onsdag, september 25, 2013

Curriculum Meeting i Kindergarten

Igårkväll var vi på Curriculum Meeting i Lill-Skruttans skola. Varje skola och dagis har sådana här möten i början av läsåret då man går igenom och berättar för föräldrarna om planen inför det kommande året. Vad man tänkt undervisa och hur en del av undervisningen går till. Vad målet med undervisningen och även hur lärarna skulle vilja att vi föräldrar ska kunna hjälpa och stötta våra barn under skolåret. 

Det var väldigt intressant att få höra läraren Miss K berätta om allt barnen redan hunnit med under den här korta tiden i klassen. Vi föräldrar fick även en s.k "Curriculum Map" där man lätt kan följa vad det kommande skolåret kommer att innehålla i alla ämnen. Det hon fokuserade mest på var dock läsningen eftersom det är A och O. Jag gillar skolans pedagogik vad gäller böcker och läsning. Ja, inlärning överhuvudtaget. Det handlar nu i första hand om att få alla barn att tycka det är roligt att läsa. Intresse och motivation. De pratar i nuläget mycket om hur berättelser är uppbyggda och de "läser bilderna" som Miss K uttryckte sig. Alltså, de flesta barnen kan inte läsa ord ännu, men enligt läraren så läser de bilderna. Och sedan kommer man att fokusera mer och mer på korta och vanliga ord, samt bokstäver och deras ljud. Hon pratade även mycket om att de gärna vill att barnen ska bli "modiga" och "våga göra fel". Alltså att man vill uppmuntra barnen att skriva ord även om orden inte blir korrekt stavade i början. Hon berättade till exempel att barn ofta kan skriva t ex ordet "house" som "hs" just för att de känner till att ljuden "h" och "s" finns i ordet, och detta är något som skolan och läraren vill uppmuntra. Att "våga skriva" även om det blir "fel". Sedan kan man alltid "bygga på det", som hon uttryckte sig.

Vad gällde matematik så har använder de "klossar" nu för att göra nummer och siffror mindre abstrakt. Att ta reda på vad fem egentligen betyder och vad det innebär att man lägger till två till fem. Väldigt grundläggande matematik alltså. Själv förvånades jag härom veckan av att Lill-Skruttan faktiskt kunde räkna redan. Hon var otroligt stolt när hon berättade att hon visste vad "plus" var och sedan drog hon några exempel. Och fingrarna åkte bara fram någon enstaka gång. 

Vi fick också veta att läxor kommer att komma från och med nästa vecka. Inga stora och svåra saker såklart. Det handlar nu som sagt mycket om läsning och olika sätt att stötta deras begynnande läskunskaper.

I klassen pratar man även mycket om "social skills" alltså hur man ska vara och bete sig mot varandra. Att hjälpa varandra. Att vara artig. Hur man kan reagera om man blir arg eller ledsen.


Jag älskar verkligen att de längst ner längs ena väggen i klassrummet har en lång anslagstavla där det bl a står "Meet the authors in K-206". Där sätter de upp sina "verk" så att de själva samt andra under årets gång kan se utvecklingen. Just nu har de börjat skriva och prata om korta ord. De har fått rita bilder kring de ord de valt och det var jätteroligt att se.

Detta var Lill-Skruttans bild. En massa katter. Och ordet CAT. De andra orden vet jag inte riktigt vad de betyder och kalla mig en dålig mamma eller konstkännare men jag har inte lyckats lista ut det från teckningen heller riktigt. Jag får helt enkelt fråga författaren och illustratören själv....

De här "namnlapparna" satt uppe med klädnypor över klassrummet (syns i första bilden). Lite intressant att precis alla Lill-Skruttans siffror är spegelvända.

Ytterligare en nyhet som jag tror alla föräldrarna var väldigt positiva till var att man med början nästa vecka kommer att försöka underlätta kommunikationen och informationsflödet mellan familjerna och läraren. om ni minns så klagade jag lite över detta tidigare. Man kommer att införa en mapp helt enkelt. Som barnen kommer att ta till och från skolan varje dag. I denna kommer läraren att kunna lägga papper med viktig information, och om vi föräldrar vill skicka ett meddelande till henne så kan vi lägga en notis där som hon då kan läsa under dagen. Enkelt men ändå så mycket bättre än systemet de haft tidigare. Dessutom berättade Miss K att om vi vill prata med henne eller undrar något kan vi alltid skicka henne email. Vill vi träffas för att prata lite mer ingående så är det också bara att kontakta henne och bestämma en dag och en tid. Jag fick alltså känslan av att hon verkligen vill finnas tillgänglig för familjerna och det kändes väldigt bra.

