Idag var det dags för nästa stora stora steg. Han hade andats så bra under gårdagen och natten att det beslutades att även hans lilla syreslang i näsan ("nasal cannula") skulle tas bort. Vilket betyder att han nu andas helt och fullt själv!!! Av egen kraft. Lite nervöst känns varje sådant här steg, men ikväll då M var där och besökte vår lilla Drakunge visade det sig att andningen gått strålande under hela eftermiddagen! Så Bye Bye andningshjälp! Just under kvällsbesöket berättade M att man även tog bort hans dropp vilket även det är ett stort framsteg. Han kommer nu enbart att få min mjölk. Man har även ökat volymen av just mjölken och är nu uppe i 35 ml per matning (första dagen han fick mjölk var det 5 ml som gavs). Fortfarande matas han med sond eftersom han ännu är för liten för att kunna suga. Och mjölken verkar göra susen för han hade ikväll även kommit upp i 2 kg igen (sin födelsevikt).
Till M's stora stora lycka fick även han hålla vår lilla Drakunge ikväll. För första gången. M satt med honom i famnen medan han fick mat. Just nu känner vi en sådan enorm lycka båda två. Och vi hoppas hoppas hoppas att de här framstegen ska få fortsätta och att han därmed ska kunna komma hem till oss fortare än vad man först trodde på sjukhuset.
Vissa av er har frågat om tiden på NICU (neonatalen) och för att visa lite mer hur stor skillnad de här framstegen verkligen har resulterat i för både oss och vår lilla Drakunge tänkte jag visa lite bilder.
En av de första bilderna efter födseln. Fortfarande inte tvättad. Allt här gick otroligt fort och de tog som sagt ner honom i stort sett omedelbums till NICU eftersom han varit "in distress" efter att vattnet gått (hans hjärtfrekvens gick ner mycket drastiskt då jag fick mina värkar). Detta var ju även anledningen till det mycket snabba kejsarsnittet. Om han mått bra hade man hellre låtit honom stanna inne så länge som möjligt för att låta steroiderna* verka. Men med oro för eventuell syrebrist ville man få ut honom fortare än kvickt.
När jag kom till NICU senare samma dag låg vår lilla Drakunge i sin kuvös med CPAP, dropp och allehanda mätinstrument uppkopplade
Som sagt, man såg inte särskilt mycket av hans ansikte
Hej där min lilla Drakunge
Dagen efter solades det för att få ner bilirubinnivåerna. Då såg man om möjligt ännu mindre av honom eftersom ögonen täcktes av "skyddsglasögon"
Mer solning
Den röda lampan på foten mäter pulsen och syremättnaden
Men så igår efter ungefär en vecka på NICU kunde ju CPAP:en tas bort. Och då var det en helt annan liten pojke som väntade. Äntligen fick jag SE honom. Min egen goa med det finaste leendet som ofta ofta lekte i mungiporna. Nu var det endast en "nasal cannula" som hjälpte till att stödja andningen.
Hålla handen
Och jodå, ibland tittar han upp lite också
Och så idag. Helt fri från andningsstöd! Endast sondmatningsslangen är kvar.
Så låt mig få presentera vår lille Oskar! Alias Drakungen.
*) Steroider ges till den väntande mamman om man ser eller tror att barnet kommer att komma för tidigt. De gör att lungorna utvecklas fortare (aktiverar bildandet av surfaktanter i alveolerna) så att barnet ska få mindre problem med andningen efter födseln. Dock måste man ge steroider 24-48 timmar innan födseln eftersom det är den tiden det ar för dem att hinna verka. Med Lill-Skruttan hann jag få steroiderna två dygn innan hon faktisk kom, vilket säkert var en av anledningarna till att hn aldrig behövde någon CPAP.
Inlägg
36 kommentarer:
Finaste pojken! Grattis igen, så glad att höra att allt går bra!
Jag blir så rörd av inlägget. Är glad för era skull! :)
Oskar! Så fint! Det var vårt enda gemensamma namnförslag om vi fått en pojk, men så blev det ju inte... :-)
Men sååå fin! Välkommen Oskar!
Vad härligt att han redan är så stark att han kan andas själv.
Stora kramar från oss
Men du så liten han är. Din hand bredvid honom ser gigantisk ut.
Så skönt att allt verkar gå bra
Kram
Åååå!!! Fina Oskar!!! Fint namn, fin unge och hoppas att du läker relativt snabbt och smidigt! Sådana där akuta snitt är väl inte alltid så skonsamma för mammans ve och väl...
KRAM!
