tisdag, juni 28, 2011

Ytterligare en Bloggträff

Igår eftermiddag kom Emma förbi oss med sin familj. Jätteroligt att träffas! Jag har inte följt hennes blogg så länge, men hon skriver så otroligt bra om allt från tankar man har som utlandssvensk, till vardagliga dråpligheter som småbarnsförälder, eller bara funderingar över livet och omvärlden i allmänhet. Eftersom hon i mer eller mindre alla sina inlägg har en mycket personlig ton, gick det snabbt att "lära känna henne" tycker jag. Så trots att jag inte följt henne mer än ett par månader så tycker jag det känns som om man känner henne lite. Sådär som man ju "lär känna" folks Blogg-jag. Dessutom har hon vackra bilder som hon delar med sig av ibland. Kolla till exempel in de här eller de här från deras besök här i staden.

Som alltid när man ska träffa någon för första gången är det lite småpirrigt innan. Man funderar över hur det ska bli. Tänk om man inte har något att prata om? Men det hela slutade så som det nästan alltid gjort när jag träffat bloggare som jag Blogg-gillar. Det vill säga, jag gillar dem även i verkligheten! Så även denna gång. Kort sammanfattat kan man säga att det var hur roligt och trevligt som helst! Jag och M pratade på som sjutton med Emma och hennes otroligt trevliga man I. Utan problem. Utan konstiga pinsamma pauser. Nej, det fanns så mycket att prata om. Redan från början på något vis. Haha!

Deras Lilla O var en livlig och glad liten tjej! Lill-Skruttan var lite skeptisk tror jag eftersom Lilla O inte alls förstod när Lill-Skruttan sa "I need space." Dessutom var hon nog lite orolig över sina leksaker som flög härs och tvärs i vardagsrummet. Själv var jag nog mest lite orolig för att Lilla O skulle skada sig. Vi har ju helt omedvetet fått ett något mindre "barnsäkrat hem". Iallafall vad gäller 1,5-åringar som liksom far runt snabbare än blixten. Med en upptäckarlusta som inte är av denna världen men utan något som helst förstånd vad gäller konsekvensanalys... Men förutom några mindre "klätterolyckor" klarade sig Lilla O bra ända tills det var dags att gå hem. Då lyckades hon klättra upp en bit på Lill-Skruttans höga stol och ramla ner i golvet och slå i huvudet. Ajaj! Jag och M sa sedan att det är otroligt vad fort man glömmer att man själv har gått igenom en sådan där period med sitt eget barn. Vi försökte även förklara för Lill-Skruttan att alla små barn som nästan är bebisar, gör så som Lilla O gjorde. Att Lill-Skruttan själv varit i stort sett likadan när hon var liten. Det hade hon lite svårt att förstå tror jag. Hon tyckte nog det var rätt skönt när Lilla O gick, men tyckte ändå väldigt synd om henne för att hon slog sig och grät så mycket just innan avskedet.

Som sagt, det var himla kul att ses! Lite förundrad är jag ändå över att man genom att läsa folks bloggar kan börja en konversation om extremt privata saker redan efter de inledande ca 10 minuterna. Men man känner ju till varandra såpass väl genom bloggandet att det faller sig naturligt på något vis. Emmas eget inlägg om vår träff kan ni läsa här.

Nu hoppas och önskar jag att Emma och Lilla O får en bra resa till Sverige. Hon flyger ensam med Lilla O och jag vet att det är tungt. Att flyga ensam med småbarn är enormt energikrävande, men jag hoppas som sagt att det ska gå bra. Och Lilla O´s byxor som glömdes kvar här tar jag med mig till Sverige när jag och Lill-Skruttan åker om en knapp månad. Det blir en bra ursäkt att försöka få till ännu en träff på svensk mark.

10 kommentarer:

Petra H sa...

