Storasyster

Det här med Lillebrors lite för tidiga ankomst har inte varit helt lätt för Storasyster. Hon som väntat och längtat. Som sett min mage växa. Som sjungit sånger och läst böcker för honom då när han låg inne i magen. Och så plötsligt, när han väl är ute så får hon ändå inte se honom. Mer än på bild. Men inte träffa. Inte prata med. Inte röra. På NICU har de nämligen mycket strikta regler för besök nu under influensasäsongen. Fram tills den är slut (vilket jag förstått inte är förrän i slutet av april) får inga besökare under 12 år komma in på grund av infektionsrisken. Så hon har alltså inte fått träffa honom än. Hon förstår. Vi förstår. Men det är ändå inte så lätt. Hennes lärare föreslog härom dagen att hon skulle skriva brev eller rita något till honom och det tyckte vi var en strålande idé. Så i förrgår kom hon hem med en teckning hon gjort i skolan. Så fin. Den tog M med sig igår då han besökte Lillebror på kvällen. Nu sitter den fasttejpad på insidan av Lillebrors kuvös. Hans första tavla i sitt lilla bo.

Här ligger han med Storasysters fina teckning på ena kortsidan av kuvösen. Teckningen föreställer Storasyster själv som bär Lillebror. Hon bär även hans nappflaska och han håller den mjukdjurshund som hon köpte till honom förra veckan (och som väntar här hemma på honom). "I love you Baby Brothr. Love Ella" har hon skrivit alldeles själv. Fina fina Storasyster. Som väntar och väntar och väntar.

Igår sa en sköterska till mig att vi också kunde ta med ett foto på Storasyster och sätta upp i kuvösen. Så det ska vi göra i helgen.