Helt underbart!! Jag vet hur det är att få SE sitt barns ansikte för första gången efter en vecka! Jag fick visserligen se V vid födseln men sedan rullades jag iväg för att de skulle ta ut moderkakan och sedan låg jag på uppvak i flera timmar (trots att jag inte blev sövd, men jag skulle börja känna benen igen). När jag sedan fick se V igen på neo så hade han ju också cpap OCH en mössa som han hade på sig i flera dagar innan jag ens fick se hans hår (inte så mycket som Oskars!!). Det är ju fantastiskt att han redan sluppit både cpap och sondmatning, V sondmatades i över en vecka och hade cpap i en vecka.
Vet du vad, jag drömde att ni hade döpt honom till V, och i drömmen tyckte jag det var lite festligt att våra barn då hette nästan likadant med E & E. Istället valde ni Oskar som min O, ha ha!!!
Stora kramar till hela familjen, och håller tummarna att Oskar snart få komma hem
Petra
Hoppsan, blandade ihop dropp och sond, så han har fortfarande sond men det är ju jättebra att du producerar så mycket mjölk!!! Det gjorde ju aldrig jag så att V kunde få enbart bröstmjölk tyvärr.
Petra
Vilken total lycka Saltis! Underbara bilder på livet. Han är så fin och han ser ut att vara just en drake, en kämpe! Kan tro att det finns en stolt stor-skrutta nu va? :)))))
Kram och ha en fin dag!
Alltså, Jättegrattis Anna! Jag harju helt missat detta när jag ligger back med mitt blogg läsande, men nu har jag catchat upp med dina inlägg!!! Skönt att allt har gått bra och att det går framåt! Yay!!! Stora kramar från England!!! Xxx
Åh, så söt han är! En riktig liten goding! Det måste ha varit så svårt att inte fått hålla honom på så många dagar! Det där lilla leendet alltså! Jag blir alldeles tårögd! Massa kramar till er!
Ah sa fin!! Sa otroligt liten och sot! Men vilken skillnad pa en vecka anda...otroligt. Maste kanna sa skont att det gar at ratt hall och ni far halla honom mer och me nu. Stor kram (och storgillar namnet ocksa!)
Oj oj oj, vad glad och rörd jag blir av dina inlägg. Lilla fina killen, så modig och vacker. Håller alla tummar och tår att han snart får komma hem till er.
Kram
Vilka fantastiska nyheter! Det går framåt med stormsteg alltså. Och vikten uppåt, super!
Vilken söt liten Oskar! Verkligen star skillnad pa en vecka. Är sa glad för eran skull att han gör sadana framsteg!
Skickar manga kramar,
Lisa
En sådan sötnos er lilla Oskar!
Vilka enorma framsteg. Han är verkligen en liten "fighter"
Så kul med alla goda nyheter for er.
Så söt och så skönt att det går så bra och att han endast har sonden kvar!
Åhh lilla nussenussetusse! Vilken liten fin bebis!
Vad underbart att han andas själv. Vilken enorm lättnad för er. Och för honom.
Sanna W
Så fin han är! Stort grattis!
Men vilken resa ni går igenom, det liksom suger till i magen när jag läser.
Och man blir ju alldeles varm i själen över vilka möjligheter sjukvården erbjuder till små drakungar!
Stort grattis igen!
Men Saltis!! Jag blir tårögd, och det blir jag aldrig på bloggar. Men detta var ngt extra…
GUD så fin Oskar är! OCH vilket VACKERT namn!!! Så fint!
Oskar är jättefin och jättesöt!!
Ella och Oskar, så fina namn tillsammans. OCH namn som passar överallt!
GULLIG, GULLIG och så fin!!
Nu ska jag titta på bilderna igen.
Kramar i MASSOR!!!
Oskar! Så himla vackert! Jag älskar det namnet ;) Tänk vad snabbt det går ändå. Plötsligt så är han kapabel att andas själv, efter bara en dryg vecka! Det är en stark pojke ni har vännen. Jag blev så glad att läsa detta inlägg. Jag tänker på er hela tiden och undrar hur ni har det. Fantastiskt fint att du delar med dig av detta. Han är så fin! Många många kramar till er och speciellt till Ella och Oskar!
Åh så liten han är! Och så fin! Tänker på er. Vilken omskakande upplevelse. När vattnet går så tidigt, när barnet plockas ut akut och försvinner ner till en annan avdelning, att få komma hem men utan barnet. Det verkar som om allt går bra i alla fall, trots allt, det är så fint!
Har inte tänkt på att barnet kan födas så tidigt, jag trodde att jag hade oroat mig för det mesta men det har jag visst missat. Får se vad som händer.