Ännu en lite lustig sak som visade sig igår var att vi tydligen har så många som 10 klassföräldrar!!!! Hm, jag inser att vi verkligen går i en skola med familjer som engagerar sig stort i sina barns skolgång. Det låter fint med tio klassföräldrar, jag hoppas bara att ordspråket "Ju fler kockar..." inte ska visa sig bli verklighet här. Men visst är det bra med engagemang! Oerhört mycket av skolans aktiviteter är också helt beroende av familjernas eget engagemang. Volontärer. Föräldrar som finns i skolan på dagarna. Vissa kommer in någongång ibland för särskilda aktiviteter, medan andra finns där varje dag. Och finansiellt också. Stora delar av speciellt K- till 2nd Grade finansieras med donationer. Många extralärare. Inköp av teknik som datorer till barn och lärare. Material som används i deras konststudio. Instrument till deras musiklektioner. Upprustning av skolgård och andra saker i skolan. Visst är detta en public school, och därmed avgiftsfri, men som sagt i praktiken doneras det mycket pengar. Det mesta kommer in via olika "fundraising projekt" (som såklart frivilliga föräldrar organiserar och deltar i) och en del är rena insättningar direkt till PTA (föräldraorganisationen) som sedan fördelar pengarna till olika projekt i skolan. Stor skillnad mot svenska kommunala skolor alltså.

8 kommentarer:

Steel City Anna sa...

Intressant att läsa om hur det är i skolan, det låter inte helt olikt den lärarutbildning jag gick. Matematik kan verkligen vara världens roligaste ämne om grunden lärs ut på ett bra och motiverande vis, det är synd att det så ofta blir ett tungt och tråkigt ämne. Här låter det som om de har ny modern pedagogik och mycket lek. Gillar att man ska få göra fel och att det uppmuntras att försöka. Det är så självklart i lärandet att det ofta glöms bort och får konsekvenser långt framåt för de som fått höra av läraren att de inte kan.

eastcoastmom sa...

Halleluja! Låter toppen tycker jag. Matte, att läsa och social skills är ju det viktigaste.
Känner igen det där med mappen i skolryggsäcken, det hade våra barn också i Kindergarten.

bettankax sa...

Läser med stort intresse ditt inlägg. Så himla bra! Så kul att följa lilla/stora tjejen:)
Har läst ikapp om Cape Cod och önskar jag hade lite camping-liv-människa i mig. Låter mysigt. Lysa med ficklampa...så spännande:)
KRAM!!

Annika sa...

Japp, glömde att tala om det där om foldern. JUST DET!! Den var så viktig i ES, och där fick man verkligen massor med info.
BRA!!
JA; fldrar här ENGAGERAR sig, ibland IN ABSURDUM!! Det är bra, men det kan också bli en anings tröttsamt. Ja, det kommer du att märka.
Men mest är det ju bara bra förstås.
När K gick i ES var jag i skolan 1-2 ggr i veckan och volonterade i klassen. Det var kul.
Sen i MS slutade jag med det, och i HS har jag knappt gjort ngnting förutom möten etc.
Men ju äldre de blir ju mindre behöver man hjälpa till i skolan.
Jag har hjälpt till en del vid skolteatern etc nu på HS.
Fundraising är verkligen så viktigt i amerikanska skolor.
Amerikanska skolan är BRA, om man är i en bra kommun. Det är ju ni.
Jag har faktiskt nästan bara gott att säga om den efter snart 13 år. Vi går på sista året på public school nu, och ni har just börjat.
Akta're vad tiden går :-)
Kramar!!!

Desiree sa...

Intressant att få mer inblick i amerikanska skolsystemet. Jag har förstått att skolan i USA bygger mycket på frivilliga insatser. Jag tycker det låter som detta var ett väldigt bra och givande möte. Smart även med mapparna och smidigt att alltid kunna maila läraren om det är något specifikt som dyker upp. Jättefin teckning Ella gjort med katterna och sitt namn. Låter även super att få barnen att tycka det är ok att göra misstak och inse att det inte är hela världen liksom att fånga upp deras intresse och nyfikenhet för att lära sig läsa. Matte är ju ett sådant abstrakt ämne som många har svårt för så det låter toppen med klossarna. Låter som en bra skola, bra klass och bra lärare som E har fått.
Kram!

Saltistjejen sa...

Steel City Anna,
javisst är det viktigt att man kan lära ut på ett lekfullt vis. Kanske särskilt till mindre barn där det abstrakta tänkandet kan vara lite svårare. Jag tycker också om att de lägger vikten nu på att motivera barnen och få dem nyfikna. Uppmuntra dem att försöka och att misstag och fel inte spelar så stor roll, utan att det viktiga är att man vill försöka.


eascoastmom,
haha ja det känns väldigt bra tycker jag. :-)


bettankax,
Tack! Vad glad jag blir. Haha det där med amping är ju olika Vissa älskar det andra hatar det. Hahaha! Själv gillar jag den typen av semestrar och upplevelser, men självklart är mycket också beroende av omständigheter och väder etc.
Kramar!