Åh, bloggträff mellan två av mina favoritbloggare - det kunde ju bara bli succé ;-) Jag har ju läst Emmas blogg lite längre än du men hon är ändå en ganska ny bloggbekantskap men jag håller med om att att det känns som man har känt henne länge (och IRL)!
Hi hi, jag kan tänka mig att åldersskillnaden mellan Lill-Skruttan och lilla O gjorde att de kanske inte fann varandra lika snabbt ;-) Stackars lilla O som slog sig men du har nog rätt i att ens hem förändras i takt med att ens barn växer upp..
Stor kram!

Saltistjejen sa...

Petra,
haha TACK!! vad roligt att läsa att jag är en av dina favoritbloggare! :-)
Och det VAR skoj att träffa Emma! verkligen! Både hon och hennes man var så härliga och lätta att prata med! :-) Det gick bra med Lilla O men först blev jag orolig då hon ramlat. Man vill ju inte gärna bjuda hem folk där besöket slutar på akuten... och visst förändras hemmet hela tiden vartefter man får större barn. vissa saker flyttar ner igen från hyllorna högt upp. Just 1,5-årsåldern är nog den jobbigaste tycker jag. Det att de är såååå fysiskt aktiva och vill klättra på allt allt allt, men inte alls förstår att de kan ramla. Eller ens avståndsbedömma...
Hoppas du klarar av er hetta nu. Jag har ACn på för fullt nu och då har vi inte alls lika varmt som ni har nu! Hu!
KRAM!

Emma sa...

Tack för att du skriver så fint trots att vi kom hem till er och hade sönder er dotters leksaker samt fick henne att gråta :-(

Lilla O mår bra, hon var glad och pigg direkt vi kom iväg. Lite FÖR glad och pigg ;-)

Jag har en stressig sista dag och vet inte om jag hinner blogga idag.

Tack så jättemycket för att vi fick komma hem till er och se hur ni hade det -det var verkligen jättekul att ses. Visst är det lite underligt att man som bloggkompisar börjar prata om så mycket privat direkt men jag gillar det. Ett kort möte blir så mycket rikare då!

Petra -hoppas vi också får tillfälle att träffas.

Nu är det snart dags att åka ut till flygplatsen... Bye Bye New York

Saltistjejen sa...

Emma,
hahaha inte hade ni sönder leksakerna inte! Väskan var redan lite trasig och M fixade den igen så snart ni gått. Så ÄR det ju med barn och leksaker. :-)
Skönt att höra att Lilla O mådde bra och inte fick ont någon längre tid. De är tåligare än man tror de här små liven...! ;-)
Sååå roligt var det iallafall att ses!!!! Hoppas nu att er flygning går bra, och eventuellt kanske vi hinner ses en sväng i Sverige också.
KRAM!

Lotta sa...

Härligt med en bloggträff igen!! Emmas blogg är jättefin, jag klickade precis in där. Tack för att du länkade!

KRam

Saltistjejen sa...

Lotta,
ja det var jättekul att träffa Emma! Och hennes blogg är verkligen fin och otroligt läsvärd!
Kram!

Anna's kitchen sa...

Så avis på er som har alla bloggträffar. Har inte ens hittat någon som bloggar från Australien, ja förutom två tror jag.
Det måste vara otroligt häftigt att möta någon som man tycker sig känna genom bloggen och sedan få lära känna varandra på riktigt. Häftigt!

Kram

Saltistjejen sa...

Anna´s kitchen,
ja det är faktiskt riktigt häftigt! Hoppas verkligen du kan få ippleva det någongång. Tyvärr följer jag inga Australienbloggar numer sedan Kicki (en "gammal" bloggare" flyttade tillbaka till Sverige för ett par år sedan.
Kram!!

Trillingnöten sa...

Vad kul att ni fick till en bloggträff! Jag gillar Emmas blogg supermycket och jag tror nog att hon är lätt att prata med :) Liksom dig :) Och jag håller verkligen med om att man glömmer hur små ens egna barn har varit. Blir påmind varje gång jag träffar mina små syskonbarn! Herregud! :)

Saltistjejen sa...

Trillingnöten,
ja det var superkul!! Och Emma är så himla gullig! Att ens barn växer är ngt man ser periodvis tycker jag. De liksom tar kliv framåt i utvecklingen. Och man glömmer så snabbt hur det var innan. haha!
Kramar!