan man söka tröst i.
Andra bara ökar känslan av maktöshet, tröstlöshet och sorg.

Jag bara hoppas och önskar att de som står barnen nära, de som just nu lever i ett vakuum med tusen frågor som kanske aldrig kan få ett svar, ska kunna gå vidare. 
Jag tänker på er.

17 kommentarer:

underytanjag sa...

Fruktansvärt. Det är svårt att greppa att man kan bli så djupt deprimerad att man inte längre ens unnar sina barn livet. Att man lämnar sina barn är nog så ofattbart hemskt.

KARLAVAGNEN sa...

Otroligt läbbigt. Men ska jag vara ärlig så föresvävade mig tanken att det var med avsikt. Har själv kört den vägen hundratals ggr och det finns ingen anledning till att köra in en stor SAAB in i en buss en solig dag, med torrt väglag. Jag är bara förtvivlad att min tanke ev. är korrekt. Så fruktansvärt! Så gränslöst fruktansvärt

Taina sa...

Så tragiskt. Så hemskt. Jag har alltid ansett att avsluta sitt liv blir på något sätt ett enda stort vakuum för de efterlevande. Ett stort frågetecken. Ett lidande. Ett samvete som gnager om "jag ändå vetat". Jag förstår inte helt enkelt. Än mindre när de rycker med sig andra. Egoistiskt. Precis som pappan i USA som sköt sina barn och sedan sig själv. Varför?
Mina tankar går till barnens mamma och må hon få hjälp med att bära sorgen. Den måtte vara bland det tyngsta som finns. Att ha förlorat sina barn. För alltid.
Kram på dig

Anonym sa...

hej!
har själv sep. vet hur hårt det kan vara, Alla står på morens sida.
socialen kan vara hemsk.. men det e hemskt det som hänt..
Men hoppas dom på socialen läser detta å tar åt sig, mina barn är ganska stora nu, å har aldrig haft tanken själv att ta livet av mina barn ,men fundera många ggr själv..
tror ingen vet hur det kan vara om man inte är man brottas med socialen å om få träffa sina barn..
men tycker väldigt synd om vad som hänt e en väldig tragedi..
Hoppas alla tänker på barnen om man skiljs nu som förälder.
Mvh en som vet

Annika sa...

Visst, totalt ofattbart. Vilken bottenlöst olycklig person det ligger bakom ett sådant verkt. Att inte kunna se någon som helst utväg, och att sedan dra med två barn in i döden. Det går inte att förstå. INTE.
OCh mamman..hur orkar hon gå vidare nu?
Kramar!!

Saltistjejen sa...

underytan,
ja det är så hemskt att jag verkligen bara inte kan förstå det. Att man själv kan välja att ta sitt liv är en sak, men att samtidigt ta med sig andr, DET kan jag inte förstå.


Karlavagnen,
så du bor i trakten då?!
Ja jag tycker det är så hemskt detta. Tydligen blir det allt vanligare också läste jag, att man tar livet av sig på detta viset.


Taina,
ja jag funderar också så hur mamman till barnen har det. Om man någonsin kan komma vidare efter något sådant här.


Anonym,
jag är ledsen att du har sådana jobbiga erfarenheter som du har. Självklart kan jag förstå att om det är så att man inte får träffa sina barn så kan det göra att mn känner desperation, sorg, ilska, hat och maktlöshet. MEN att komma fram till att enda lösningen är att ta barnens liv tillsammns med sitt eget DET kan jag inte förstå.
Jag hoppas dock att du kommer att kunna få träffa dina barn om du fortfarande har svårt att få det. Hoppas att det går bra för dig och dem i framtiden!


Annika,
ja det måste vara en enormt sjuk person. Men vad hemskt att ingen i hans omgivning lyckats "fånga upp honom" innan det gick så långt. Ingen?!?!?
Och ja mamman... Jag kan inte ens tänka mig in i det hela. Det är alltför hemskt.

Anna, Fair and True sa...

Usch, vad hemskt! Jag läste om olyckan i helgen men hade missat den här artikeln. Så tragiskt som sagt att han inte fått hjälp innan detta hände. Jag läste också om en annan pappa i Sverige som försökt gasa ihjäl sin barn. Han anmälde sig själv och får nu hjälp förhoppningsvis.

Lia sa...

Anna, vi passerade platsen några timmar efteråt, på väg ut till golfklubben. Det som slog oss då, var att det var väldigt mkt olja på asfalten, men inga bromsspår...och platsen ligger direkt efter en rondell, så man kan ju inte direkt råka somna vid ratten tänkte vi....och här kom svaret. Jag grinade när jag åkte förbi. Det är helt ofattbart! Kram min vän

Saltistjejen sa...

