Höstig hostlördag i ostkakans tecken

Natten var som sagt inte den bästa. Konstigt nog är det ju så med småbarn att de verkar köra sitt vanliga race även när de inte är helt friska. Det handlar om 210 knyck om än med väldigt mycket lägre "tålamodströskel". Vi försökte därför ha en lite lugnare förmiddag. Morgonen och förmiddagen tillbringades därför hemma. M gick en sväng till jobbet och jag och Lill-Skruttan lekte och gosade i soffan. Hon är inne i en fas nu när hon ofta vill vara bebis. Så jag "swaddlade" henne med en större filt och bar runt på henne ett tag och pratade sedan om hur hon varit som bebis. Det gillade hon mycket. När M var tillbaks från jobbet blev det lunch och sedan gick jag en snabb sväng till jobbet jag med. Efteråt blev det promenad i ett höstigt New York. För nu är den verkligen här hösten. Det blåste rätt mycket idag och kändes bitvis nästan lite kyligt. Så lite kaffe från Starbucks kändes helt rätt under promenaden. Lill-Skruttan roade sig ett bra tag med att titta på Laban & Labolina på min iPhone när hon satt i vagnen. Ojojoj, barn av sin tid..... Det kan kännas både fascinerande och skrämmande att se hur väl hon redan nu hanterar teknik som denna. Efter ett tag somnade hon och sov en stund men inte så länge som vi hoppats med tanke på att natten ju inte varit så bra.

Här sitter hon i vagnen och tittar på film på min iPhone.

Det blev en ganska rejäl promenad mellan 86:e och 57:e gatan. Vi var nog ute i ca 2 timmar eller något sådant. Väl hemma satte jag igång att göra en ostkaka. Alltså en svensk sådan och inte en "cheesecake". Just ostkaka är något jag saknat hemifrån och när jag för rätt länge sedan fick ett recept från Suddrik tänkte jag att jag skulle prova. Men det har inte blivit av förrän nu. Jag gjorde dubbel sats och bjöd in vårt gäng" till en svensk fika. Lägenheten fylldes alltså snart av 4 barn och 5 vuxna. Liv och kiv är väl en underdrift men det blev ändå en lyckad eftermiddag.

Ostkakan

Recept:

ca 500 gram keso (cottage cheese)

4 ägg

200 gram sötmandel som rivs på rivjärn (om man har mandelkvarn är detta att föredra)

3 dl grädde

bittermandelolja

2-3 tsk vaniljsocker

1 tsk kardemumma

Riv (eller mal) mandeln fint. Blanda keso, mandel, ägg och grädde i en skål.

Droppa i ett par droppar bittermandelolja (ca 5 droppar)

Häll upp i en ugnssäker form. Gärna ett par cm tjockt lager.

Grädda i mitten av ugnen på ca 175 grader Celsius (ca 347 grader Fahrenheit)

Jag gräddade mina i ca 60 minuter och då var de ca 1,5 cm tjocka. Nästa gång ska jag dock göra dem lite tjockare och då får man nog räkna med kanske 70-80 minuter gräddningstid?

Ostkakan åts med vispad grädde och sylt. Det blev faktiskt riktigt bra även om det är en del småsaker jag kommer att ändra på nästa gång jag gör den som lite mer bittermandelolja samt tjockare lager av smeten i formen. Eftersom jag använde cottage cheese blev den dessutom något salt, men jag tycker personligen att det var rätt gott med brytningen av salt, sött och bittert. Eftermiddagen gick så småningom över i kväll. Grannarna gick hem men de andra vännerna var kvar. Något senare tillkom även E´s mamma samt R´s pappa vilka båda hade jobbat en del under eftermiddagen. Barnen var vid det här laget rätt hungriga så först fixades pasta till dem och sedan beställde vi hem pizza till oss andra. 

E, R och Lill-Skruttan äter middag.

Sedan lektes det för fullt.

Lill-Skruttan & R.

Nu känner jag mig rätt slut. Att ha 4 barn i den här åldern hemma innebär en massa bråk och liv. Ljudnivån är defintivt HÖG. I dag hade dessutom framförallt Lill-Skruttan lite väl nära till gråt och även till slag, vilket gjorde att vi fick ingripa rätt ofta. Inte så konstigt kanske med tanke på att hon inte var helt frisk och att natten inte var den bästa. Hennes tålamod var därmed lika med noll. En stund gick jag in med henne i sovrummet enbart för att hon skulle få lite mer lugn och ro. Vi låg i sängen och läste bok en stund medan det var full fart i vardagsrummet. Men trots att det kan kännas lite mycket ibland med de här små Gullungarna i vår lilla lägenhet så förundras och gläds jag ändå varje gång jag ser dem tillsammans. För visst bråks det en del. Det gör det. Men man ser ändå att de verkligen tycker om varandra. Att de alla har utvecklat en sådan fin vänskap och gemenskap trots sin späda ålder och det är otroligt roligt att se!

Nu ska det iallafall bli skönt med kväll. Vi köpte Vicks till luftfuktaren så jag hoppas att den kommande natten ska bli något bättre än den förra. Kanske en mugg te och lite TV? Nedvarvning i soffan? Imorgon är det söndag och avskedsfest för en familj som flyttar tillbaks till Spanien om någon vecka.