Idag är det 1 år sedan Sandy drog in här. På TV visar de tillbakablickar över förödelsen och även bilder på hur mycket som man lyckats reparera, restaurera och återställa. Men det nämns även siffror över hur många som ännu inte kunnat flytta tillbaka till sina hem. I vissa hårt drabbad områden rör det sig om runt 20-30%. Det är många. Som fortfarande väntar på att de olika försäkringarna ska godkännas och pengar ska överföras så att de ska kunna renovera sina förstörda hus. Fruktansvärt.
Där hemma härjar ju stormen Simone nu. Mina tankar går nu till alla som drabbats av denna stormen.
Själv var jag övertrött igår och somnade redan strax efter nio på kvällen. Ändå hade jag svårt att vakna och komma upp i morse då klockan ringde. Och dagen känns för närvarande som om den sträcker ut sig i oändlighet framför mig. De numera kolsvarta morgnarna hjälper ju inte direkt heller till att pigga upp. Men nu måste jag iväg. Hoppas min morgonpendling ska gå lite smidigare än gårdagens då det var fullt med trafikolyckor vilket gjorde att min vanliga timme till jobbet tog nästan två och en halv!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
7 kommentarer:
Ja, jag hörde just på radion att det idag är ettårsdagen av Sandy.
Vilken storm det blev. SÅ förödande för NJ främst. USCH vad liten man är när naturens makter sätter in.
Jag hoppas att vi ska slippa sådana stormar framöver, men det är väl fåfängt att hoppas det.
Simone var verkligen inte snäll hon heller, speciellt inte i södra Sverige.
USCH!!
PÅ söndag blir det ljusare morgnar igen, då vi går över till normaltid.
Hoppas du har en bra dag.
Kramar
Visst är det möööörkt! Usch. Nu får vi vänta tills mars innan det blir ljust igen... ;)
Oj, är det redan ett år sedan Sandy? Visst är det tragiskt att det ska ta så lång tid att låta människor få bygga upp sina hus igen!?
Annika,
Ja det känns längre än ett pr sedan Sandy, jag håller med. Säkert för att jag inte påminns om förödelsen eftersom det medta som förstördes här i NYC reparerades såpass fort.
Och vintertid i helgen ja. Alltid skönt m den för extra timmen mensamtidigt blir dagarna så otroligt korta efter omställningen... Lite ljusare morgnar dock men det varar ju tyvärr inte så länge. Men så är det med hösten ich det ör ändå stor skillnad hör mot Sverige vad gäller ljusstumpar.
Kram!!!
Marie,
Ja det är hemskt att så många fortfarande inte har kunnat flytta tillbaka till dina hem!
Usch, jag minns att Sandy drabbade illa. Själva klarade vi oss undan Simone. Tur, vet inte vad båten hade gillat sådär stark storm...
Jag gillar inte att det blivit så mörkt på kvällarna nu. För min del hade de gärna kunnat skippa daylight saving. Ja det blir ju inte lättare då du har mörkt både morgon och kväll. Man blir extra trött när höstmörkret faller på. Usch vad jobbigt när pendligen blir ännu längre pga av olyckor eller vägbyggen och annat. Hoppas det går smidigare imorgon.
Kram!
Mörkret blir bara värre för varje år tycker jag. Märkte det knappt när jag var yngre. Nu vill jag bara vara hemma på kvällarna. Låter jobbigt med resvägarna!
Freedomtravel,
ja Sandy satte verkligen spår här och det är hemskt att många fortfarande inte kunnat återgå till sina vanliga liv. Tur att ni klarade er undan Simone.
Desiree,
nej visst är det jobbigt med mörkret. Tycker jag får så otroligt mindre energi såhär års just p g a mörkret.
Kram!
Steel City Anna,
ja kanske det. Jag har aldrig tyckt om när ljuset börjar försvinna på hösten. Inte som ung heller. Men visst, kanske har man lite mindre energidepåer nu jämfört med förr så att man påverkas än mer nu?
Skicka en kommentar