Annika,
ja det där med mappen är superbra tycker jag! Det har de inte än men ska börja fr o m nästa vecka. Engagemang ÄR bra det tycker jag också, men jag kan verkligen förstå att det KAN bli lite "mycket" också haha! ;-) Vissa föräldrar inser man har volontärandet som "sitt jobb" i stort sett, och de är i skolan hela dagarna varje dag i veckan. Som heltidsarbetande (och med pendling) känner jag att jag tyvärr inte kommer att kunna engagera mig så mycket i skolan, men jag ska försöka lite ändå eftersom jag tycker det är både roligt och viktigt.
Fundraising här är ju helt enormt!!! De berättade t ex att man på förra årets auktion drog in drygt 120k!!!! Herregud! Det är ju hur mycket pengar som helst! Det är ju typ 770 000 svenska kronor ungefär!!!!! Sedan tillkommer ju andra fundraising events också under året så det skulle inte förvåna mig om man under ett skolår får in runt miljonen eller så! Fantastiskt! MEN självklart inser jag också orättvisan i detta systemet eftersom detta verkligen gör enorm skillnad på vilken skola barnen går i. Om man går i ett område där familjerna har en hyfsad inkomst och ett stort intresse för barnens utbildning blir det ju en helt annan skola än om barnen går i ett område med mycket lågavlönade/fattiga familjer som inte alls har något som helst intresse för utbildning eller skolgång. Därav de enorma kvalitetskillnaderna även i Public Schools här.
Och du, jag tror dig när du säger att tiden rusar......
Kram!!


Desiree,
ja här är frivilliga insatser samt donationer A och O för skolorna. På gott och ont. Jag tycker om engagemanget samtidigt som jag inser att det måste vara så otroligt svårt att driva en skola i områden där man inte har sådana familjer.
Och visst är pedagogiken bra just för att man vill uppmuntra barnen till att försöka även om det blir fel. Det gillar jag!
Kramar!

Anne sa...

Jätteintressant läsa! Jag gillr verkligen den här sortens inlägg, har alltid gillat när Annika kört dem och nu när ni fått en skoltjej så skriver du också om det. Gillar.
Men herregud, vad mycket pengar som kommit in under fundraising (tänker på det jag såg du skrev i en kommentar). Ja, de pengarna räcker ju till mycket, vilket får en att tänka på hur skolan då skulle vara om de pengarna INTE kom in... Som natt och dag sannolikt.
Oj, ja det var många klassföräldrar. Ska bli intressant höra mer längre fram hur du upplever allt det fungerar. Det är ju toppen med engagemang, jag tycker verkligen det. Svårt kritisera det. Men som du säger, ibland kan många kockar...ja, bli lite mindre bra. Men visst, engagemang är ju alltid bra och antagligen det viktigaste.

Det där med volontärarbete i klasserna. Jag är kluven... men vet ju hur vanligt det är och att vissa ser det som sitt jobb. Missförstå mig inte, visst vill jag också vara engagerad i mitt barns skolgång och gärna delta i nån form av volontärarbete. Men samtidigt skulle jag inte vilja ägna mer eller mindre all tid där. Jag vet inte heller om det skulle gynna min dotter, att hela tiden ha mig i skolan, jag tror hon kan utvecklas bättre om mamma inte ständigt rör sig i skolutrymmena. Men jag vet inte.
Sen tycker jag också att det blir så snedvridet, jobbar man så kan man omöjligt ägna xx-tid åt volontärarbete i skolan som en hemmavarande förälder kan (som ju kan göra volontärandet i skolan till ett heltidsjobb). Jag tycker inte om pressen, stressen eller det dåliga samvetet om det mer eller mindre förväntas av en full satsning trots man har ett jobb.
Som jag förstått det är det här lite olika, i vissa klasser råkar man ut för föräldrar som mestadels är hemma och förväntar sig alla (även de få jobbande) ska satsa massor med tid i skolan och bidra, vilket ju leder till krock för de få yrkesarbetande som inte kan och hemmamammorna (oftast mammor ju) som visar noll förståelse.
Sen vet jag en kompis som jobbar och har barn i skolåldern och har helt annan erfarenhet, där jobbar ungefär hälften och hälften är hemmamammor, men det är bra stämning och kommunikation mellan föräldrarna där man inser att olika människor har olika förutsättningar. Att det handlar inte om viljan, att viljan inte finns utan helt enkelt kan man vara superengagerad även om man inte jobbar halvtid som volontär med diverse skolprojekt.

gillar verkligen pedagogiken och det här med att uppmuntra prova men göra fel, det tror jag är helt rätt väg att gå och gillar verkligen skolan arbetar på det sättet.

KRAM!

Anna, Fair and True sa...

Later som de har bra pedagogik.

Jag var pa foraldramote i Isoldes skola forra veckan, tva timmar pa franska pust. Men tror jag forstod det viktigaste :)