Time for "Take Off"!

Det har varit på gång ett bra tag nu. Mycket tränande hit och dit. Hitta balansen. Vingla lite fram och tillbaka. Sätta sig och ställa sig. otaliga gånger. Cruisa runt med hjälp av möbler eller någon vuxens händer. Men nu. För bara ett par dagar sedan var det dags. Först lite mer tveksamt. Ett par steg utan hjälp. Sedan blev sträckan något längre. Och igår blev vi verkligen snopna när vi var bjudna till grannarna på kalas och Lill-Snorpan plötsligt bara reste sig från golvet och gick iväg till köket! Händerna i luften. Ett enormt leende på läpparna. "Wow här kommer jag!!" Som förälder kan man inte låta bli att häpna. Skratta. Känna sig stolt. "Varför då?" kan man ju fråga sig. Det är ju inte precis vår förtjänst att hon går!! Men glad och stolt blir man likafullt ändå.

Nu idag har det gåtts flera gånger här hemma.

Så balansen är definitivt hittad. Fortfarande är det ofta platt fall i slutänden av promenadstråket, men det brukar inte vara något allvarligare. Mest "full fart upp igen".

Har försökt filma det hela och satt ihop en film. Och jo, jag erkänner att den kanske är lite lång... Och att det dessutom handlar om upprepning på hög nivå. Men alla ni som har barn kanske ändå har liten förståelse för detta. Haha, man tycker ju lätt att de här milstoplarna är heeeelt otroliga bara för att det är just mitt fantastiska barn...! Som om det vore första gången i människans historia som ett barn reser sig från krypstadiet och stapplar iväg på sina små bebistjocka ben... Så jo, jag erkänner att jag lätt blir lite hyper och tar fram min kamera i tid och otid....

Men valet att titta på hela filmen eller trycka bort den efter en liten stund är faktiskt ert. Man måste inte se hela ifall det blir alltför tjatigt.

Varsågoda. Här är filmen. Hoppas ni har popcornen redo för denna rafflande (och kanske något långdragna) story...!

Nu känner jag att en ny epok har tagit sin början.

För oj vad det är spring i de där små benen....