söndag, augusti 21, 2011

En dag kvar

Nu är det endast en dag kvar. En dag i Svärje. En dag med möjligheten till svensk mat och svenskt godis. Svenskt väder och svensk natur. En dag kvar innan avresa. Mot mitt hem. Till min man. Mitt vardagsliv. Mina New York-vänner. Det känns oerhört skönt och samtidigt vemodigt. Jag vet inte när jag nästa gång kommer att ha chansen att komma hem hit igen. Till Svärje. Jag vet inte när jag nästa gång får träffa familj och vänner igen. Här på Svärje-hemmaplan. Eller på annan plan heller för den delen. Sådant känns alltid tungt. Men denna gången överväger ändå min längtan tillbaka. Det har varit en lång månad. Bra på massor av vis. Jag är otroligt lycklig över att ha haft den här månaden här i Svärje. Men eftersom den även varit stundtals väldigt energikrävande och prövande på många vis känns det skönt att nu verkligen se slutet.

Min längtan är stor. Min längtan efter att få vara med min alldeles egna Familj igen. Tillsammans. Allihop.

Lill-Skruttan delar min längtan. Hennes "Jaaaaaaaaa!!!" idag samt hennes lysande ögon när jag berättade att vi ska åka hem till pappa "inte imorgon men dagen därpå" var otroligt talande. Hon längtar. Så mycket så mycket. Kanske är det dock detta att hon nu känner att hon har lite kontroll över tiden, eller kanske snarare tidsperspektivet, som gör att det både igår och idag varit riktigt bra. I stort sett inga utbrott. Och glädjen över att göra saker tycker jag har kommit tillbaka hos henne igen. Idag var vädret dessutom perfekt! Sådär Svärjeperfekt som det kan vara här under sensommaren. Det blev återigen en tur till Torekällberget där Lill-Skruttan fick rida. Lyckan och stoltheten i hennes ögon när hon satt på hästryggen kändes såklart även i mig. Så roligt att vi hann med detta ännu en gång innan vi åker härifrån. Imorgon har de lovat regn så då blir det nog mest inomhusaktiviteter samt en del sista minuten ärenden. Och så packning såklart...

8 kommentarer:

Lotta sa...

Trevlig resa tillbaka till ett ännu varmt NY! Förstår om det ska bli skönt att vara tillsammans alla tre igen.

Stor kram

Syster i söder sa...

Du vet ju visst när du återvänder till Sverige igen. :) :) men förhoppningsvis tidigare än så! Flyg säkert hem nu och krama tjejen från mig! kram!!

Petra H sa...

Åh, vad härligt att läsa om Lill-Skruttans glädje över att snart åka hem till pappa igen! Och ni kommer säkert tillbaka till Sverige snart igen, det hoppas jag på.
Stora kramar och hoppas nu att ni får en härlig sista dag i Sverige för den här gången!

Annika sa...

Klart att ni längtar!
Jag förstår det. Det är skönt att komma hem till sitt eget käll, visst är det det...
Önskar er en fin och lycklig resa imorrn!!
Kram!

Stef sa...

Ha en fin sista dag och trevlig resa! Kramar

Steel City Anna sa...

Torekällberget :) Där tillbringade jag många dagar i min barndom :) Trevlig hemresa!

Anonym sa...

Lycka till på hemvägen till pappa-
Du skrev så fint tyckte jag om hur svårt det är att vara emellan-----jag kände med dig-
Kram från Eva H just nu vid havet

Marianne sa...

Men visst är det skönt att du har fått vara här så länge att hemlängtan till NYC dominerar så starkt? Då slipper du känna dig lika kluven, även om en del av den där kluvenheten alltid kommer att finnas, så är den kanske inte lika stark.

Ha en riktigt bra sista dag!

Kramar!