Från sjukling till modell över en natt

Vill börja med att TACKA för alla fina kommentarer i inlägget nedan! Vad gulliga ni är!

Sedan tänkte jag berätta att dagen gick bra. Lill-Skruttan sov resterande del av gårdagsnatten. Utan fler kräkincidenter. Varken jag eller M har heller känt av något än så vi hoppas att vi slipper.

Eftersom vi alla mådde bra idag kunde vi göra vår lilla utflykt. M hämtade hyrbilen och vi kom iväg mitt på dagen. Tyvärr lyckades undertecknad vara den största av klantar så vi fick vända tillbaka just efter att vi lämnat Bronx. Denna lilla returresa tog nog ca en extra timme men det var som det var. Jag hade glömde en sak på spisen och kom på detta lite väl sent för att göra återresan smidig, men iallafall tillräckligt tidigt för att förhindra att något väldigt trist skulle hända. Denna lilla extratur gjorde dock att vi inte var framme förrän en bit efter lunchtid och därför började vi med att luncha. Lill-Skruttan lyckades även här charma några av de andra gästerna. Ett äldre par var helt bedårade av henne och dem flirtade hon flitigt med under lunchen.

Vi lyckades hitta en del kläder till henne också. Varm jacka var ju nummer ett på vår lista och vi lyckades komma över både detta samt en jättefin varmare "kappa/jacka"till henne också. Den senare var på rea vilket inte heller kändes fel.

Dagens lustigaste och mest udda upplevelse var ändå denna:

Vi promenerade med Lill-Skruttan i vagnen och går förbi ett av alla de stånd som står uppställda längs med "promenadstråket" i köpcentret. Vid just detta står en man och en kvinna. Båda unga och de ser bra ut. Den senare ser dessutom ut att ha ungefär 2 meter långa ben. Mannen kommer fram till oss och vänder sig främst till M som är närmast honom. Han säger: "Are you interested in letting us testing your daughter? We are working for a model agency and I can see she has a perfect face! Today we are offering a free valuation." M tackar vänligt men bestämt nej. Men mannen ger sig inte. Han följer med oss en bit och fortsätter säga att Lill-Skruttan verkligen har ett ansikte som alldeles säkert skulle göra sig som modell. Och när M återigen tackar nej och säger att vi inte är intresserade så tar mannen fram sitt visitkort och ber oss å det bestämdaste att ta det. "If we would reconsider" medan han mer eller mindre trycker det i handen på M. Haha, jag säger till M, vi kanske borde ha nappat på detta ändå. Kanske skulle Lill-Skruttan med sitt uppenbarligen "perfect face" då ha kunnat försörja oss fattiga forskare genom att få feta reklamkontrakt för blöjor eller barnmat....! Bli en Pampersflicka eller en Gerbertjej.

Men ärligt talat känns inte detta väldigt amerikanskt?

Jag vet att vissa modeller blir "upptäckta på gatan" även i länder som Sverige, men jag tror inte att de där satsar så mycket på just barn! Kanske borde man nu ta och ringa en bra agency som ev vill "sign up my daughter" och sedan coacha henne i detta. Jag vet att just detta är verklighet för många barn här, men det känns så främmande. Hela den här Beauty Pageant industrin är något jag verkligen tycker är fruktansvärt. Och för att återknyta till fredagens filmtema kan jag återigen säga att om ni inte sett "Little Miss Sunshine" så gör det! Jag trodde dock att synen skönhetstävlingar för barn var överdrivet i filmen, men insåg efter en dokumentär om just detta fenomen att det snarare är underdrivet i denna film. Så sorgligt med barn som från bebisåldern pushas, framförallt av sina ivriga mödrar, att vara söta, vackra, charmiga och fantastiska på ett så konstlat och ja äckligt sätt att det bara vänder sig i magen på mig!

Nu är ju såklart inte barnmodeller samma sak som skönhetstävlingar för barn, men tyvärr tror jag att det finns alltför många föräldrar (särskilt mammor) som mer än gärna ser att deras barn (framförallt döttrar) ska uppfylla deras egna drömmar om skönhet och berömmelse. Utan att ta hänsyn till vare sig barnens ålder eller egen vilja. Men som sagt, jag är inte emot att barn kan modella och göra reklam för kläder eller andra barnprodukter. Inte alls. Men visst blev jag snopen över att det verkligen finns modellagenturer som är ute och "spanar" efter barn på köpcentrumen. Det kändes ändå lite främmande måste jag säga.

Nu är vi dock alla hemma och nu väntar sängen för oss som inte har "the Perfect Face". Hon som däremot har detta sover redan sin skönhetssömn.

*) bilder på inköp kommer senare. Har inte orkat rigga kameran än.