Anna Fair and True,
jag läste också om olyckan när den skett. Och ringde såklart till M´s syrra bara föra tt checka att det inte var hon eller ngn annan de känner som omkommit. Men blev helt chockad nu när jag såg att det verkar vara ett självmord OCH mord! På sina egna barn!
Ofattbart och tragiskt.


Lia,
fy ja det är så hemskt när man passerar trafikoyckor tycker jag. Och nu blev det ju på ngt vis ännu värre när man fick veta att det var "med vilje" som han körde ihjäl både sig själv och barnen.
Kram!

Anonym sa...

Det är fördjävligt att sådant händer! Har en känsla av att det är mestadels män som tar till sk utvidgat självmord, och ofta vid separationer. Jag tror att de flesta kan förstå att en människa kan bli så deprimerad att den inte längre vill leva - men att ta med sig barnen in i döden som inte bett om det sas, det är mer obegripligt. Varför hade han bestämt att barnen inte heller skulle få leva för att han själv tappat livslusten? Det går inte att komma ifrån att man tycker att det är egoistiskt. Det hade varit hemskt ändå för barnen om han tagit livet av sig, men barnen hade ändå haft en möjlighet att få leva sina liv. Tragiskt känns som ett futtigt ord.

Anonym sa...

Och ytterligare en sak, om man nu vill avsluta sitt liv är det egoistiskt att medvetet styra bilen mot en buss, och således riskera även andra människors liv och hälsa!

petchie sa...

Jag ryste när jag läste om det igår i Sydsvenskan, det är så ofattbart så att det finns inte. Det går inte att förstå hur man kan vara SÅ egoistisk, oavsett hur förtvivlad man än är. Men det är väl bara extremt psykiskt instabila människor som skulle få för sig att göra något sådant.
Jag tyckte olyckan var tragiskt så att det räckte när jag läste om den i fredags och så visade sig att det var ännu mer tragiskt än så...
Tänker också på mamman...

Suzesan sa...

Jag håller med. Jag blev helt tagen och sorglig av det jag läste. Jag hade sett att olyckan hänt och såg att det var en cabbe och det stod att han kört mycket fort. Mer visste jag inte.När jag läste i länkte så blev jag som ett frågetecken. Jag lsäte också om pappan som försäkte gasa ihjäl sina barn.

Vad hade han för (ursäkta språket) jävla rätt att ta barnens liv. VARFÖR?!

Att på "bästa" sätt att straffa en mamma är att ge sig på barnen och det kan ofta vara tvärtom.

Mammor som gör likadant men det är män som står för självmordsdelen.

Att separera och dra in barnen i vuxna konflikter är det värsta värsta. Värsta värsta. Lägsta lägsta!

Egentligen hur sorgligt det än är så var det ändå skönt att alla dog. Tänk om de varit handikappade för livet. Stackars stackars mamman...och vilken tur att ingen i bussen skadades mer. Men de måste ju ha fått ett fruktansvärt hemskt minne. Vidrigt!
Ha en bra dag
Kram
Susanne

Sporty Spice sa...

Otroligt tragiskt och pappan var ju uppenbarligen psykiskt sjuk. Ingen frisk människa gör ju så. Så frågan är hur det ligger till med svenska psykvården, var det ingen som snappade upp detta och kunde förhindra?

Anne sa...

Jag hade inte läst eller hört om detta förrän jag läste din länk.
Ja, det är ofattbart svårt att förstå hur en människa kan drivas så långt och vara så deprimerad och sjuk att det enda rätt känns som att ta livet av sina egna barn.
En annan sak jag reagerade på då jag läste artikeln var antalet självmord i trafiken. Det framkom ju lite statistik där samt nämndes att det även finns mycket grå zoner och oklara fall man misstänker.
Som du skriver, tar man det beslutet av avsluta sitt eget liv så har man ingen rättighet även dra med sig andra oskyldiga, om de så är ens barn eller oskyldiga medmänniskor som finns på vägarna.

Emmama sa...

Det är en så desperat handling och jag fick lite av en kniv i magen av kommentaren från anonym här ovan. Pappor lider mycket i det tysta efter seperationer och får garanterat mindre stöd än mammor. Pappor kan känna att "om inte barnen får vara hos mig ska de inte heller få vara hos mamman". Det försvarar ingenting men jag tror att också för denna pappan (han i olyckan) hade en sån här "lösning" låtit helt vansinnig innan hans hamnade i sin deperata situation (vad den än berodde på). Jag har förlorat en av mina närmsta vänner till självmord och är säker på att livet kunde blivit värt att leva... Ser det som en desperat handling, inte ett aktivt val eftersom jag inte tror man är i stånd att fatta beslut när man är så här deprimerad. Får fullkomlig panik på tanken på mamman och alla andra anhöriga. Otroligt sorgligt! Tänker på hur den sista stunden i bilen var, tänker på hur barnen kände och tänkte. Vad sa pappan, om något? Hann de bli rädda, hann de ha ont?

