Just nu...

...längtar jag till att det ska stillna lite runt mig. Runt oss. Denna hösten har varit den absolut mest intensiva sedan vi flyttade hit tror jag. Det känns iallafall så. M har haft otroligt mycket att göra på jobbet. Ett tag mer eller mindre "bodde" han ju där. Då när han skrev artikeln. Sedan när den äntligen var färdig var det ju dags för honom att göra sin poster till den stora konferensen. Och så åkte han på den. Under tiden trappades arbetsbördan på mitt jobb upp eftersom vi närmade oss vår mest hektiska period som ligger i slutet av året. Och eftersom M hade så mycket försökte jag sköta markservicen lite mer än vanligt vilket inte alltid är det lättaste att få ihop med jobb, pendling och långa dagar.

Anledningen till att vi har så extremt mycket att göra i slutet av året är att vi har en deadline i början av januari. Det är den stora "Årliga Diabeteskonferensen" här i USA vars deadline för att skicka in abstrakt som man vill presentera på själva konferensen i juni, ligger där. Ungefär en vecka efter nyår. Tills dess ska vi hinna planera samt färdigställa våra abstrakt. I år har vi faktiskt en bit över 20 stycken! Detta arbete innebär en massa interaktion med författare, forskare, interna kollegor, våra medical writers samt såklart all strategisk planering kring allt. Emails far hit och dit. Kors och tvärs. Telefonkonferenserna avlöser varandra. Däremellan ska man ju ha koll på de vetenskapliga data vi har och även försöka få ihop allas tider och scheman. Att jag ju jobbar i ett globalt team gör också att jobbet aldrig sover. Det är ju alltid någon vaken någonstans på jorden, så email droppar in i en stadig ström under dygnets 24 timmar.

Igår hade jag en sådan där mastodontdag. Klockan ringde som vanligt 04.45. Klev upp. Körde in till jobbet. Försökte hinna med en del jobb innan klockan 9 för efter det hade vi möten i stort sett fram till klockan ett på dagen. Dessutom en gemensam lunch med en inbjuden person. Klockan var alltså över två på eftermiddagen innan jag kunde fortsätta ta itu med "mitt jobb". Körde hem hyfsat tidigt eftersom M var på hans arbetsgivares årliga julfest och jag skulle hämta Lill-Skruttan i skolan vid 17.30-tiden. Sedan tog vi oss också till julfesten en stund vilket kändes roligt trots att jag egentligen var trött. Senare på kvällen efter 21.30-tiden då M nattat Lill-Skruttan var det dags att jobba vidare. Sedan jobbade jag fram till en bit efter midnatt. Stöp i säng.

Idag känner jag mig lite mosig. Och som sagt, längtar tills att den värsta stormen ska vara över. Och jag hoppas att det ändå kommer att bli något lugnare nästa vecka då det faktiskt är julhelg. I eftermiddag hämtar jag Lill-Skruttan och hennes kompis vid 15-tiden. Vi har planerat att baka pepparkakor och sedan kommer även föräldrarna över på middag. Pepparkaksbak för att vi ska få åtminstone lite julkänsla här också mitt i allt jobbandet. Tror det behövs.