Men Saltis- nu gör du det igen. Får mig att gråta. AV glädje. Alla ljud som kommer ur mig här där jag sitter bakom datorn.Med åh och plutt och söt osv.
SÅ SÖT han är pytteliten Oskar. Så fint namn. Perfekt.
Vilken gullunge och vad fina ögon och ja du kan ju sätta tofsar i håret snart ;) Så mycket hår.
SÅ SÖT. Vad duktig han är. Han längtar hem. En smart och stark gosse med vilja. Gullig söt och JÄTTEFIN. Lyckostar som fått en liten Oskar in i familjen. Tänk om han är så duktig kanske ni snart får åka hem med honom. HOPPAS jag. Hurra för lilla Oskar. Pytteliten.
Nu kan du pusta ut lite för så omtumlande det måste vara att få barn så där FORT och allt. Vad duktig du är och stark. Tänker på er sötaste Saltis. Ha ha ska bli spännande sen att höra Lill-Skruttans reaktion när hon få träffa lillebror för det får hon nog sanrt göra ju och VAD katterna tycker om att få en bäbisOskar i huset :) HEJA er.
(Kan aldrig glömma när Lill-Skruttan buffade med pannan när hon hälsade.)
Hurra och tack för att du visade. kan nog titta på de bilderna hur många gånger som helst. Söting.
Kram /Susanne
Säger som de andra - vilka känslor du förmedlar och så fin han är, er lille Oskar. Fint och bra namn - min morfar hette Oskar.
Vilka framsteg han gör. Han känner nog att han vill hem till sin familj nu. :)
Stor kram!!!
Nämen vilka fantastiska nyheter!! Har ju följt dej i år nu, och är så glad för er skull att allt går så bra :) vilken fin kille!!
/mrskidman
Så himla fin han är!!! Så glad för både er skull och för eran lilla kämpe. Underbara nyheter att han klarar av att andas själv nu redan. Stora framsteg. Oj oj så liiiiten! Det syns verkligen med all tydlighet när man ser ditt finger mot hans lilla hand. Så glad att både du och M nu äntligen fått hålla om honom. Jättefin och väldigt fint namn ni också valt åt honom. Så glad för er skull hela familjen.
Kraaam!
Oskar är alldeles alldeles underbart fin. Så skönt han slipper CPAP:en så ni kan se er gullunge(men framför allt att han fixar andningen på egen hand).
Fotot där han har ögonen öppna, där tycker jag mig se en likhet med storasyster.
KRAMAR!!
Grattis till er fina son.
Jag har hittat din blogg via Annika i Reston.
Du har en härlig blogg.
Kicki
Hej och stort, stort grattis till er söte, lille Oskar. Så fin han är, får hjärtesnörp av hur vackert du skriver om kärleken till honom. Han verkar vara en stor men ändå liten kämpe.
Läser bloggen ofta, men från iphonen och den är ju hopplös att kommentera från.
Många grattiskramar till er alla!
Pernilla i Göteborg
Grattis till de stora framstegen, vad skönt att höra!
Hej Oskar! Så fin du är! Jättefin. Välkommen. Till underbara föräldrar, en underbar syster. Din familj.
Så älskad du är!
Vilket fint namn du har. Kanske har storasyster Ella varit med och valt?
Du växer och blir större för varje dag, så skönt. Snart är du hemma, hos mamma, pappa och storasyster.
Stor kram lilla sötnos!
Ana, tårarna rinner. Det skär ihjärtat när Jagger lilla Oskar på de första bilderna och du skriver så fint. Han är så fin och en go kämpe. Kram
Grattis igen till underbart fina Oskar! Sa vacker han ar och harligt att hora om hans framsteg!! Sitter ocksa med tarar I ogonen (igen) och ler! Han ar sa otroligt fin!!!
Manga kramar!!!!
Tack för att du delar med dig av bilderna! Vilken fin liten Oskar som äntligen tittade fram där under slangarna. En riktig goding!
Solningen känner jag igen från de första dagarna med lille N och den där frustrationen att inte få hålla i sitt barn. Men då fick jag ändå ta upp och amma honom.
Ser fram emot att få Lill-Skruttans reaktion. Kram, kram!
Vad härligt att läsa om framstegen för er lille pojke! Underbart att se hur han blir starkare. Och så söt han är!
Jag har själv erfarenhet av en mycket tuff start för ett av mina barn ... (Plus flera snitt.) Så jag kan ana hur du känner! Alla varmaste tankarna får ni, liksom ett stort grattis så klart!
Jättefina bilder. Snabba framsteg! Kram
Skicka en kommentar