KRAM!!

Saltistjejen sa...

Anonym,
Självklart är det hmskt, tragiskt poch fruktansvärt att sådana här saker händer. Framförallt att månniskor kan bli så desperata att de ser självmord och framförallt "utvidgat" självmord (där de tar med sig andra in i döden) som sin enda utväg. Fruktansvärt. För alla! Fast jag vet inte ifall det endast är män som gör detta. OM det är så KAN en av orsakerna tilld etta kanske vara att det oftast är oerhört mycket svårare för en pappa att få "rätt" i en vårdnastvist. Nästan uteslutande utgår man från att mammans version är den rätta. Självklart tror jag att detta kan vara en bidragande orsak till att fler män kan känna en sådan maktlöshet att de gör desperata handlingar. Jag försvarar självfallet inte dessa handlingar men kan förstå ATT de KAN uppkomma, och tycker väl att en av de saker som är riktigt sorgligt är att samhället/omgivningen inte verkar vara tillräckligt bra på att fånga upp dessa desperata personer INNAN de gör något sådant här.
Sedan håller jag med om att det verkligen är skilnad på att ta sitt eget liv eller att ta sitt liv och samtidigt andras. Ingen ska ha rätt att bestämma över någon annans liv eller död.


Petchie,
självklart är det extremt instabila personer som kan genomföra något sådant. Det hemska är väl att jag tror att de flesta av oss faktiskt KAN bli så sjukt desperata att vi kan göra väldigt sjuka handlingar. Allt beror på ens livssituation. vad man varit med om samt vad man står inför. Sedan är det såklart så att de flesta av oss aldrig hamnar i en sådan situation som driver oss till sådana här fruktansvärda handlingar. Som jag skrev ovan så tycker jag det är sorgligt att vi alla är såpass dåliga på att lyckas se dessa personer i tid och lyckas ge dem det stöd de behöver för att inte göra dessa desperata saker.
Kram!


Suzesan,
ja jag håller verkligen med dig om att man när man genomgår en separation MÅSTE se till barnens bästa. Att alldeles för många inte gör det är så sorgligt. Oavsett vad man själv har för känslor för sin ex-partner så tycker jag det är så lågt att försöka straffa denna person via barnen. Att t ex tala illa om den andra föräldern inför eller till sina barn. Att försöka vända barnen mot den personen. Hemskt! Sedan är det en annan sak ifall den ena föräldern verkligen är skadlig för sina barn. I t ex incsetfall eller liknande är det ju självklart att man inte skulle vilja att barnen ksa träffa den dömda föräldern ensamma. Kanske inte alls.
Kram!


Sporty Spice,
javisst jag jåller med dig. Hur kan det gå så långt utan att en person visat några som helst tecken på att den är på väg att gå sönder?!?!?!????


Anne,
ja jag förtår inte heller riktit detta med att det verkar vara en ökad tendens att använda just en trafikolycka som ett sätt att ta sitt liv och andras. Visst har man känt till att det finns folk som begår självmord genom att köra rakt in i en klippvägg eller t o m krocka med en lastbil, ett tåg eller liknande, men jag trodde verkigen inte det var VANLIGT.


Emmama,
visst tror jag att det är som du säger. Det är oftast otroligt mycket svårare för en pappa under en vårdnastvist än för en mamma. minfa förlädrar kände en man som låg i vårdnadstvist flera år för att få vårdnaden om sin son. I detta fallet handlade det om att mamman varken ville eller kunde ta hand om barnet. jag minns inte exakta detaljer men tror att hon hade psykiska besvär och i perioder vårdades på institution p g a dessa. Men trots detta så var det nästan omöjligt för pappan att få vårdnaden om sonen. Detta trots att sonen i praktiken i stort sett växt upp enbart med pappan de första åren eftersom mamman var sjuk. Om det varit omvänt hde det inte varit något snack. Då hade mamman nästan automatiskt fått vårdnaden om sonen. Sådant kan göra mig upprörd! jag vet att många i dagens Sverige är feminister sch skriker högt om att kvinnor behandlas såååå orättvist. Att män ständigt har ett överläge. MEN jag håller faktist inte med. Jag tycker det handlar om att man i olika situationer, ofta baserat på traditioner och gamla tankar, behandlar män och kvinnor olika. OCH att det handlar om orättvisor för båda könen. Allt beroende på situation.
Kram!